Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norska språket - Norske Amerikalinje a/s, Den - Norske creditbank, Den - Norske luftfartselskap a/s, Det, DNL - Norske selskab, Det - Norske Veritas, Det - Norske videnskabers sleskab, Det kongelige - Norske videnskaps-akademi, Det (Videnskabs-selskabet i Kristiania) - Norsk folkemuseum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
177
Norske Amerikalinje a/s—Norsk folkemuseum
178
till skriften som nästan ren danska men med
norskt ljudsystem och accent. Utvecklingen gick
i huvudsak efter två linjer. Författare som
Wergeland, Asbj örnsen och Moe upptogo i stort
antal rent norska ord ur dialekterna och
vardags-talet i städerna, särskilt i östlandet. Asbj örnsen
och Moe skapade i ”Norske folkeeventyr” en
stil, som klingade rent norsk, trots den yttre
formen, som ännu i stort sett var dansk.
Skol-män som Knudsen arbetade för godkännande av
det norska uttalet i skolorna och för norskt
skrivsätt också i litteraturen. Denna riktning
fortsattes av Björnson o. a. av Norges främsta
författare under senare 1800-talet.
Förnorskning-en av ”dansk-norska” skriftspråket, r i k s m
å-let el. numera bokmålet, vann slutligen off.
bekräftelse genom rättskrivningsreformer, den
senaste 1938. I denna har bildat talspråk,
särskilt städernas, lagts till grund: talets ”hårda”
konsonanter p, t, k ha genomförts i st. f. de
danska b, d, g: gripe, bry te, pike-, norska
böjningsformer ha fastställts. — Vid sidan av denna
mera moderata och verklighetsbetonade
reformrörelse, som haft sin härd i östlandet och
huvudstaden, framträdde tidigt en radikalare, i viss
mån romantiskt färgad riktning. Ivar Aasen
skapade på 1850-talet det norska landsmålet,
på grundval av de ålderdomligaste bygdemålen, i
synnerhet de västländska, och i medveten strävan
att förnya det formrika fornspråket, betraktat
som sannare uttryck för folkets egenart.
Landsmålet har som skriftspråk fått stor anslutning,
i synnerhet i nationellt folkliga kretsar.
Betydande författare (Vinje, Garborg) ha skrivit
på landsmål. Som talat språk har det mindre
utbredning. Landsmålet har antagits som off.
språk vid sidan om riksmålet i skolorna (från
1890-talet) och i det offentliga livet; dess
rättskrivning och grammatik ha reglerats, varvid
Aasens normalform i flera fall modererats i
riktning mot det i dialekterna allmännaste (ej
blott det ålderdomligaste) språkbruket. Norge
har alltså nu två off. fastställda skriftspråk,
båda rent norska. Genom de senaste reformerna
ha de i viss grad närmat sig varandra. — Det
norska uttalet (i både riksmål och landsmål)
står vida närmare svenskan än danskan, liksom
också de norska dialekterna äro nära släkt med
de svenska, särskilt de nord- och mellansvenska.
Norske Amerikalinje a/s, Den, Oslo, norskt
rederibolag, grundat 1910. N. ägde 1950 13
fartyg på sammanlagt 85,622 bruttoregisterton.
Norske creditbank, Den, Oslo, grundades
1857 och är den största banken i Norge. 1938
övertogs Larviks og Omegns kreditbank och
1948 Glommendalens bank. Antalet filialer i
Oslo uppgår till 15 och utanför Oslo till 12.
Omslutning 31/i2 1950 1,088 mill. norska kr.
Norske luftfartselskap a/s, Det, D N L,
bildades 1927 samt påbörjade verksamhet 1935
med trafik på europeiska linjer och inrikes
linjer från Oslo. Då Tyskland under 2:a
världskriget besatte Norge 1940, beslagtogs all N:s
utrustning. 1946 kunde N. återupptaga sin
verksamhet genom flygningar på linjen
Oslo—Köpen
hamn, som snart kompletterades med ytterligare
linjer till utlandet. Även inrikestrafik på
linjerna Oslo—Stavanger, Oslo—Kristiansand och
Bergen—Oslo—T romsö—Kirkenes igångsattes.
1946 ingick N. som norsk partner i konsortiet
Scandinavian Airlines System och fungerar
sedan x/io 1950, då ett utvidgat samarbete
etablerades inom konsortiet, uteslutande som
holding-bolag. Konsortiet, som svarar för
flygtrafikrörelsen, har ett sammanlagt kapital av 157,5 mill.
sv. kr., varav N. äger 2/?. Konsortiets norska
region har egen underhållsbas vid flygplatsen
Fornebu, 8 km v. om Oslo.
Norske selskab, Det, litterär och estetisk
klubb, som stiftades 1772 i Köpenhamn av en
del där studerande norrmän, bl. a. J. H.
Wessel. Sin betydelse fick N. genom strävandet
efter klarhet i formen samt studiet av den
engelska litteraturen och odlandet av parodien och
kvicka epigram. Genom Norges skilsmässa från
Danmark 1814 upphörde sällskapet.
Norske Veritas, Det, norsk
klassificerings-anstalt, grundad 1864 av norska sjöassuradörer.
I N. voro 1939 klassificerade något över 2 mill.
bruttoregisterton.
Norske videnskabers selskab, Det
konge-lige, Trondheim, grundat 1760 av J. E.
Gun-nerus, 1926 uppdelat på 2 självständiga inst., ett
museum och en akad., den senare omfattande en
naturvetenskaplig och en humanistisk avd.
Publikationer: ”Skrifter” (sedan 1761) och
”For-handlinger” (sedan 1926).
Norske videnskaps-akademi, Det, Oslo (före
1925 Videnskabs-selskabet i
Kristi an i a), grundat 1857, delat i 2 klasser, en
matematisk-naturvetenskaplig och en
historiskfilosofisk, utger bl. a. ”Skrifter” (sedan 1894),
”Forhandlinger” (1858—1924), ”Avhandlinger”
(sedan 1925), ”Ärbok” (sedan s. å.).
Norsk folkemuseum på Bygdöy invid Oslo
är Norges största museiinstitution med
friluftsmuseum och saml. rörande norsk kulturhistoria
efter reformationen. N. tillkom 1894 och har
skapats av Hans Aall, som var museets chef till
sin död 1946; hans efterträdare är Reidar
Kjellberg. N. överfördes till Bygdöy 1902, och med
museet förenades här 1907 Oskar II :s saml. med
Gols stavkyrka samt 1922 Norsk
landbruksmuse-um, tillhörande Selskapet for Norges vel. Saml.
inrymmas i museibyggnader, uppförda kring ett
torg och färdiga 1934. Häri ingå topografiskt
uppställda allmogesaml., främst av möbler och
folkkonst, i tidsföljd ordnade inventarier från
borgar- och herrskapshem samt en rad
special-avd.; hit ha även flyttats stortingssalen från 1814
och Ibsens arbetsrum. Friluftsmuseet omfattar
ett 130-tal byggnader, representerande dels
stadsbebyggelse, dels och främst de olika norska
dalgångarnas byggnadskonst i syfte att åstadkomma
åtm. ett 15-tal fullständiga gårdsanläggningar.
N. äger omfattande bibi, och arkiv och har
bedrivit ett systematiskt forsknings- och
publice-ringsarbete, främst rörande bondekulturen, vilket
arbete tidigt inriktades på att åstadkomma
mono
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
