Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrbotten - Ekonomisk geografi - Fornlämningar - Historia - Konsthistoria - Litt. - Norrbottens artillerikår, A 5 - Norrbottens flygbaskår, F 21 - Norrbottens fältjägarkår - Norrbottens järnverk ab. (NJA) - Norrbottens-Kuriren - Norrbottens län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
Norrbottens artillerikår—Norrbottens län
146
Malmbanan och stambanan s. om Boden äro
elektrifierade. Samtliga järnvägar äro normalspåriga
och ha en längd inom landskapet av 483 km. —
Landsvägsnätet är tätast längs kusten, varifrån
det tunnar ut mot v. och särsk. n. v. Från
läns-huvudvägen Piteå—Luleå—Flaparanda utgå
huvudvägar längs de olika älvdalarna. Flertalet
landsvägar trafikeras av busslinjer. — Den
förnämsta hamnen är Luleå, som 1948 anlöptes av
80% av N:s tonnage varav huvuddelen gick i
malmtrafik. Med Stockholm och Sundsvall finns
under seglationssäsongen reguljär båtförbindelse.
— Luleå står i flygförbindelse med Stockholm
från flygfältet Kallaxheden, beläget s. v. om
staden.
Fornlämningar. Stenåldersfynden i N., av vilka
intet f. n. kan dateras längre tillbaka än till
omkr. 2500 f. Kr., ligga ovan en linje c:a 50 m
ö. h., havsnivån vid stenålderns slut. En
koncentration iakttages kring överkalix och övertorneå.
Kalix-, Torne- och Kemiälvarnas vattenområden
bilda vid denna tid ett slutet kulturområde,
kännetecknat av de s. k. rovaniemihackorna. Från
bronsåldern härrör endast ett enstaka fynd, en
gjutform till hackyxa av östrysk typ, funnen i
Sörbyn, Råneå. Järnåldern företrädes av några
vikingafynd med rent svenskt inventarium. — De
vanl. plundrade högarna och kumlen torde i N.
ej gå längre tillbaka än till folkvandringstiden.
Historia. Bygderna i N. omnämnas tidigast i
urkunder från 1300-talets förra hälft. Mot
1300-talets slut tvistade Uppsala och Åbo stift om
gränsen, vilken bestämdes till närheten av Kemi älv.
Konungens intressen bevakades av länsherren på
Korsholms slott, till dess 1441 Västerbottens län
bildades. Stockholms stads tänkeböcker ge vid
handen, att under slutet av medeltiden en livlig
handel ägde rum mellan Stockholm och dessa
päls- och fiskrika trakter. Först under 1700-talet
uppkom en livligare bruksrörelse, baserad på de
lappländska malmerna. Vid denna tid fanns också
en sparsam sågverksrörelse, t. ex. Björkfors såg i
Nederkalix. Först under 1800-talet med den
moderna sågverksindustrien tog denna större fart.
Konsthistoria. De äldsta kyrkor, som bevarats
i N., härröra från senare medeltiden. Märkligast
är kyrkan i Nederluleå, som kanske först
byggdes på 1300-talet och på 1400-talet erhöll sin nuv.
gestalt, en enkelt rektangulär byggnad, täckt med
stjärnvalv och försedd med sakristia. Liknande
form hade kyrkorna i Kalix och Piteå
landsförsamlingar. Under 1600- och 1700-talen byggdes
kyrkorna av trä på korsformig plan, så t. ex.
kyrkan i Övertorneå. Av medeltida bildkonst äro
först att nämna valv- och väggmålningarna i
Nederluleå, utförda av en uppländsk mästare,
som stått närmast tierpsskolan men även tagit
intryck av Albert målares krets, vidare det stora
altarskåpet i samma kyrka, ett antwerpenarbete
från 1500-talets början, övertorneå kyrka äger
en serie senmedeltida friskulpturer, trol. ärvd från
någon sydligare församling, bl. a. en märklig
madonnabild från 1400-talets början.
