Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordling, Raoul - Nordling, 1. Viktor - Nordling, 2. Johan - Nordling, 3. Gerda - Nordlund, Karl - Nordmaling - Nordmalings och Bjurholms tingslag - Nordmalings ångsågs ab. - Nordmann, Alexander von - Nordmark (Värmlands län)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65 Nordling—
färs- och kulturlivet. Han var ett starkt stöd
för svenskar i Frankrike under den tyska
ockupationen 1940—44. Under veckorna närmast före
Paris’ befrielse i aug. sistn. år gjorde N.
uppmärksammade insatser. Han lyckades rädda 4,000
politiska fångar från att deporteras till Tyskland
av Gestapo. N. var vidare medlare mellan det
tyska överkommandot och de fria franska
styrkorna och bidrog därigenom till att Paris
undgick ödeläggelse i samband med tyskarnas
utrymning av staden.
Nordling. 1) Ernst Viktor N., rättslärd
(1832—98), doc. 1859, prof. 1867 i romersk rätt,
jur. encyklopedi och rättshistoria, från 1868 i
civilrätt, allt i Uppsala. Som undervisare och
genom sina föreläsningar har N. utövat ett
betydande inflytande på senare lagstiftning. Han
utgav ”Föreläsningar öfver ärfdabalken” (1872, 3:e
uppl. 1885), ”Om boskilnad och om
behandlingen af död mans bo” (1875, 3æ uppl. 1892),
”Föreläsningar i svensk civilrätt” (1882, 3:e uppl.
1913), ”Om servituter”, 1 (1859), ”Om
lösöreköp” (1866, 2:a uppl. 1877), ”De nye
lagfarts-och inteckningslagarne” (1877, 2:a uppl. 1888),
”Om präskription” (1877).
2) Johan N., den föreg:s brorson, författare
(1863—1938). Efter studentexamen 1881 blev N.
journalist, medarbetade i Dagens Nyheter 1866—
87 och var redaktionssekr. i Idun 1886—1906,
huvudred. 1906—15. Samtidigt utövade han ett
flitigt skönlitterärt förf.-skap. P^n utgav bl. a.
de populära romanerna ”Siljan. En bok om
Sveriges hjärta” (2 bd, 1907), ”’Juasi una
fantasia” (1911, flera senare uppl.; övers, till flera
olika språk), en Beethoven-roman, samt diktsaml.
”Samlad låga” (1917) och ”Berg och Buda”
(1921). — G. 1902 m. N.3).
3) Gerda Carolina N., f. Jönsson, den föreg:s
hustru, konstnärinna (1875—1942), framträdde
framför allt som grafiker (träraderingar och
torr-nålsgravyrer). Sin utbildning fick hon vid
Althins målarskola, Konstakad. i Stockholm samt
vid André Lhotes målarskola i Paris 1921—22.
N. deltog i startandet av
Handtryckspresstrycke-riet för konstnärligt boktryck 1916 samt var
styrelseled. av Fören. för originalträsnitt och
Grafiska sällskapet 1913—14 samt Fören. svenska
konstnärinnor 1914—17.
Nordlund, Karl, pedagog (1871—1935), fil.
dr i Uppsala 1900, lektor där 1904, rektor i
Hudiksvall 1907—13, vid Östermalms lärov. i
Stockholm 1913—18, 1 :e folkskolinspektör i
Stockholm 1918. N. deltog bl. a. i
utredningsarbete rörande gymnasiernas omorganisation,
nykterhetsundervisningen och religionsfriheten.
Som ledare för huvudstadens folkskoleväsen
nedlade N. ett omfattande och betydelsefullt arbete.
I sina skrifter lämnade han självständiga och
värdefulla bidrag till såväl praktisk som
teoretisk pedagogik. Tills, m. Anna Sörensen och S.
