Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrköping - Historia - Stadsbeskrivning - Näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
Norrköping
152
N. hade vid sekelskiftet stigit till 8,549. Under
denna tid erhöll N. emellertid en rad nya
smal-spårsbanor och fick därmed ökade
förutsättningar som bygdecentrum för s. Södermanland och
ö. Östergötland. Slutl. öppnades 1913—15 även
den nya avskärande stambanelinj en
Åby—Nyköping—Järna, varigenom N. realiter även blev
järnvägsknut å normalspårsnätet. Först efter
mitten av 1920-talet, och särsk. efter mitten av
1930-talet, började N:s industri, som under
1930-och 1940-talen tidvis överträffats av Borås, åter
utvecklas snabbare. — Befolkningsutvecklingen i
N. var relativt snabb under 1890-talet och
början av 1900-talet, då N. 1888—1906 växte från
30,836 till 45,528 inv., men har eljest, frånsett
tre stora inkorporeringar (1916 ö. Eneby
kommun med 9,339, 1918 S:t Johannes kommun med
3,027 och 1936 Borgs kommun med 4,173 inv.),
varit ganska långsam fram till 1937, då N. hade
68,474 inv.
Stad sbeskrivning. Inre staden mellan N., ö.,
S. och V. Promenaden är helt uppbyggd efter
en regelbunden rutnätsplan, som i enlighet med
renässansens stadsplaneschema uppgjordes 1641
av generalkvartermästaren O. örnehufvud. Den
av Motalaström halverade inre staden
samman-bindes av 5 broar, Bergsbron, Gamlebro (förut
Järnbron), Spången, Oskar Fredriks bro och
Hamnbron. Stadscentrum, som tidigare låg vid
Gamla torget i närheten av Holmens bruks
fabriker, förflyttades särsk. i och med
järnvägarnas växande betydelse norrut och ligger numera
strax s. om centralstationen längs n. delen av
Drottninggatan och kring Tyska torget, dit
rådhuset redan under 1600-talets senare del flyttats
från Gamla torget. Torget domineras nu av det
1907—10 efter ritningar av I. G. Clason
uppförda rådhuset, vars 68 m höga torn krönes av
stadens skyddshelgon, S:t Olof. Torget omgärdas
i övrigt av den urspr. 1670—73 uppförda, efter
ryssarnas härjningar 1719 återuppbyggda
Hedvigs kyrka el. Tyska kyrkan och av bankpalatsen
för Östergötlands enskilda bank, Riksbanken och
Skandinaviska banken samt Grand Hotel. Den
nuv. S:t Olai kyrka byggdes 1765—67.
Områdena längs Motalaström invid och ovanför bron
Spången äro väsentligen kantade med stadens
äldre storindustrier, främst Norrköpings
bomulls-väveri, Norrköpings förenade bryggerier, ab.
Törnell & Ringström, Nyborgs yllefabriker,
Holmens bruks väldiga fabrikskomplex, ab. Axel K.
Bergvall & söner och ett par av Förenade
yllefabrikernas anläggningar samt Drags fabriker;
invid Holmens bruk ligger Gamla torget, å
vilket 1945 avtäcktes ett Louis De Geer-monument
av Carl Milles. Den gamla staden begränsas i
v. och n. om strömmen av planteringarna kring
Matteuskyrkan, två större begravningsplatser,
Folkparken och Krematoriet (av K. v.
Schma-lensee; se bild 3 å pl. vid Eldbegängelse).
Inom området s. om strömmen återfinnes
här i v. ännu en del äldre bebyggelse, främst
vid Klockgjutare-, Källvinds-, N. och S.
Grytsgatan. I v. och s. ligga en rad parker på ömse
sidor om V. promenaden och v. delen av S. pro-
S:t Olai kyrka.
menaden med färgerimuseet, Färgaregården,
tekniska gymnasiet, yrkesskolorna, Lenningska
sjukhemmet, vattentornet, Idrottsparken,
samreal-skolan, lasarettet, Lennings textiltekniska inst.,
högre allmänna lärov., Fröbelinstis yrkesskola,
Norrköpings museum, stadsbibl. och tingshuset.
I n. avskiljes den gamla rutnätsstaden nästan helt
genom kommunala flickskolan (n. delen),
centralstationens bangård och parkanläggningar samt
Johannisborgs slottsruin från den nyare
bostadsbebyggelsen. N. om inre staden utbreder sig det
största bostadsområdet i v. på ömse sidor om
Riksvägen, ett bostadsområde, som i n. når upp
till ö. Eneby kyrka samt i ö. begränsas av
Sandbyhovs sjukhusområden, i s. av ett industriområde.
Området n. om centralstationen upptages i v. till
stor del av bostadsbebyggelse men inrymmer även
International Harvesters stora anläggningar,
medan området i ö. nästan helt avsatts för
industriändamål. Områdena ö. om bangården mellan
Johannisborgs slottsruin och Motalaströms utlopp
inrymma nu bl. a. superfosfatfabriken och längst
i n. varvet och äro helt avsedda för industri- och
lagerändamål. S. om Motalaström är huvuddelen
av de ö. områdena ned till ö. stationens
bangårds-område avsatt och till stor del redan använd för
industriändamål, främst Goodyears gummifabrik,
ab. Kraftemballage och Norrköpingsortens
slakteriförening, och för den planerade nya
storhamnen, men områdena kring Oxelbergsparken
upptagas dock av några av N:s tätast befolkade
bostadsområden. Helt skild från den övriga
stadsbebyggelsen ligga här längst i ö. framme vid
Pam-pusfjärden Lindö villastad och bad samt strax s.
därom Berga samhälle i Styrstad. S. om den
gamla innerstaden men i omedelbar anslutning
till denna finnas sammanhängande tättbebyggda
bostadsområden, däribland de efter moderna
principer utformade stadsdelarna V. Såpkullen och
Ljuraområdet. Skilt från den slutna
stadsbebyggelsen utbreder sig Fiskeby industriområde längst
i v. med förutom Fiskebyverken främst Algot
Holmberg & söners anläggningar.
Näringar. N. är den mest industripräglade av
Sveriges fem största städer men dock icke lika
utpräglat ensidig industristad som Borås,
Västerås och Eskilstuna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
