Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordrhein-Westfalen - Nordsjöfart - Nordsjökanalen - Nordsjön - Nordsjö- och Östersjöavtalen - Nordstedt, Otto - Nordstjernan, Rederi-ab. - Nordstjernan (tidning) - Nordstjärnan - Nordstjärneorden - Nordstrand - Nordström, Anders - Nordström, Bertel Engelbert - Nordström, 1. Frithiof - Nordström, 2. Ester Blenda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
N ordsjöfart—N ordström
70
Tyskland, inom den brittiska ockupationszonen,
upprättat 1946 av de förutv. preussiska prov.
Westfalen och Rhenlandet ned till n. Eifel samt
Lippe; 34,040 km2, 13,059,500 inv. (1950). Ung.
halva befolkningen bor i Ruhrområdet.
Huvudstad är Düsseldorf.
Nordsjöfart, se Fart 2 d).
Nordsjökanalen, holl. Noordzee-Kanaal,
Amsterdams huvudkanal, från Het Ij vid Amsterdam
västerut till Ijmuiden vid Nordsjön, här i
förbindelse med en viktig fiskehamn och försedd med
en 400 m lång, 45 m bred och 15 m djup sluss.
Omkr. 25 km.
Nordsjön, da. Vesterhavet, randhav, hörande till
Atlanten, mellan Skandinaviska halvön, Jylland,
Tyskland, Nederländerna, Belgien, Storbritannien,
Orkney- och Shetlandsöarna; areal 575,000 km2.
— N. intager en yttre, av havet översvämmad
del av den europeiska kontinentalsockeln. Långt
in i postglacial tid har N. delvis varit fastland,
vilket framgår bl. a. av att man i dess grundare
delar, ss. på Doggersbank, anträffat torv och
benrester av mammut, noshörning, vildhäst, älg
och ren. Bortsett från Norska rännan, med
ett maximidjup av 800 m, är N. ett grundhav
med ett medeldjup av 94 m och ett maximaldjup,
som ingenstädes överstiger 200 m. S. om linjen
Skagen—-Scarborough uppgår djupet ingenstädes
till mer än 60 m. I allm. sluttar den mestadels
jämna, av istidsmorän och slam uppbyggda
bottnen mot n. I s. N. ligger den c:a 300 km långa
Doggersbank med ett minimidjup av 13 m.
Den begränsas i s. av en markerad sänka, Great
Silver Pits, som tidigare torde ha varit Rhens
mynningsvik. — In. och s. v., där förbindelsen
med Atlanten är god, uppgår ytvattnets
salt-halt till 35 °/oo. Vid tyska kusten når den blott
32 å 33 %o, och i flodmynningarna sjunker den
till 17 å 20 %o. Sistn. omständighet utgör ett
betydande hinder för sjöfarten, i det att den
underlättar isläggningen om vintern. Vid Hamburg
ligger isen i medeltal 28 dagar och vid Norderney
14 dagar per år. Utanför tyska kusten är
ytvattnets temp. i jan. 2—40 och i juli 160, i n.
delen av N. äro motsv. siffror 70 och 130.
Tidvattnet i N. bestämmes huvudsaki. av en från n.
inträngande tidvattensvåg, vilken på gr. av
jordrotationens inverkan har störst amplitud vid
brittiska kusten. Tidvattnets amplitud uppgår vid
skotska kusten ända till 7 m, vid den norska
blott till 6 dm. — N. är jordens mest trafikerade
hav, vilket beror dels på att den äger talrika
utmärkta naturliga hamnar, dels på att den omges
av världens tätast befolkade och högst
civiliserade länder, mellan vilka trafiken går över N.
N. är ett av världens fiskrikaste hav.
Nordsjöfisket gav 1948 1,766 mill. kg, varav 73,1 °/o sill.
Nordsjö- och östersjöavtalen kallas de avtal,
som 1908 träffades mellan de till Nordsjön och
Östersjön gränsande staterna, varigenom dessa
förbundo sig att ömsesidigt garantera varandras
territorier. Genom i:a världskriget bragtes dessa
avtal ur kraft och ha sedan icke återupplivats.