Wikberg har N. utg. ”Arbetssättet i folkskolan”
(7 bd, 1924—29). Bland hans övriga arbeten
märkas ”översikt av de svenska gymnasiernas
historia intill 1820” (1914),
”Bottenskoleproble-met” (1920), ”Linjedelningen vid de svenska
gym-NF XVI — 3
Nordmark 66
nasierna” (1921) och ”Läraren och lärarens
gärning” (1922).
Nordmaling. 1) Kommun i Västerbottens s.
domsaga kring Nordmalingsf järden på kusten av
n. Ångermanland; 1,278,75 km2, 10,382 inv. (1953).
N. är delat på Nordmalings och Norrfors
kyrko-bokföringsdistrikt med 9,031, resp. 1,351 inv. I
kusttrakterna dominera skogs- och myrmarker
med småsjöar, det inre är mera höglänt och
bergigt (intill c:a 300 m ö. h.). I N. ligga
mu-nicipalsamhällena N.2) och Rundvik samt
tätorterna Norrfors (358 inv. 1951), Ny åker (304
inv.), H ö r n s j ö (243 inv.), L ö g d e å med Mo
(370 inv.). Nyåker är tingsställe. Järnäs är
lots-plats. Fisklägen: Järnäsklubb m. fl.
Lanthus-hållsskola i Levar. Vid gamla prästgården från
1749 finns hembygdsmuseum. Kyrkan av sten är
huvudsaki. från 1300-talet; restaur. 1950—51.
Kyrkor finnas även i Nyåker (sedan 1921) och
Norrfors (1923), kapell i Rundvik (1931).
Pastorat i Luleå stift, Västerbottens s. kontrakt. —
Litt.: A. Råde, ”N:s kyrka och förs.” (1951).
2) Municipalsamhälle (sedan 1898) i N.i), vid
Nordmalingsfjärdens innersta del; 3,70 km2; 910
inv. (1953). N., som omfattar kyrkbyn
Nordmaling och lastageplatsen Notholmen, har
sam-realskola, apotek, provinsialläkare och
distriktsveterinär samt mindre industrier.
Nordmalings och Bjurholms tingslag
uppgick 1948 i Västerbottens s. domsagas tingslag.
Nordmalings ångsågs ab., Rundviksverken,
grundat 1861, driver ångsåg och masonitfabrik
vid Rundvik, manufaktur- och kättingfabrik vid
Olovsfors samt kraftstation vid Leduåfors
(samtliga i Västerbottens län).
Nordman, Carl Axel, finländsk arkeolog
(f. 1892), fil. dr 1919, anställd vid
Nationalmuseet, Köpenhamn, 1913—19, vid Finlands
nationalmuseum, Helsingfors, sedan 1919, som chef
(stats-arkeolog) sedan 1936; doc. vid Helsingfors univ.
1921—36. N. är en av Nordens mest betydande
arkeologiska vetenskapsmän, och han har utfört
grundläggande undersökningar inom såväl dansk
som finsk förhistoria. Hans kanske mest
betydande forskningar falla inom stenåldern. Bland
dessa arbeten förtjäna att nämnas ”Studier öfver
gånggriftkulturen i Danmark” (1918) och ”The
Megalithic culture of Northern Europé” (1935).
N. var den förste, som sökte sammanfatta den
komplicerade bilden av yngre stenålderns olika
kulturgrupper i området n. om Alperna. Under
senare år har N. särsk. ägnat sig åt studier över
den medeltida konsten i Finland.
Nordmann, Alexander von, finländsk
zoolog (1803—66), fil. dr i Åbo 1827, med. dr i
Berlin 1831, prof, i Odessa 1832, i Helsingfors
1849. N:s ”Micrographische Beiträge” (1832)
meddela viktiga biologiska rön, främst rörande
de parasitiska kräftdjuren, vilka N. kan sägas
ha upptäckt. Bland hans senare verk må
nämnas ”Palæontologie Südrusslands” (1858—60).
Nordmark, sn i Värmlands län, Färnebo hd,
n. om Filipstad, kring Skillerälven; 263,79 km2,
1,309 inv. (1953), varav 480 (1951) i tätorten
Nordmark med Finnmossen. Höglänt skogs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
