Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordisk rätt - Nordisk silkecellulosa, ab. - Nordiskt förbund för kvinnogymnastik - Nordiskt idrottsliv - Nordisk tidskrift - Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen - Nordisk tidskrift för fotografi - Nordisk tidskrift för politik, ekonomi och litteratur - Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri - Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab - Nordiskt medicinskt arkiv - Nordiskt sommaruniversitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordisk silkecellulosa, ab.—Nordiskt sommaruniversitet
61
rogat, testamentet, var okänt. På slättbygderna
övervägde från den historiska tidens ingång
bybebyggelsen; byalagens odlingsfrågor reglerades
ingående av rätten. På gr. av befolkningens
lyn-nesdrag fyllde våldsdåd och deras sonande ett
stort rum i livet som i lagarna, där varje
sårskada får sin egen taxering och bot.
Blodshämnden blomstrade länge, och ättemännen
ansvarade f. ö. med ättarbot för ättemäns gärning.
Ville ättemän sälja sin arvejord, ägde närmaste
bördeman länge förköpsrätt. Skrivkonstens ytterst
ringa spridning gav åt besittning och hävd en
avgörande vikt inom jordrätten. Den burgne låter
landbor mot städja och avrad bruka sina
lantgårdar. Av lösegendom äro eg. endast boskap
och smycken föremål för köp, pantsättning el.
stöld. På tingen samlades häradets el. landets
fullmyndiga män till rådplägning i politik och
rättskipning, äldst även gudaoffer. En trängre
krets av hövdingar el. lagkunniga ange tonen på
tinget, medan menigheten genom tillrop el.
vapenslammer visar sin anslutning el. sitt misshag och
därmed fäller tingets dom. En dugande man ur
rikets högbornaste ätt koras som konung, till
ledare av ledungsflottan och kultförbundets
offerfester i det centrala guda-”hovet”. Han åtnjuter
inkomsten av kungsgårdarna och håller som andra
rikemän egen hird. Rättegången är strängt
formalistisk, anordnad efter olika typer,
svårförståeliga för nutiden. Oftast avgöres tvisten
genom edgång av svaranden jämte edgärdsmän el.
genom gudsdom, där svaranden ej gripits på bar
gärning. Slöts försoning efter fridsbrott,
bekräftades denna med högtidlig ed, trygd, varå ståtligt
klingande formulär bevarats från Norge. Med
tiden framträder kungamakten som lagstiftare
och med anspråk på del i rättskipning och
böter. De åldriga dragen i n. förflyktigas, och
denna ansluter sig till den europeiska
rättsutvecklingen, röner djupgående inflytande av kanonisk,
romersk, hanseatisk, tysk-romersk, slutl. även
fransk, tysk och engelsk rätt. De olika
landskapen i Norden samlas tidigt i 3 större riken, vilka
gå sina egna vägar. Även deras rätt går
åt-skils, och först på 1800-talet framträda starka
enhetssträvanden. Ännu företer n. vissa
gemensamma äldre särdrag, särsk. i jord- och
familjerätten. Källorna för n. äro främst
landskapslagarna och landslagarna. F. ö. böra nämnas
Ulfjots lagar, Haflidaskrå, Grågås, Järnsida och
Jonsbok från Island, Bjärköarätterna från
Sverige och Norge, stadslagar från Danmark, Norge
och Sverige, hirdskrå från Norge och Witherlog
för Danmark, skrå- och gillestadgar, kyrkobalkar
el. kyrkorätter från alla 3 rikena, kyrkoordningar,
stadgar, förordningar, handfästningar, gårdsrätter,
recesser, Kristian II :s 2 lagar 1521—22, Kristian
TV:s store recess 1643, Kristian V :s danske lov
1685, norske lov 1688, Sveriges rikes lag 1734.
— Litt.: F. Brandt, ”Forelæsninger over den
norske retshistorie” (2 bd, 1880—83); K. v.
Amira, ”Nordgermanisches Obligationenrecht” (2
bd, 1882—95); P. J. Jörgensen, ”Forelæsninger
over den danske retshistorie”, 1—4 (1904—08),
”Dansk: retshistorie” (1940); C. G. Bergman,
62
”översikt av svensk rättsutveckling” (1918); K
G. Westman, ”De svenska rättskällornas
historia” (ny uppl. 1948).
Nordisk silkecellulosa, ab., Norrköping,
grundat 1931 och tillhörande Kooperativa förb.,
tillverkar cellull, transparenta viskos- och acetatfolier
samt konsttarmar och konstsvamp vid fabrik 1
Norrköping. N:s rörelse var 1944—50
utarrenderad till systerföretaget Svenska rayon-ab.
Nordiskt förbund för kvinnogymnastik, se
Gymnastikförbund.
Nordiskt idrottsliv, tidning för idrott (fri
idrott, fotboll, simning och vinteridrott), utkom
i Stockholm 1900—20, red. av E. Bergvall 1911
—20.
Nordisk tidskrift, litterär och politisk tidskrift,
utg. 1852—53 i Stockholm av August Sohlman.
Nordisk tidskrift för bok- och
biblioteksväsen, grundad 1914 och t. o. m. 1948 utg. av I.
Collijn, sedan 1949 av T. Kleberg.
Nordisk tidskrift för fotografi, se
Fotografiska föreningen.
Nordisk tidskrift för politik, ekonomi ocb
litteratur, utg. i Lund 1866—70 av prof. G. K.
Hamilton, var ett av de märkligaste utslagen av
univ.-skandinavismen vid 1800-talets mitt och
arbetade för en förening av de nordiska länderna
på följ, villkor: ”dynastisk enhet, gemensam
ledning av försvarsväsende och diplomati, gemensam
representation för gemensamma angelägenheter,
varje rikes inre självständighet samt social och
ekonomisk likställighet”.
Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och
industri, utg. sedan 1878 i Stockholm av
Let-terstedtska fören. Den har redigerats av Cl.
An-nerstedt (1878—79), Oscar Montelius (1880—
1921), Nils Herlitz (1921—46) och Ingvar
Andersson (sedan 1947) jämte medred. i Danmark
och Norge. Genom en med fören. Norden
träffad överenskommelse har tidskr. fr. o. m. 1925
till huvudsyfte ”att främja det kulturella utbytet
mellan Nordens folk”.
Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab är
liksom sin föregångare, Nordisk Tidsskrift for
Strafferet (utkom i Köpenhamn 1913—1948),
ett nordiskt organ för kriminalistiska intressen,
utges i Köpenhamn fr. o. m. 1949 med 4 h. om
året och står under gemensam nordisk redaktion.
Nordiskt medicinskt arkiv, tidskrift, grundad
av A. Key, utgavs i Stockholm 1869—1919 som
forts, på den 1863 upprättade Medicinskt arkiv.
N. fortsattes av Acta chirurgica scandinavica och
Acta medica scandinavica.
Nordiskt sommaruniversitet, institution, som
avser att främja kontakten mellan representanter
för olika vetenskapsgrenar. Organisationen
skapades på Lysebu vid Oslo i aug. 1950. Där
bestämdes, att sommarmöten skulle förläggas
omväxlande till Danmark, Norge och Sverige, att
de skulle -omfatta c:a 3 veckor och att arbetet
vid dem huvudsaki. skulle bedrivas i
studiegrupper kring ämnen, som under terminerna förberetts
genom diskussioner och föredrag vid de olika
univ. — N. vänder sig i första hand till något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
