Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Normandieinvasionen 1944 - Det tyska försvaret - Landstigningen och slaget om stränderna - Slaget om brohuvudet - Normandiska öarna - Normann, Regine - Norma projektilfabrik ab. - Normativ - Normera - Normjordbruk - Normlösa - Norn - Norna (botanik) - Norna-Gest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
Normandiska öarna—Norna-Gest
132
befäl av general fältmarskalk v. Rundstedt.
Nor-mandieförsvaret ingick i Rommels armégrupp.
Inf.-förbanden, som försvarade Atlantvallen,
be-stodo huvudsaki. av orörliga kustförsvarsdiv. av
äldre åldersklasser med dålig utrustning och
ofullständig numerär, till hög procent uppblandade med
icke-tyskar. Motsättningen mellan v. Rundstedt
och Rommel betr, reservernas (främst 6
pansar-div.) användning samt direkta ingripanden av
Hitler bundo de ansvariga chefernas
handlingsfrihet och ledde till en splittring av denna för
försvaret väsentliga styrka. Ingen verksam
flygspaning över England el. angränsande farvatten
förekom. Sjöstridskrafterna i v. omfattade ett
antal lätta enheter samt c:a 40 ubåtar.
Landstigningen och slaget om stränderna.
bestämdes första landstigningsdagen (D.-dagen)
till 5/b med 6/e som reservdag. 4/« inträdde en
allvarlig väderleksförsämring, som tvang
Eisenhower att uppskiuta D.-dagen 24 tim. På gr. av
förbättrade väderleksutsikter för följ, dag
beslöt Eisenhower 5/e på morgonen att igångsätta
invasionen 6/8. Invasionen inleddes mellan midnatt
och gryningen med luftlandsättningar i
avreglande syfte i landstigningsområdets flanker.
Luft-landsättningarna fyllde i stort sett sina uppgifter.
Skyddad av örlogsfartyg, jaktflyg och
spärrballonger samt av torpednät i flankerna förflyttade
sig den väldiga armadan utan att bli utsatt för
tyska motåtgärder i de av
minsvepningsflottiljer-na svepta områdena. Tusentals flygplan anföllo
kustbefästningarna under de mörka timmarna
omedelbart före landstigningen. Sammanlagt
fälldes nära 12,000 ton bomber under D-dagen. Någon
timme före landstigningen igångsatte det svåra
fartygsart. våldsamma bombardemang mot
befästningarna men främst mot de tyska
kustart.-batterierna på landstigningsområdets flanker.
Omedelbart före landstigningen anföll det allierade flyget
åter strand försvaret och stränderna dränktes av
eld från iagare och specialfarkoster. I skydd av
denna eldridå gingo landstigningsfarkosterna med
stormtrupperna in mot stränderna. Sammanlagt
245 landsättningsfarkoster förstördes el. skadades.
Stränderna voro tagna omkr. kl. 10,00. På
”Oma-ha-stranden” mötte emellertid de amerikanska div.
överraskande hårt motstånd. Läget blev här
ytterst kritiskt för de landstigande, som först kl.
13,00 med understöd av flyg och fartygsart.
kunde avgöra ”slaget om Omaha-stranden” till
sin fördel. Vid D.-dagens slut hade
invasions-styrkorna fått fast fot på alla stränder och tagit
tre från varandra skilda brohuvuden med ett
djup varierande mellan 1 och 8 km. Efter en
vecka hade de allierade lyckats åstadkomma ett
sammanhängande brohuvüd med en bredd av 100
km och ett djup mellan 10 och 30 km. Först 9/e
kom ett mera samlat tyskt motanfall till stånd.
De tyska styrkorna lyckades dock endast hejda 2.-a
brittiska arméns framryckning vid Caen men ej
kasta invasionsstyrkorna i havet. De tyska
försöken med enmanstorpeder, dvärgubåtar,
spräng-båtar o. a. s. k. hemliga vapen, som började en
vecka efter D.-dagen, misslyckades i stort sett.
