Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordgren, Olivia - Nordh, Bernhard - Nordhagen, 1. Olaf - Nordhagen, 2. Rolf - Nordhausen - Nordhavet, Norskehavet - Nordhoff, Charles - Nordholland - Nordholländska kanalen - Nordholm, Gunnar - Nordin, ätter - Nordin, 1. Johan Magnus af - Nordin, Carl Johan af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
Nordh—Nordin
44
1911, anslöt sig 1907 till Socialdemokratiska
partiet, där hon har blivit en av kvinnorörelsens
verksammaste tillgångar och tillhört
partistyrelsen sedan 1924. N. har haft ett flertal kommunala
uppdrag i sin hemstad, tillhörde Malmöhus läns
landsting 1923—50 och A. K. 1925—52. N. har
flitigt anlitats för statligt utredningsarbete, t. ex.
1928 års pensionsförsäkringskommitté, 1933 års
hembiträdesutredning,
lösdriverilagstiftningskom-mittén och socialvårdskommittén samt
änkepen-sioneringskommittén 1948 (ordf.). Hon är sedan
1936 pensionssakkunnig i Pensionsstyrelsen och
var 1939—49 led. av Livsmedelskommissionen. —
G. 1908 m. red. Seth Nordgren (1882—1948).
Nordh, Joel Bernhard, författare (f. 1900
19/4), prövade efter folkskolan skilda yrken och
framträdde 1936 som förf. N. har vunnit stor
popularitet genom en rad livligt berättade
skildringar från Lappland, påverkade bl. a. av Jack
Londons vildmarksböcker. Från slutet av
1940-talet har han engagerat sig för spiritismen.
Nordhagen [nö’rhä-J. 1) Johan Olaf
Brochmann N., norsk arkitekt (1883—1925),
studerade i Köpenhamn och blev assistent
vid rådhusbygget där. Genom Nyrops
inflytande och under studier av äldre norsk
arkitektur utvecklade N. en inhemsk stil med
enkel materialbehandling och rationell
planlösning, och hans biblioteksbyggnad i Bergen
(1906) innebär ett genombrott för den nationella
norska byggnadskonsten. Bland hans övriga
arbeten märkas kyrkor i Kråkeröy (1908) och
Narvik (1925) och monumentala kraftverk, Rjukan
I (1911), Rjukan II (1916). Han blev 1909
ledare för byggnadsarbetena vid restaureringen av
Trondheims domkyrka, vars interiör han till stor
del bär ansvaret för. N. blev 1913 prof, vid
Tekniska högsk. i Trondheim.
2) Rolf N., den föreg:s bror, botanist (f.
1894), fil. dr i Kristiania 1922, prof, vid Bergens
museum 1925, vid univ. i Oslo 1946. N. har
företagit resor till skilda delar av Europa och till
n. v. Afrika. Han har utg. vegetationsmonogr.
från Norges kustområden och särsk.
skandinaviska fjällkedjan, övriga arbeten om fjällfloran
äro ”Om Arenaria humifusa Wg.” (1935) med
försök till lokalisering av refugier för
intergla-ciala övervintrare och ”Versuch einer neuen
Einteilung der subalpinen-alpinen Vegetation
Nor-wegens” (1937). N. har utg. ”Norsk flora”
(textbd 194.0; ill. bd 1944 ff.). Av hans
kvartär-paleontologiska och kvartärgeologiska arbeten
märkas ”Postglaziale Klimaänderungen und
Erd-krustenbewegungen in Mitteleuropa” (1923; tills,
m. H. Gams) och ”De senkvartære
klimaveks-linger i Nordeuropa og deres betydning for
kulturforskningen” (1933) med en
naturhistorisk-kronologisk förklaring till komsakulturen. N. har
verkat för naturskyddet och utg. reseskildringen
”Vårdager i Marokko og Atlasfjellene” (1931).
Nordhausen [nå’rthauzan], stad i Thüringen i
mell. Tyskland, i Goldene Aue s. om Harz; 32,800
inv. (1946). Genom flygbombningar under 2:a
världskriget ödelädes den till mer än 4/s, varvid
bl. a. ett flertal medeltidskyrkor förstördes. N.
är bekant för sin tillv. av sädesbrännvin
(Nord-häuser).
Nordhavet, Norskehavet, se Norska
havet.
Nordhoff [nå’dhåf], Charles Bernard,
amerikansk författare (1887—1947). N. studerade vid
Harvard Univ., deltog i 1 :a världskriget som
ambulanschaufför och pilot i Frankrike, skrev tills,
m. J. N. Hall (1887—1951) ”The flying
Lafay-ette corps” (2 bd, 1920) och begav sig 1920 tills,
m. Hall till Stilla havet, där de sedan, med
undantag av några år under 2:a världskriget, voro
bosatta och tillsammans skrevo en rad böcker
med minnen från Söderhavsöarna (se Hall, sp.
721). Av böcker, som N. skrev ensam, kunna
nämnas ”The pearl lagoon” (1924; sv. övers.
1938), ”The derelict” (1928) och ”The island
wreck” (1929; sv. övers. ”Vraket i lagunen”,
1936).
Nordholland, se Holland.
Nordholländska kanalen, i prov. Nordholland,
Nederländerna, mellan Amsterdam och Helder;
78 km lång, 30—40 m bred, 6—7 m djup. N.
byggdes 1819—25.
Nordholm, Oscar Gunnar, handelsexpert (f.
1902 7/i); jur. kand. 1924, ombudsman 1930—31
och verkst. dir. 1932—35 i Järnhandlarnas
arbets-givarefören., sedan 1936 verkst. dir. för Handelns
arbetsgivareorganisation. N. intar en framskjuten
ställning i ledningen för de olika
arbetsgivarorganisationerna i Sverige och är sedan bildandet
1947 president i handelns internationella
arbetsgivarorganisation (Conseil international des
em-ployeurs du commerce). Led. av Arbetsrådet 1939
—49 och av Arbetsmarknadskommissionens råd
1942—47, är han sedan 1949
arbetsgivarrepresentant i Arbetarskyddsstyrelsen och sekr. hos
styrelsen för Sveriges tekniskt-industriella skilj
e-domsinst., led. av överstyrelsen för Svenska
personal-pensionskassan sedan 1942, av
Tjänstemannaförmedlingens delegerade sedan 1944, av 1947
års pensionsutredning m. m.
Nordin (af Nordin), adliga och friherrliga
ätter. Carl Magnus N. (1712—73), slutl.
kyrkoherde i Bygdeå, Härnösands stift, var far till
N. 1), adlad 1788, friherre 1800, och till biskop
Carl Gustaf Nordin (se d. o.). Den friherrliga
ätten utslocknade 1850 med N. 2), den adliga på
svärdssidan 1874, på spinnsidan 1895.
1) Johan Magnus af N., frih.,
ämbetsman (1746—1823), lagman i Västernorrland 1788,
landshövding i St. Kopparbergs län 1790—1812.
N. tillhörde vid 1789 års riksdag kungens fåtaliga
anhängare på Riddarhuset och stod jämte
brodern högt i gunst hos denne under hans sista år.
Han tog 1809 framträdande del i gustavianernas
planer på författningsändring.
2) Carl Johan af N., den föreg:s son.
friherre, ämbetsman och politiker (1785—1850),
urspr. militär, från 1809 brukspatron på
Forsbacka i Gästrikland, en av föregångsmännen för
en modernare bruksdrift. 1825 blev han
stats-sekr., 1828 statsråd. Vid riksdagen 1828/30
organiserade han en fast regeringsmajoritet och
vidhöll med skärpa ämbetsmännens plikt att
”vo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
