Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordisk kultur - Nordisk lagstiftning - Nordisk medicin - Nordisk medicinsk tidskrift - Nordisk militärmedicinsk förening - Nordisk mytologi - Nordisk och jämförande folklivsforskning - Nordisk och jämförande fornkunskap - Nordisk odontologisk förening - Nordisk psykiatrisk förening - Nordisk psykologi - Nordisk resebureau ab. - Nordisk revy - Nordisk rotogravyr - Nordisk rätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordisk lagstiftning—Nordisk rätt
59
lig grund ge översiktliga framställningar av
nordiskt kulturliv, främst under forntid och medeltid
men även under senare tidsperioder, i den mån
äldre traditioner kvarleva.
Nordisk lagstiftning. De nordiska
germanstammarnas rätt, som från början företedde stora
likheter, gick med tiden åtskils, vilket snart
kändes som ett hinder för de nära personliga och
ekonomiska förbindelserna dem emellan. Från
1800-talets början och särsk. efter skandinavismens
genombrott vid mitten av årh. sökte ledande
kretsar åter skapa en enhet i rättsligt hänseende
genom gemensam n. Särsk. ha de nordiska
juristmötena verkat härför. Jul. Lassens och C.
Lindhagens namn böra därvid främst ihågkommas.
Av resp, regeringar utsedda kommitterade från de
olika länderna ha utarbetat en rad lagar med i
huvudsak lika innehåll, vilka sedan antagits av de
skilda länderna. Sålunda ha tillkommit (årtalen
avse resp, svenska lagar) växellag (1880), lag
om varumärke (1884), om handelsregister, firma
och prokura (1887), sjölag (1891), checklag
(1898, 1932), om försäkringsrörelse (1903, 1917),
om köp (1905), kommission, handelsagentur m. m.
(1914), avbetalningsköp (1915), äktenskaps
ingående och upplösning (s. å.), adoption (1948),
äktenskapets rättsverkningar (1920), sjömanslag
(1922), förmynderskap (delvis, 1924),
försäkringsavtal (1927), medborgarrätt (1894, 1924),
konkursegendom (1934), kvarlåtenskap (1935).
Nordisk medicin, tidskrift, utges sedan 1939 i
Stockholm med prof. G. Holmgren som utg. och
med framstående representanter för läkarkårerna
i de nordiska länderna i red. I N. uppgick vid
starten dels Nordisk medicinsk tidskr., dels från
Danmark Hospitalstidende, från Finland
Finska läkaresällskapets handlingar (varjämte vissa
delar av Duodecim återges i N.), från Norge
Norsk magasin for lægevidenskapen samt
Medicinsk revue och från Sverige Hygiea och
Svenska läkaresällskapets förhandlingar.
Nordisk medicinsk tidskrift utgavs i
Stockholm 1929—38 av prof. G. Holmgren och
uppgick från 1939 i Nordisk medicin.
Nordisk militärmedicinsk förening stiftades
1925 på initiativ av generalfältläkaren F. Bauer
med ändamål att befordra vetenskapligt
samarbete mellan de nordiska ländernas militärläkare,
särskilt genom nordiska militärmedicinska
kongresser.
Nordisk mytologi, se Mytologi. — Till detta
uppslagsord (n.) har hänvisats från Audhumbla.
Audhumbla (ödhumla) var en ko, som
uppstått ur rimfrosten från Niflhem och födde sig
av att slicka de salta rimfroststenarna. Ur dessa
slickade hon fram mannen B u r e, fader till Bur
(B o r), vilken blev fader till Oden.
Nordisk och jämförande folklivsforskning,
1946—48 vid univ. i Lund och Uppsala samt vid
Stockholms högsk. infört akademiskt läroämne,
som innebar en sammanslagning av de tidigare
i Stockholm, resp. Lund existerande läroämnena
nordisk etnologi och folkminnesforskning.
Nordisk och jämförande fornkunskap, off.
60
akad. benämning på den vetenskap, som i dagligt
tal ofta kallas nordisk arkeologi. Jfr
Fornkunskap.
Nordisk odontologisk förening, stiftad 1917,
har till ändamål att verka för organiserat
samarbete mellan i Norden inom odontologisk
forskning verksamma personer. N :s organ är
Odontologisk Tidskrift (sedan 1918).
Nordisk psykiatrisk förening,
sammanslutning av psykiatriker i de nordiska länderna,
bildad i Stockholm 1935. N. utger sedan 1947 en
kvartalstidskr., Nordisk psykiatrisk medlemsblad.
Nordisk psykologi, internordisk tidskrift,
officiellt organ för Dansk psykologforening, Suomen
psykologinen seura (Psykologiska sällskapet i
Finland), Norsk psykologforening och Svenska
psykologsamfundet, började utges 1949 med 6 nr
per år. Sedan starten har N. utgivits i
Danmark.
Nordisk resebureau [-byrå] ab., har enl.
bolagsordningen (1918) ”till ändamål att driva
resebyrå och därmed förenlig rörelse, särsk. handel
med valutor, aktier och obligationer”. Bolaget,
som startade sin verksamhet 1899, har sitt säte
i Göteborg med filialer i Stockholm, Malmö,
Örebro, Köpenhamn, London, Paris, Rom och
New York samt agenter på de flesta större platser
i Sverige och i utlandet.
Nordisk revy, tidskrift för litteratur och
konst, politik och sociala ämnen, utg. i Stockholm
1895—99 av E. Thyselius, redigerades i radikal
anda och hade som medarbetare bl. a. Edv.
Alk-man, Hj. Branting, Vilh. Ekelund, K. G.
Forss-lund, G. Fröding, Klas Fåhræus, Ola Hansson,
Ellen Key, Bengt Lidforss, Hj. Söderberg och
Axel Wallengren.
Nordisk rotogravyr, Stockholm, boktryckeri
och koppardjuptryckeri, grundat 1918 av Simon
Söderstam, ett av landets ledande företag för
reproduktion i djuptryck.
Nordisk rätt, den gren av germansk rätt
(se d. o.), som utgöres av de skandinaviska
folkens rätt, islänningarnas däri inbegripen.
Liksom all primitiv rätt framväxte n. ur folkens
egna sedvanor, ej på hövdings bud. Trots
olikheter i detaljer kan n. på gr. av de många
gemensamma dragen betraktas som en enhet, ehuru
den övades och upptecknades splittrad i en mängd
olika land och landskap. Urgammal var här
seden att giva rättssatsen ordspråkets el. rimmets
form till bättre bevarande i folkets minne.
Rätts-uppteckningarna, vilka vidtogos ganska sent, bära
många spår därav. Samhälls- och rättslivet
behärskades av de fria männen, större och mindre
bönder i spetsen för sina huskarlar, övriga
folkgrupper stodo länge skäligen rättslösa. På
flertalet livsområden satte ätten och familjens
bogemenskap sin starka prägel. Äktenskapen
uppgjordes av ätterna, inleddes med fästning och
fullbordades med sängliggning. Brudköpet, från
början reellt, nedsjönk till en form, men
mannens husbondevälde över hustru och
hemmavarande barn förblev länge tryckande. Arvet —
i fjärmare släktled delat enl. tillkrånglade regler
— räknades som det yppersta fånget; arvets
sur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