Litt.: ”Svenska turistfören:s årsskr.”, 1929;
”Svenska turistfören:s resehandböcker. Norra
Norrland” (1949); J. A. Englund, ”Bidrag till
N:s läns historia t. o. m. 1721” (2:a uppl. 1911);
”N. av skilda förf.” (2 bd, 1921).
Norrbottens artillerikår, A 5, uppsattes 1928
enl. 1925 års försvarsordning av dåv. Norrlands
art.-reg :s detachement i Boden, uppgick V? 1951
i Bodens art.-reg.
Norrbottens flygbaskår, F 21, Kallaxheden,
Luleå, uppsattes V7 1941 med huvuduppgift att
betjäna förband och skolor, förlagda till övre
Norrland. Chefen för N. är sedan 1942 tillika chef
för övre Norrlands flygbasområde, ‘/s 1949
organiserades vid N. jämlikt 1948 års riksdagsbeslut
förutom basförband även en spaningsdivision.
Norrbottens fältjägarkår, se Norrbottens
regemente.
Norrbottens järnverk ab. (NJA), Luleå, ett
1940 grundat, statsägt bolag, driver på Svartön
i Luleå elektriskt tackjärnsverk, kokshytta,
elektriskt stålverk m. m. och framställer
martintack-järn, hematittackjärn och gjuteritackjärn,
elekt-rostålgöt, grövre handelsjärn (balkar, räls,
arme-ringsjärn m. m.), thomasfosfat samt
”vibrexit”-tegel (med granulerad slagg som huvudråvara).
Bolaget driver för eget behov ett kalkbruk på
Gotland (Ahrs bruk) och äger i Södermanland
en mangangruva (Stora Uttervik). Antalet
anställda c:a 2,000, aktiekapital 145 mkr.
Norrbottens-Kurir en, tidning i Luleå,
grundad som veckoblad 1861, utkommer sedan 1904
6 ggr i veckan. Red. är sedan 1947 Ivar Wilhelm
Frick (f. 1904). I politiskt avseende är N. moderat.
Norrbottens län omfattar Norrbotten samt
Torne, Lule och Pite lappmarker i n. Lappland
(se kartor vid d. o.); 105,543,54 km2; 246,534 inv.
(1953). N. är det till arealen största och glesast
befolkade (2,5 inv. per km2) länet i riket.
Residensstad är Luleå. J u d i c i e 111 indelas det i 5 under
Hovrätten för Övre Norrland lydande domsagor:
Piteå, Luleå, Kalix, Torneå och Gällivare
domsaga, alla utom Kalix med 2 tingslag el.
tillsammans 9. Av städerna har endast Luleå egen
jurisdiktion. Administrativt delas länet i 7
fögderier (Bodens, Piteå, Kalix, Arvidsjaurs, Kiruna,
Haparanda och Gällivare) med 22
landsfiskals-distrikt. N. har 5 städer (Luleå, Piteå, Boden,
Haparanda och Kiruna), 1 köping (Älvsbyn), 24
egentliga landskommuner och 4
municipalsamhäl-len (Arvidsjaurs kyrkostad, Gällivare kyrkostad,
Kalix och Malmberget). I kyrkligt avseende
tillhör N. Luleå stift och upptager 3 hela
kontrakt, Norrbottens s., Norrbottens n. och
Lappmarkens tredje kontrakt, samt Arvidsjaur och
Arjeplog i Lappmarkens andra kontrakt.
Dess 29 församlingar utgöra 28 pastorat.
— Länet utgör 1 landstingsområde. Vid val
till A. K. bildar det 1 valkrets, scm f. n.
utser 8 repr.; till F. K. sänder N. tills, m.
Västerbottens län 10 repr. Länet utgör
Norrbottens inskrivningsområde (nr 19) inom 6:e
militärområdet. — N. har 37 provinsialläkardistrikt,
11 veterinärdistrikt och 16 apotek (jämte 1
filialapotek). Länet tillhör Härnösands
landsarkivdistrikt och är delat i 20 revir inom övre
Norr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
