Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordiska språk (el. nordgermanska språk) - Nordiska syrgasverken ab. - Nordiska värme- och ventilations-ab. - Nordisk cup el. Nordiska lawntennispokalen - Nordiske oldskriftselskabet (Det kongelige Nordiske oldskriftsleskab) i Köpenhamn - Nordisk etnologi - Nordisk familjebok - Nordisk förening för fysiologisk botanik - Nordisk försäkringstidskrift - Nordisk hygienisk tidskrift - Nordisk kultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordiska syrgasverken ab.—Nordisk kultur
57
från främmande språk, i synnerhet bestående
i lån av kulturord. Sådana ha införts från
keltiska språk redan f. Kr., t. ex. järn, rike, ämbete,
från latinet redan under romerska kejsartiden, t.
ex. koppar, kittel, kista, mur, kalk, vin, öre, pund.
En rik ström av lånord inkom med kristendomen,
t. ex. kyrka, kors, präst, altare. Under senare
medeltiden följde med riddarväsendet lån från de
romanska språken och med hanseaternas
maktutveckling en överväldigande mängd av lågtyska
ord. 1 nyare tid ha högtyskan och franskan,
senare engelskan, framför andra språk varit
lån-givande. — Jfr A. Noreen, ”Geschichte der
nor-dischen Sprachen” (3:e uppl. 1913) och E.
Wes-sén ”De nordiska språken” (j:e uppl. 1948).
Nordiska syrgasverken ab., Stockholm,
grundat 1907, tillverkar (väsentligen från flytande
luft) syrgas och kvävgas, vid några fabriker
även vätgas. Fabriker finnas i Örebro, Göteborg,
Motala, Hedemora, Trollhättan, Jönköping,
Kalmar, Västerås, Norrköping, Halmstad, Linköping
och Borås.
Nordiska värme- och ventilations-ab.,
Göteborg, grundat 1903, utför värme-, oljeeldnings-,
ventilations- och sanitäranläggningar,
brunnsborrningar, högtrycksanläggningar o. s.’ v., varvid en
del installationsmaterial tillverkas i en bolaget
tillhörig mekanisk verkstad.
Nordisk cup el. Nordiska
lawntennis-pokalen, ett 1919 av Finland uppsatt,
ständigt vandringspris i utomhustennis inom Norden.
Sedan 1934 spelas N. enl. Da vis Cup-principen,
varvid varje tävling omfattar 4 singel- och 1
dubbelmatch.
Nordiske oldskriftselskabet [å’lskrift-] (Det
kongelige Nordiske ol d skriftse
1-skab) i Köpenhamn stiftades 1825 för
utgivande av fornnordisk litteratur och till
främjande av nordisk fornkunskap. Som dess egentlige
stiftare kan anses C. Chr. Rafn, som var
samfundets sekr. till sin död (1864). Sällskapet verkar
genom föredrag och utgivande av skrifter. Dess
president är konungen, dess egentlige ledare vice
presidenten. Av de många skrifter sällskapet
utgivit kunna nämnas talrika sagor, ”Nordiske
for-tidsminder” (4 bd, fr. o. m. 1890) och
tidskrifterna Annaler for Nordisk Oldkyndighed og
His-torie (23 bd, 1836—65), Antiquarisk Tidskrift
(7 bd, 1843—63) och de ännu utkommande
Aar-böger for Nordisk Oldkyndighed og Historie
(från 1866).
Nordisk etnologi, den forskning, som har till
objekt den materiella folkkulturen jämte seden
och de sociala förhållandena i Norden. N.
förekom som univ.-ämne f. g. 1925 vid Uppsala univ.
och upptogs senare även vid övriga högskolor
och univ. Någon lärostol upprättades dock icke
i ämnet, utan examination och undervisning har
i främsta hand omhänderhafts av den till
Nordiska museet knutna hallwylska professuren i
nordisk och jämförande folklivsforskning. Som
vetenskapsgren har n. i främsta hand fått sin
metodik och utformning genom den av Nils
Lith-berg samt Sigurd Erixon och hans lärjungar
bedrivna forskningsverksamheten.
