Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norsk teater - Norsk telegrambyrå a/s (NTB) - Norstedt, 1. Per Adolf - Norstedt, 2. Carl - Norstedt, 3. Reinhold - Norstedt, P. A., & söner - Norström, Vitalis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189
Norsk telegrambyrå a/s—Norström
190
Bland mindre teatrar med lättare repertoar
märkas under senare år Chat noir, Casino och Mayol.
Opera och operett ha sporadiskt givits å såväl
Kristiania teater som på Nationaltheatret, bland
vars kapellmästare märkes Johan Halvorsen.
Någon fast lyrisk scen av betydelse har Oslo
däremot aldrig ägt. Trondheim, där redan på
1850-talet en fast teater en kortare tid bestod, har
sedan 1911 åter sådan (chef Alfred Maurstad).
Även Stavanger har en fast scen, under ledning
av Kjell Stormoen. För Bergens nationale scene
är Georg Lökkeberg ledare. 1949 startade en
norsk riksteater (Det norske Riksteatret; chef:
Fritz von der Lippe). — Litt.: G. Heiberg,
”Norsk teater” (1920); A. Rönneberg,
”Nationaltheatret gjennom femti år” (1949).
Norsk telegrambyrå a/s (NTB), grundlagd
1867, tidigare enskilt företag, fr. o. m. 1918
aktiebolag, äges av den norska pressen. N.
förmedlar nyheter, varu- och valutanoteringar samt
illustrationsmaterial till praktiskt taget samtliga
tidn. i Norge.
Norstedt. 1) Per Adolf N., boktryckare
(1763—1840), urspr. handlande och rådman i sin
fädernestad Örebro, inköpte 1821 av J. P. Lindhs
änka det Lindhska boktryckeriet med stilgjuteri
och förlag och grundade 1823 tills, m. sina
söner, Adolf N. (1795—1855) och N.2), firman
P. A. Norstedt & söner. N., som fått
överdirektörs titel, lämnade redan 1828 på gr. av
sjukdom firman. — Litt.: C. G. Laurin, ”P. A.
N. & söner. Jubileumsskrift 1823—1923” (1923).
2) Carl N., den föreg:s son, boktryckare
(1797—1862), avlade kameralexamen i Uppsala
och inträdde i firman P. A. Norstedt & söner
vid dennas grundande. N. var under mer än
30 år firmans drivande kraft och den egentlige
grundläggaren av dess anseende.
3) Johan Reinhold N., den föreg:s kusins
son, målare och grafiker (1843—1911). N. reste
1867 till Paris för att idka sångstudier;
vistades åter i Paris 1875 samt 1878—81, då han
idkade studier i måleri och etsning. N:s främsta
område blev nordisk högsommar, intima
stämningar av frid och tystnad, ljus natt, tidig
mor
Reinhold Norstedt: Månsken, Lunda, 1879.
Th. Laurins saml., Stockholm.
gongryning. Fyllig och känslig färgklang, saftig
och stark koloristisk hållning äro genomgående
i hans målningar; även med radernålen återgav
han subtila, spröda stämningar. N. var g. m.
målarinnan Anna Munthe. — Monogr. av E.
Wettergren (1914).
Norstedt, P. A., & söner, bokförlag och
tryckeri, grundat i Stockholm 1823 av Per Adolf
Norstedt (1763—1840), vilken 1828 överlät
företaget åt sönerna Carl (1797—1862) och Adolf
(1795—1855). Den förre ledde 1852—60 ensam
firman, som härunder kraftigt utvecklades, 1860
upptogos som delägare hans kusinsöner Emil
Norstedt (1839—1915) och Gustaf (Gösta)
Leonard Laurin (1836—1915), vilka 1862 övertogo
rörelsen, som 1869—71 innehades av den senare
ensam, 1871—78 av denne och brodern Albert
Laurin (1842—78); aktiebolag 1879 med G. B.
A. Holm som verkst. dir. till 1910, därefter C.
Carleson 1910—33, T. Liljestrand 1933—42, J.
Nordenfalk 1942—48 och B. Petri sedan 1948.
Kungl. boktryckeri 1839, har N. blivit ett av
Sveriges förnämsta företag i sitt slag;
verksamheten har bl. a. ökats genom flera
sammanslagningar av andra bokförlag och tryckerier. N.
trycker sedan 1834 ”Svensk författningssamling”
och en stor del annat officiellt tryck
(”Post-och inrikes tidningar” sedan 1878) och innehade
t. o. m. 1905 Vetenskapsakad:s privilegium att
trycka almanackan och statskalendern. N. är
sedan 1930 dotterbolag till Esselte. — Litt.:
Festskrifter 1904 och 1923.
Norström, Johan Vitalis Abraham, filosof
(1856—1916), prof, i Göteborg 1893, led. av
Sv. akad. 1907. N:s doktorsavh., ”Om den gifna
verklighetens form”
(1885), går helt i
bo-strömianismens tecken,
vartill påverkan av
C. Y. Sahlin särskilt
bidrog. Under inverkan
av E. O. Burman
drevs han dock till en
kritisk prövning av
bo-strömianismens förutsättningar och till
intagande av en
självständig ståndpunkt.
Genombrottet
förebådas i ”Om
natursammanhang och
frihet” (1895) och framträder fullt klart i
”Hvad innebär en modern ståndpunkt i
filosofien?” (1898). Sin nya ståndpunkt utvecklar N.
vidare i ”Tankelinjer” (1905),
”Naturkunskapens själfbesinning” (1907), ”Religion och tanke”
(1912; utvidgad ty. uppl. 1932), ”Tankar och
forskningar” (1915) och ”Viljans frihet” (1917).
Vad N. saknar hos Boström är främst den
kunskapsteoretiska grundläggningen. Brytningen
innebär en anknytning till Kants och Fichtes
kun-skapskritik och läran om det praktiska
förnuftets primat. I nyare filosofi har han beröring
med nykantianismen, särskilt med dess
värdeteoretiska form, och med Machs kritik av
natur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