Nordstedt, Carl Fredrik Otto, botanist (1838
—1924), var konservator vid univ. i Lund 1880
—1909, blev fil. hedersdr 1881, fick professors
titel 1903. N. ägnade sig i första hand åt
algo-logien. I sina talrika skrifter behandlade han
främst sötvattensalgerna, särskilt characéerna och
desmidiacéerna. Därjämte publicerade han
åtskilliga arbeten över den svenska fanerogamfloran.
Han utgav bl. a. ”Index Desmidiacearum” (1896,
suppl. 1908) och tills, m. L. J. Wahlstedt
exsickat-verket ”Characeae Scandinaviae exsiccatae” (3
bd, 1871—74) samt tills, m. V. B. Wittrock och
G. Lagerheim ”Algae aquae dulcis exsiccatae”
(35 bd, 1877—1903). I 50 år, 1871—1921, var
han utgivare av tidskriften Botaniska Notiser.
Nordstjernan, Rederi-ab., se Rederi-ab.
Nordstjernan.
Nordstjernan, svensk-amerikansk veckotidning,
utg. i New York sedan 1872 (halvveckotidning
1911-—-20), den äldsta och en av de ledande
svenskamerikanska tidningarna.
Nordstjärnan, äldre benämning på polstjärnan.
Nordstjärneorden, se Orden.
Nordstrand [nå’rt/trant], nordfrisisk tysk ö
utanför Schleswig-Holsteins kust, mitt emot
staden Husum, genom vägbank vid ebb förenad med
fastlandet; 46 km2, c:a 4,500 inv.
Nordström, Anders Carl Gustafsson, militär
(f. 1895 18/ö), officer vid S. skånska infanterireg.
1917, kapten vid Generalstaben 1932,
avdelningschef vid arméstabens organisationsavd. 1939,
överste och chef för Skånska pansarreg. 1942,
fälttygmästare 1949, generalmajor 1953. N. har
anlitats som sakkunnig bl. a. i 1941 års
försvars-utredning.
Nordström, Bertel Gustaf Adolf
Engel-b e r t, konstnär, se Bertel-Nordström.
Nordström. 1) Frithiof Georg Daniel N.,
tandläkare, entomolog (f. 1882 29/s),
tandläkarexamen 1906, praktiserande tandläkare i
Stockholm sedan sistn. år; fil. hedersdr i Uppsala
1942. N. har som entomolog arbetat
huvudsakligast med storfjärilar och har utg. ett stort antal
skrifter om dessas faunistik och systematik.
Genom sin vetenskapliga verksamhet och genom
talrika resor i Sverige har N. mycket verksamt
bidragit till utforskandet av Sveriges fjärilfauna.
Bland hans skrifter må nämnas ”Lepidoptera.
Entomologische Ergebnisse der schwedischen
Kamtschatka-Expedition 1920—22” (2 bd, 1927
—29), ”Lapplands fjärilar” (1933), ”Diurna,
Sphinges, Schwedisch-chinesische
wissenschaft-liche Expedition nach den nordwestlichen
Provin-zen Chinas” (1934), ”Våra fjärilar och hur man
känner igen dem” (3 bd, 1934—43), ”Svenska
fjärilar” (1935—41; tills, m. D. Ljungdahl, A.
Tullgren och E. Wahlgren), ”Förteckning över
Sveriges storfjärilar” (i Opuscula antomologica,
8, 1943) och ”Amathes Ashworthi och dess
former i Europa” (1945).
2) Ester Blenda Elisabeth N., den föreg:s
syster, författarinna (1891—1948), student 1910,
därefter journalist i Stockholm. N., som på sin
tid var en av de mest beaktade kvinnliga
journalisterna, träffsäker och rapp i framställningen,
skildrade sina upplevelser som anställd på en
sörmländsk gård i ”En piga bland pigor” (1914;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
