Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norsk folkemuseum - Norsk hydroelektrisk kvælstof a/s (Norsk hydro) - Norsk konst - Medeltidens konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179
Norsk hydroelektrisk kvælstof a/s—Norsk konst
180
grafiska beskrivningar (”Norske bygder”, 1921
ff.; hittills 7 bd). Uppteckningsarbetet
organiserades 1946 på en bredare bas under namn av
Norsk etnologisk granskning. N.
har publicerat talrika vägledningar för museet
och för specialutställningar, ävensom tryckta
årsberättelser, vilka nu ingå i den sedan 1943
utgivna årsboken, ”By og bygd”. — Litt.: R.
Kjellberg, ”Et halvt århundre” (1945).
Norsk hydroelektrisk kvælstof a/s (Norsk
h y d r o), Oslo, Norges största industrikoncern.
N. grundades 1905 på initiativ av S. Eyde
(företagets ledare 1905—17) för exploatering av
Birkeland-Eydes 1 j usbågsmetod för fixering av
luftkväve, bl. a. med svensk finansiell
medverkan. Huvudtillverkningen (av norgesalpeter)
bedrevs t. o. m. 1927 enl. Ij usbågsmetoden och
härefter enl. Haber-Bosch-metoden i enlighet med
ett tekniskt och ekonomiskt samarbetsavtal, som
nämnda år tecknades med I. G. Farbenindustrie.
Omläggningen medförde, att produktionen
trefal-digades. Numera bindas årl. c:a 150,000 ton
kväve, varvid huvudparten går till framställning
av kalksalpeter. I övrigt framställas ammoniak,
ammoniumnitrat och -nitrit, salpetersyra, vägsalt,
tungt vatten, ädelgaser m. m., delvis i samarbete
med Heröya elektrokjemiske fabrikker.
Huvudanläggningarna äro belägna vid Notodden,
Eidanger och Rjukan. Bolagets vattenkraftverk
vid Svælgfoss, Lienfoss, Rjukanfoss och
Tyin-fallene alstra sammanlagt c:a 350,000 kW,
vartill komma c:a 140,000 kW, som inköpas från
norska statens kraftverk. Under den tyska
ockupationen, särsk. 1943—44, utsattes bl. a.
anläggningarna för framställning av tungt vatten
(viktig råvara för framställning av atomenergi) för
bombning och sabotageaktioner, varvid skador
för c:a 47 mill. norska kr åstadkommos;
återuppbyggnaden var i huvudsak genomförd 1946.
N. fungerar väsentligen som holdingbolag och
driver formellt endast fabrikerna i Notodden.
Dess viktigaste dotterbolag äro a/s Rjukanfoss,
Eidanger salpeterfabrikker, Glomfjord
salpeter-fabrikker, a/s Svælgfoss, Norsk transport a/s
samt Hydros tankskips a/s. N. äger dessutom
50 % av aktiekapitalet i a/s Toten cellulosefabrik,
Gjövik, och i Heröya elektrokjemiske fabrikker
a/s, Oslo. — Moderbolagets aktiekapital utgör
c:a 156 mill. norska kr; de två största
intressenterna i företaget äro f. n. norska staten samt
en fransk aktieägargrupp, representerad av
Ban-que de Paris et des Pays Bas.
Norsk konst. En storartad konstverksamhet
utvecklade sig under vikingatiden i Norge (se
Norge, förhistoria). Till vikingatidens början
hör Osebergskeppet; såväl båten som det övriga
gravgodset är smyckat med en utomordentlig
or-namentik. Trol. under iriskt inflytande
skapades under 800-talets andra hälft en stil, som
karakteriseras av skarpt tecknade, ofta
bandfor-miga djur jämte flätverk. Man känner stilen
huvudsaki. från guldsmedsarbeten och från
huvudena på Gokstadskeppets sängar o. a. Inemot
år 1000 avlöstes denna stil av den s. k.
Ringerik-stilen, i det att till djurformerna även kommo
Domkyrkan i Stavanger.
växtmotiv, som bl. a. tyda på orientaliska
inflytelser.
Medeltidens konst. Arkitekturen. De
första kyrkorna voro trol. av trä i
stavkonstruktion. Garmo kyrka är enl. traditionen uppförd
på Olav den heliges tid (1015—30), en
enskep-pig anläggning med rakt avslutat kor. Av
samma typ var Urnes stavkyrka i sitt urspr.
skick, liksom Borgunds stavkyrka (se bild
vid d. o.) en av de märkligaste norska
stavkyrkorna. Medan byggnadssättet för
stavkyrkorna var känt sedan gammalt, infördes den
egentliga stenbyggnadskon,sten först med
kristendomen. De äldsta stenkyrkorna voro
enskeppiga med rakt avslutat kor, t. ex
Olavs-kyrkan (nu ruin) i Trondheim, vilken
tillkom måhända redan omkr. 1040. Den äldsta
domkyrkan i nuv. Trondheim var uppförd under
Olav Kyrre (reg. 1067—93) i samma storlek
som koret i den nuv. domkyrkan och på dettas
plats. I början av noo-talet fick munkväsendet
fast fot i landet, och därmed började ett rikt
byggnadsskede. Vid Selje kloster restes
Albanus-kyrkan i basilikeform. Samma typ förekommer i
ett flertal av årh:s viktigaste kyrkobyggnader:
domkyrkorna i Stavanger, Oslo (Halvardskyrkan ;
ruin), Kirkwall på Orkneyöarna
(Magnuskate-dralen), Mariakyrkan i Bergen o. a. Med
basilikan som mönster byggdes de viktigaste
stavkyrkorna på 11 oo-talet och i början av 1200-talet.
Genom klosteranläggningarna på Nonnesæter och
Lyse vid Bergen samt på Hovedöen vid Oslo
(omkr. 1150) fick cisterciensernas nyktra ideal
inflytande, t. ex. i det skrudhus ärkebiskop öystein
uppförde vid Nidaroskatedralen; samtidigt
varslade spetsbågarna i koret om att gotiken
nalkades. Spetsbågsstilen bröt igenom i arbeten, som
påbörjades vid samma kyrka av öystein efter
hans återkomst från England 1183. Från
övergångstiden till gotiken härstamma Sakshaugs
(1180-talet), Stiklestads, Hustads och Tingvolls
kyrkor. I Bergen lät Magnus Lagaböte (reg. 1263
—80) uppföra den nu förstörda Apostelkyrkan
i två våningar efter mönstret av Sainte-Chapelle
i Paris. Omkr. 1300 började man med typen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
