Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norge - Djurvärld - Befolkning och bebyggelse - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
Norge
88
åt n. Likaledes tilltar antalet arktiska former i
de inre delarna av fjordarna. Enstaka arktiska
havsdjur (t. ex. narval, val ross, isbjörn och
grön-landssäl) saknas i N :s fauna.
Befolkning och bebyggelse. Administrativ
indelning. N. indelas administrativt i 20 fylken, 43
köpstäder, 22 ladesteder och 680 herreder (1946).
Av befolkningen voro 1930 19,043 lappar
(sa-mer), 6,890 finnar (kväner) och’ 3,142
lappfinnar, huvudsaki. boende i Finnmark, Troms och
Nordland fylken. Folkökningen var stark fram
till 1 :a världskriget, senare något svagare. 1750
hade N. 625,000, 1801 883,440, 1850 1,399,733,
1900 2,242,995 och 1930 2,814,194 inv. Samtidigt
hade N. en mycket stark emigration, huvudsaki.
till Nordamerika. Den började på 1820-talet och
antog i slutet på 1800-talet stora proportioner.
1870—1920 utvandrade icke mindre än 628,500
personer från N. Endast Irland och Italien
kunna uppvisa en proportionellt sett lika stor
emigration som N. N. är näst Island Europas glesast
befolkade land, beroende på att 2/s av arealen
bestå av fjällvidder och annan improduktiv mark.
Huvudmassan av befolkningen bor i s. ö.
östlandet, kring Oslofjorden och Mjösa, samt i en
mer el. mindre bred zon längs Skageraks och
Nordsjöns kust. Inne i fjordarna finnas mindre
befolkningsagglomerationer. Relativt tätt
befolkat är området närmast s. och s. ö. om Trond-
Fylkenas areal och folkmängd 1950.
Fylken Areal (kms) Folkmängd
östfold 4,180 185,419
Akershus 4,909 183,011
Oslo 453 434,047
Hedmark 27,545 173,067
Opland 25,325 160,421
Buskerud 14,810 156,200
Vestfold 2,339 154,582
Telemark 15,295 136,371
Aust-Agder 9,226 75,788
Vest-Agder 7,295 96,930
Rogaland 9,129 211,408
H ordaland 15,597 198,047
Bergen 37 112,845
Sogn og Fjordane 18,514 97,680
Möre og Romsdal 15,076 191,438
Sör-Tröndelag 18,703 197,758
Nord-Tröndelag 22,423 109,860
Nordland ... 38,325 221,701 117,498
T roms 26,091
Finnmark 48,645 64,475
Hela Norge 323,916 3,278,546
heimsfjorden. — Av befolkningen voro 1946
i,557.278 män och 1,599,672 kvinnor. 1950 bodde
2,223,726 på landsbygden, 1,054,820 i städerna.
N:s största städer äro: Oslo, Bergen, Trondheim,
Stavanger och Drammen. Nativiteten var 1949
19,56 %o, dödligheten 8,84 °/oo, nativitetsöverskottet
10,72 °/oo. Av alla män över 15 år voro 1946
24,7% sysselsatta i jordbruk och skogsbruk,
31,5% i industri, 7,9% i affärsverksamhet
(handel, banker, hotell m. m.), 5,9 °/o med fiske och
säl- och valfångst, 5,9 °/o i landtransport, 4,0 °/o
i sjöfart och 5,8% i allmän tjänst m. m.
Ekonomisk geografi. Jordbruk och
boskapsskötsel. Vid j ordbruksräkningen 1949
voro 8,123 km2 el. endast 2,6% av N:s landareal
odlad jord och 1,838 km2 el. 0,5% naturlig äng
på inägomark. Därtill komma 378 km2 (0,1 °/o)
slåtteräng på utmarkerna och fäbodvallarna. Tab.
(sp. 89—90) visar den odlade jordens, den
naturliga ängens och den produktiva skogens fördelning
på de olika fylkena. Hela den produktiva arealen
(odlad jord, naturlig äng på inägomark,
slåtteräng på utmarkerna samt produktiv skogsmark)
omfattar endast 27,7 °/o av N :s hela landareal. De
bästa jordbruksbygderna äro Oplandenes
silurom-råden och de delar av östfold, Akershus och
Vest-fold fylke samt av de båda Tröndelagsfylkena,
som ligga under högsta marina gränsen (vid Oslo
221 m ö. h.) och där det alltså finnes glaciala
och postglaciala leror och märglar, och Jæren
(huvudsaki. moränjord). Av den samlade
inägo-jorden voro 1949 80,e °/o odlad jord och 19,4%
naturlig äng. 18,7% av den odlade jordens areal
användes för spannmål, 59,9 °/o för vall (eng pä
dyrket jord), 7,2 % för potatis, 2,0 °/o för
grönfoder och 1,8 °/o för foderrotfrukter. Vete och
råg, som odlas på resp. 308 och 10 km2, täcka
icke mer än c:a 17% av N:s behov av brödsäd.
Korn och havre odlas på resp. 400 och 758 km2,
men även korn måste införas. Medelavkastningen
per har beräknades 1949 för vete till 2,170 kg,
för råg till 2,080, för korn till 2,160, för havre
till 2,150, for potatis till 18,870 och för vallhö
till 5,470 kg. Användningen av handelsgödsel har
under senare år ökat betydligt. 1951 omfattade
husdj ursstocken 184,000 hästar, 1,231,000
nötkreatur (storfe), 1,812,000 får, 130,000 getter och
422,000 svin. Fäbodväsendet (seterbruk el. -drift)
är liksom i Sverige statt i tillbakagång men
spelar ännu en icke obetydlig roll i landets
ekonomi, särsk. i dal- och fjällbygderna i östlandet.
Möre och Tröndelag. Boskapsskötseln täcker i
stort sett landets eget behov. I Sogn och
Har-danger bedrives en betydande fruktodling.
Jordegendomarna äro genomgående små i N. Antalet
brukningsdelar med över 0,5 har jordbruksareal
uppgick 1949 till 213,441, varav 32,8%
omfattade 0,5—2, 57,5% 2—10 och endast 9,7% mera än
10 har. Endast 379 egendomar hade över 50 har
jordbruksareal. Gårdarna ligga spridda. Före
skiftena, som huvudsaki. ägde rum under förra
årh., lågo de inom vissa delar, särsk. v. N., i
klungbyar.
Skogsbruk. 74,943 km2 el. 24,3% av N:s
landareal utgöres av produktiv skogsmark, till
70 °/o beväxt med barrskog, till 30 °/o med
lövskog. Det fuktiga klimatet har givit ett övertag
åt granen. Endast i v. och nordligaste N. är
tallen det nästan allenarådande barrträdet,
därför att fjällen, enl. en hypotes, hindrat granen
i dess vandring mot v. och n. Ang. skogsgränsen
se ovan under Växtvärld. Tab. å sp. 90 visar
skogens fördelning på de olika fylkena. N:s
skogrikaste område är Hedmark fylke med 18,3%
av N:s hela skogsareal; därnäst komma Opland
med 9,4, Nord-Tröndelag med 8,4, Nordland med
7,5 och Telemark med 7,2 samt sist Rogaland med
1 «/o. 28 »/o av skogsmarken ha dåliga
förutsättningar för återväxten, och stora delar av skogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