En mycket allvarlig inverkan på invasionsföre-
taget fick den svåra storm, som började 19/e,
då de två konstgjorda hamnarna just voro utlagda,
och som förstörde en av dessa hamnar och
åstadkom, att mer än 800 farkoster av olika slag
förstördes el. skadades.
Slaget om brohuvudet. Sedan tyskarna
misslyckats med att slå de allierade
landstigningsstyr-korna vid kusten, gällde det för dem att söka
hindra brohuvudets utvidgning tillräckligt länge
för att hinna framföra förstärkningar. Även
denna fas av slaget förlorade tyskarna. Detta
berodde främst dels på att den tyska högsta
ledningen ej tillräckligt snabbt fattade beslut att
omgruppera förband till invasionskusten, dels på
den allierade kommunikationsbekämpningen. I
slutet av juli stodo 30 allierade div., av vilka 8
voro pansardiv., mot sammanlagt 27 tyska div.
med en styrka, motsv. ung. hälften av de allierades.
25/? igångsattes vid S:t Lö med stöd av det
strategiska bombflygets ”bombmattor” det storanfall,
som ledde till utbrytning ur brohuvudet. Därmed
började de rörliga operationer, som lade
Frankrike öppet för invasionsarméerna. — Litt.: K.
Edwards, ”Operation Neptune” (1946; sv. övers.
1947); D. D. Eisenhower, ”Crusade in Europé”
(1948; sv. övers, s. å.); H. Speidel, ”Invasion
1044” (2:a uppl. T949; sv. övers. 1950); O. N.
Rradley, ”A soldier’s story” (1951); B.
Stjern-felt, ”Alarm i Atlantvallen” (1953).
Norma’ndiska öarna, se Kanalöarna.
Normann, R e g i n e Serine, norsk
författarinna (1867—1939), folkskollärarinna. N. gjorde
sin förnämsta litterära insats genom några i
strängt realistisk stil hållna skildringar från
Nordnorge, ”Krabvaag” (1905), ”Bortsat” (1906)
och ”Stængt” (1908). T ”Dengang” (1912) och
”Eiler Hundevart” (1913) utnyttjade hon folktro
och folkminnen från samma landsända. Från sin
verksamhet som lärarinna hämtade N. ämnet till
”Barnets tjenere” (1910), ”Faafængt” (1911) och
”Min hvite gut” (1922).
Norma projektilfabrik ab., Ämotfors,
Värmland, tillverkar patronhylsor till gevär och
luft-värnsautomatkanoner, gevärskulor, spec.
torpedkulor, och laddar gevärspatroner. Fabriken
uppfördes 1902; nuv. bolag grundat 1918.
Normativ kallas den vetenskap, som handlar
om eller uppställer normer. Som normativa bruka
betraktas etiken, estetiken och ofta även logiken.
Normera, fastställa en norm (se d. o.),
reglera, fastställa bestämmelser för visst förfarande.
Normjordbruk, se Jordbrukspolitik, sp. 538 f.
Normlösa, sn i Östergötlands län, Vifolka hd,
på östgötaslätten, n. om Mjölby; 22,31 km2, 550
inv. (1953). Genomflytes i n. av Svartån. 1,561
har åker. Delar av romansk 1 loo-talskyrka ingå
i den nuv., som är från 1766; märkliga
inventarier. Ingår i N., Herrberga, Vallerstas och
Jär-stas pastorat, Linköpings stift, Gullbergs och
Bobergs kontr. Tillhör storkommunen Boberg.
Norn, ort i Hedemora landskommun, Dalarne.
Norna, bot., se Calypso bulbosa.
Norna-Gest, fornnordisk sagohjälte, omtalad i
Flatöbokens redaktion av Olav Trygvasonsagan.
Till hans vagga hade kommit tre nornor; två
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