58
Nordisk familjebok, svensk encyklopedi, som
1875 började utgivas med underrubriken
”konversationslexikon och realencyklopedi” av firma
Expedition af Nordisk familjebok, bakom vilken stod
Chr. E. Gernandt. Detta verk var den första
uppslagsboken av modern typ i Norden. Den hade till
upphovsman språkmannen lektor Nils Linder, som
1874 utarbetade en plan för verket, utformade
redaktionen och skapade en stor krets av
framstående fackmän och litteratörer. N. i dess 1 :a
uppl., som förelåg färdig 1899, omfattade 20 bd,
varav 2 suppl-bd, och innehöll c:a 84,500
uppslagsord. Linder var red. till 1880, då han
efterträddes av fil. dr John Rosén, fil. dr Theodor
We-strin samt litteratören B. F. Olsson, som
emellertid avled redan 1882; bokstaven ”S” redigerades
av fil. dr B. Meijer. Förläggare var från 1877
Familj-journalens boktryckeri-ab., från 1883
Ger-nandts boktryckeri-ab., båda med Gernandt som
ledare och störste intressent. — Nordisk
familjeboks ab., grundat 1902 av kamrer Werner
Landgren, började utgivandet av en ny, reviderad och
starkt utvidgad uppl. av N. (38 bd, inkl, suppl.-bd,
1903—26). Red. voro Westrin och Meijer.
Förlagsrätten till denna 2:a uppl. inköptes 1916 av
det då bildade ab. Familjeboken med Arvid
Sohl-man som verkst. dir. — ab. Familjeboken utgav
1923—37 i 23 bd, varav 3 suppl.-bd, en 3:e
koncentrerad uppl. av N., red. av först E. Thyselius,
sedan V. Söderberg och (fr. o. m. bd 18) Y.
Lorents. Bolaget, som 1937 antagit firmanamnet
Nordisk familjeboks förlags ab., upphörde 1942,
då förlagsrätten till N. jämte firmanamnet
förvärvades av Förlagshuset Norden ab., som 1951
började utgivandet av en 4:e koncentrerad uppl.
(hittills 15 bd).
Nordisk förening för fysiologisk botanik,
förening för främjande av teoretisk och
tillämpad forskning inom växtfysiologi, stiftad i
Köpenhamn 1947. N., som har medl. även utom
Norden, skall normalt hålla en kongress vart
annat år, omväxlande i de nordiska länderna; den
utger sedan 1948 den internationella tidskr.
Phy-siologia plantarum i Lund.
Nordisk försäkringstidskrift, kvartalsvis
utkommande tidskrift, fr. o. m. 1921 gemensamt
utg. av Den norske forsikringsforening,
Forsik-ringsforeningen i Köbenhavn,
Försäkringsför-eningen i Finland samt Svenska
försäkringsför-eningen och Försäkringssällskapet i Göteborg. N.
utgör forts, av Försäkringsföreningens tidskr.,
som utkom 1878—1920.
Nordisk hygienisk tidskrift, tidskrift, utg. i
Stockholm sedan 1920 som forts, av Hygiensk
tidskr. och organ för Föreningen för allmän
hälsovård i Sverige, Selskabet for sundhedsplejen i
Danmark, Finlands kommunala
hälsovårdsför-ening och Norsk hygienisk förening.
Nordisk kultur, sedan 1931 med stöd av Clara
Lachmanns fond utg. serieverk, tillkommet
genom nordiskt samarbete. N :s huvudred, utgöres
av J. Bröndum-Nielsen, Köpenhamn, Magnus
Ol-sen, Oslo, och Sigurd Erixon, Stockholm, den
sistn. verkst. led. Verket åsyftar att på vetenskap-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
