Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordirland - Nordiska administrativa förbundet - Nordiska armaturfabrikerna, ab., Nordarmatur, NAF - Nordiska artilleriverkstäderna - Nordiska bokhandeln ab. - Nordiska ekumeniska institutet - Nordiska flygarpokalen - Nordiska folkhögskolor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordiska administrativa förbundet—Nordiska folkhögskolor
47
n. ö. Irland (se karta vid Storbritannien); 13,566
km2, 1,370,709 inv. (1951; 1,646,325 1841); härav
voro 1937 33 % katoliker, 31 °/o presbyterianer
och 27 0/0 tillhörande Irlands kyrka. Om
naturförhållanden, folkkultur m. m. se Irland. Jordbruket
är N:s huvudnäring. De c:a 90,000
brukningsdelarna äro i allm. små. 1950 odlades hö på 1,764
km2, havre på 1,397, potatis på 724, lin på 90
och rovor på 50 km2. Havsfisket ger särsk. sill,
sötvattensfisket lax, forell och ål; betydande
ostronodling. Bergsbruket är obetydligt. De
förnämsta industrigrenarna äro textil- och
beklädnadsindustrierna (c:a 100,000 arb.) samt
skeppsvarv och mekaniska verkstäder (40,000). Inom
textilindustrien dominerar linnefabrikationen, som
fick sin uppblomstring tack vare från Frankrike
inflyttade hugenotter i slutet av 1600-talet. En
mycket betydande del av Storbritanniens
linneexport utgår från N. Verkstadsindustriens
främsta specialitet är textilmaskiner. Huvudstaden
Belfast med ung. V3 av N:s hela befolkning är
också dess förnämsta industricentrum, hamn och
flygstation samt univ.-stad. N. är indelat i 6
grevskap: Antrim, Armagh, Down, Fermanagh,
Londonderry och Tyrone samt städerna Belfast
och Londonderry, vilka båda äro county boroughs.
Övriga städer äro små.
I samband med underhandlingarna om
upprättande av Irländska fristaten utfärdade
lordlöjtnanten av Irland i början av 1920 en förordning
om självstyrelse (home rule) för Nordirland
(d. v. s. prov. Ulster utom grevskapen Cavan,
Donegal och Monaghan). 1921 sammanträdde det
första parlamentet för N. i Belfast. De
sinn-feinare, som blivit invalda i parlamentet, infunno
sig icke utan bedrevo propaganda för N:s
anslutning till Irländska fristaten, vilket ledde till
flera års oroligheter särsk. i de s. grevskapen.
I början av 1930-talet utbröto nya oroligheter i
de s. grevskapen som följd av De Valeras seger
inom Irländska fristaten. N. fortsatte att sända
representanter till parlamentet i London (sedan
19^0 blott 12). Det var och har förblivit den
nordirländska regeringens fundamentala politik att
bevara N. som integrerande del av Förenade
kungariket och att avvisa varje form av
förening med s. Irland, som skulle försvaga
samhörigheten med England. Storbritannien
representeras av en guvernör. — Under 2:a
världskriget, då Eire förhöll sig neutralt, utgjorde N.
en viktig strategisk bas för de allierade och var
helt inkopplat i den brittiska krigsekonomien. N.
bidrog med avsevärda kvantiteter kanoner,
stridsvagnar och flygplan. Av hänsyn till de ömtåliga
relationerna till Eire tillämpades icke allmän
värnplikt i N., men många av dess unga män
gingo ut som krigsfrivilliga. 1945 och 1947
beviljade parlamentet i Westminster det
nordirländska parlamentet ökade befogenheter betr,
strafflagstiftning och frågor rörande
kommunikationsväsendet, hälsovården m. m. — Litt.: D.
A. Chart, ”A history of Northern Ireland”
(1928); C. Falls, ”The birth of Ulster” (1936);
H. Shearman, ”Not an inch: a study of N.
Ireland and Lord Craigavon” (1946).
48
Nordiska administrativa förbundet, stiftat
1918, har till uppgift att sammanföra
ämbets-och tjänstemän i Danmark, Finland, Island,
Norge och Sverige till möten och överläggningar
samt att verka för enhetlighet och reformer inom
ländernas administrationer. Förbundet, som ledes
av styrelser, en för varje land, utger sedan 1919
kvartalstidskr. Nordisk administrativ tidsskr.
Nordiska armaturfabrikerna, ab.,
Nordarmatur, förk. NAF, Linköping, grundades
1919 som fortsättning på Nordiska armatur-ab.,
som i sin ordning bildades 1911 genom
sammanslagning av flera företag inom armaturbranschen,
det äldsta från 1889. N. äger fabriker i Kungsör,
Lund, Åtvidaberg, Solna och Linköping och
tillverkar armatur för ånganläggningar, gas-, vatten
-och värmeanläggningar, dessutom regulatorer,
kokareutrustningar för cellulosafabriker,
manometrar, tryckluftsbromsar och diverse
järnvägs-materiel, vatten reningsanläggningar, oljebrännare,
vattenmätare m. m. Antal anställda c:a 1,400
aktiekapital 8,85 mkr. Dotterbolag äro Linköpings
armatur- & metallfabriks ab. och Svenska
armatur ab.
Nordiska artilleriverkstäderna, se Finspång.
Nordiska bokhandeln ab., bokhandel och
förlag i Stockholm, grundat 1851 av A. Samson
(1823—87) och E. W. Wallin (1823—94),
övertogs 1886 av den senare, 1896 av Hulda Wallin,
som 1897 antog C. A. Strömberg till delägare
Aktiebolag och nuv. namn 1901. Nuv. verkst. dir.
är O. Hirsch (f. 1898). N. har framför allt
inriktat sig på vetenskaplig litteratur.
Nordiska ekumeniska institutet, se Kyrkliga
enhetssträvanden, sp. 134.
Nordiska flygarpokalen, ett av Internationella
luftfartsutställningen i Stockholm 1931 (Ilis)
instiftat vandringspris. Tävlingen är individuell och
öppen för flygare från Danmark, Finland, Norge
och Sverige och omfattar en distansflygning av
minst 1,000 km längd efter tidtabell med en del
andra inlagda prov, ss. landningsprov och
målspaning. Tävlan om N. har hittills avhållits 1931
i Sverige, 1934 i Danmark och 1936 i Sverige.
Nordiska folkhögskolor, beteckning för några
i fråga om målsättning och organisation
olikartade skolor, vilka bedriva sin
upplysningsverksamhet genom kurser, vari deltagare från de olika
nordiska länderna sammanföras.
Föreningen Nordiska folkhögskolan
i Genève, bildad 1930, anger som sitt mål att
”ordna undervisning i internationella spörsmål
genom upprättandet av en nordisk folkhögsk. i
Genève med danska, norska och svenska som
un-dervisningsspråk”. Skolan, som var ett led i det
omfattande, från olika länder organiserade
upplysningsarbete, som förlädes till Genève och
anknöt till N. F :s verksamhet, anordnade årl.
1931—39 kurser av några månaders längd.
Verksamheten återupptogs 1946, först genom kurser i
de nordiska länderna, sedan genom till Tyskland
(1948) och Holland (1949) förlagda kurser.
Sedan 1950 har kursverksamheten till huvudsaklig
del åter förlagts till Genève och har i allt högre
grad kommit att samlas kring socialpolitiska och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
