Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordencrantz, Anders Bachmans(s)on - Nordenfalk, ätter - Nordenfalk, 1. Johan - Nordenfalk, 2. Johan - Nordenfalk, 3. Johan - Nordenfalk, 4. Carl - Nordenfelt (Nordenfeldt), ätt - Nordenfelt, Torsten - Nordenflycht, Hedvig Charlotta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
Nordenfalk—Nordenf ly cht
32
var en utpräglad tidstyp, patetisk och hätsk,
hem-lighetsmakare men tillika djärv, uppslagsrik och
hängivet patriotisk reformator. Hans betydelse
som de yngre mössornas orakel är
överväldigande. — Litt.: B. Boèthius och Å. Kromnow,
”Jern-kontorets historia”, i (1947).
Nordenfalk, adliga och friherrliga ätter, av
samma ursprung som ätten Löwenhielm. Förste
protokollssekr. Johan Noreen (1727—1806),
senare revisionssekr., adlades N. 1769; hans sonson,
nedannämnde N. 1), upphöjdes 1838 i friherrligt
stånd.
1) Johan N., friherre, godsägare, ämbetsman
(1796—1846), avlade i Uppsala examina till
rättegångsverken 1816, avancerade raskt på
ämbetsmannabanan och inträdde 1828 i statrådet som t.
f. statssekr. för krigsärenden, avgick 1831,
utnämndes 1844 Oskar I till konsultativt
statsråd, senare s. å. till justitiestatsminister. N.
omfattade närmast en moderat-liberal uppfattning.
2) Johan N., den föreg:s son, friherre,
konst-befrämjare (1830—1901), var en av det senare
1800-talets mest framträdande
kulturpersonligheter, stor godsägare och ansedd politiker (led.
av F. K. 1867—75, av A. K. 1876—81,
riksgälds-fullmäktige 1879—95)1 hans mest betydande
ställning var som preses i Konstakad. (från 1885),
oavlåtligt verksam till konstens fromma. Bl. a.
har man N. att tacka för ombyggnaden av akad:s
hus. — Litt.: Monogr. av L. Looström (1909).
3) Johan Axel Erland N., den föreg:s
sonson, jurist, bokförläggare (f. 1897 12/ii), jur.
kand. 1922, assessor i Svea hovrätt 1931,
hovrättsråd 1937, revisionssekr. 1938—42, verkst. dir.
i ab. P. A. Norstedt & söner 1942—48, i ab.
Esselte sedan 1948; v. ordf, i Svenska
bokför-läggarefören. 1943, ordf, sedan 1948, ordf, i
Sveriges allmänna konstfören. sedan 1943, i Sveriges
tryckeriers arbetsgivareförb. samt i Grafiska
sam-arbetsnämnden sedan 1945, innehar även flera
andra ledande poster inom den grafiska industrien.
4) Carl Adam Johan N., den föreg:s bror,
konsthistoriker (f. 1907 13/i»), fil. dr och doc.
vid Göteborgs högsk. 1938. N. var anställd vid
Göteborgs konstmuseum 1935—44 och är sedan
sistn. år 1 :e intendent vid Nationalmuseum samt
sedan 1945 doc. vid Stockholms högsk. N. har
som konsthistoriker huvudsaki. ägnat sig åt
medeltida illumination och nyare måleri. Bland N:s
skrifter märkas ”Katalog över Conrad M.
Pi-neus’ konstsaml.” (1940), ”Vincent van Gogh, en
livsväg” (1943, 3:e uppl. 1947) och ”Konstnärer i
Kungälv” (1946). 1947 sammanställde N. den
moderna avd. av Statens porträttsaml. på Gripsholm.
Nordenfelt (N o r d e n f e 1 d t), ätt, adlad
1719 och en yngre gren 1720.
Torsten Vilhelm N., ingenjör, affärsman
(1842—1920). Han genomgick Teknologiska
institutet 1858—61. 1862—66 var han anställd i
London och grundade där en vapenfabrik,
Nordenfelt Gun and Ammunition Co. Ltd, som 1888
förenades med Maxims och 1897 uppgick i
Vic-kers. 1890 flyttade N. till Paris, där han
grundade Société Nordenfelts konstruktionsbyrå för
art., och återvände 1903 till hemlandet, där han
var delägare i Stockholms vapenfabrik m. fl.
industriföretag. — Bland N:s många uppfinningar
och konstruktioner må nämnas: kulsprutor, bl. a.
omkonstruktion av Palmcrantz’ flerpipiga
kulspruta, kanonmekanismer samt torpeder och
ubåtar. Inom ubåtsbygget kan N :s arbete anses
banbrytande; redan 1879 byggde han i England en
ångdriven ubåt, 1886 levererade han en fullt
utexperimenterad ubåt till Grekland och 1887 två
till Turkiet.
Nordenflycht [-kt], Hedvig Charlotta,
skaldinna (1718—63). Hon visade redan som barn
stor vetgirighet och läslust, började tidigt skriva
vers, råkade i religiösa tvivelsmål och hänvisades
av sin far till mekanikern och wolfianen Jöns
Ti-deman för att få dem hävda. Enl. faderns önskan
förlovade hon sig 1734
med Tideman, men
denne dog 1737. 1738
lärde hon känna
pastor Jacob Fabricius,
med vilken hon gifte
sig 1741, då han
blivit amiralitetspastor i
Karlskrona. Hans död
s. å. efter sju
månaders äktenskap
försänkte henne i
lidelsefull förtvivlan.
Fabricius’ åskådning, en
platoniskt färgad
känsloreligion, hade
vida bättre överensstämt med hennes sinnelag än
Tidemans rationalism och förblev den grundval,
varpå hennes varmt religiösa uppfattning sedan
vilade. Hon bosatte sig för en tid i ett torp på
Lidingön, flyttade sedan till Stockholm och
ägnade sig alltmer åt diktningen. I det lilla
dikthäftet ”Den sörgande Turtur-Dufwan” (1743)
gav hon gripande, omedelbara uttryck åt sitt
starka och upprörda känsloliv. Av ekonomiska skäl
nödgades hon tillgripa sin litterära förmåga som
förvärvskälla genom att författa
tillfällighetsdikter. Hon utgav ”Qwinligt tankespel af en
Her-dinna i Norden” i form av årsböcker 1744—50,
vilka inrymma både en mängd sådana dikter, ett
polemiskt inlägg i kvinnofrågan, ”Fruentimbers
plikt at upöfwa deras wett” — den första svenska
i sitt slag —, reflexionspoesi och subjektiv
känslodikt. Med ”Den frälsta Swea” (1746), som
hyllade Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika samt den
nyfödde kronprinsen, sökte hon vinna offentligt
understöd, men först 1752 fick hon av ständerna
en livstidspension. Därmed hade N. fått en
ekonomiskt tryggad ställning, och hon kunde nu
hålla en litterär salong efter franskt mönster.
Visserligen var Dalin henne avog, och hennes
”Försök til Caroliade” (1754), efter Voltaires
”Henriade”, belönades ej av Vitterhetsakademien,
men i den vittra Tankebyggarorden blev hon
medelpunkten, och denna krets, där bl. a. G. F.
Creutz och G. F. Gyllenborg tillhörde hennes
närmaste vänner, betecknade en starkare
anslutning till upplysningsidéerna än Dalin. Hon
lämnade bidrag till ”Wåra försök” och ”Witterhets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
