Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Novatianter - Novatianus - Novation - Novell - Noveller - Novellett - Novelli, Ermete - Novellist - Novello - November - Novemberförfattningen - Novemberkåsan - Novembertraktaten - Novembertävlingen - Noverre, Jean Georges - Novgorod, Novgorod Velikij
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209
N ovatianus—N ovgoro d
210
till biskop i Rom. Det strängare partiet, med
Novatianus i spetsen, ogillade valet. Denne
ex-kommunicerades därför av Cornelius men valdes
av det mycket talrika strängare partiet till
biskop. Schismen utbredde sig hastigt inom både
väster- och österländska kyrkan. I Kartago
bekämpades n. av Cyprianus. En novatiansk
kyrko-bildning ägde bestånd ända in på 6oo-talet.
Novatianus, se Novatianer.
Novatiön (lat. novätio), förnyelse, stiftande
av ny fordran i st. f. en hittillsvarande, som
med detsamma upphäves.
Nove’ll (it. nov e’Ila), prosaberättelse av
mindre omfång; urspr. en underhållande nyhet, en
lätt berättad anekdot. N. har till innehåll en
händelse, en situationsbild, ett specialfall, ett
människoöde i sammandrag, medan romanen i
bred utformning ger en miljöbild el. ett
levnadslopp. — Short story är på det hela taget
dets. som n., vilket ord (nov el) i eng. är
liktydigt med roman.
Noveller (lat. novedlae), rättshist., kallas i
romersk rätt nya lagar, särsk. de, som Justinianus
utfärdade efter antagandet av ”Corpus juris
civilis” 534. De ingingo sedan som en 4:e del i
denna Corpus. I Tyskland benämnas inom
juristkretsar ofta viktigare lagar, utfärdade efter
ikraftträdandet av ”Bürgerliches Gesetzbuch”
1900, för n.
Novelle’tt, kortare episodisk novell.
Nove’lli [nå-], E r m e t e, italiensk
skådespelare och teaterledare (1851—1919). N. debuterade
1866, framstod från 1880-talet såsom realismens
främste representant på italiensk scen, lika
originell och full av fantasi och liv i skådespelet
som i lustspelet. N. ledde sedermera eget
sällskap och firade triumfer även i utlandet, bl. a.
i Amerika. Hans försök med stående teater i
Rom (Casa Goldoni 1900—02) måste däremot
uppgivas.
Novellfst, författare av noveller. — N o v e
1-1 i s t i k, novelldiktning. — Adj.: Novell
i’s-t i s k.
Novello [nove’låu], berömt musikförlag i
London, gr. 1811 av V i n c e n t N o v e 11 o (1781
—1861). Har särskilt förlagt engelska
tonsättares verk och utgivit goda klassikeruppl.
Förlagsverksamheten fortsattes av J o s e p h Alfred
N. (1810—96).
Nove’mber (av lat. no’vem, nio), elfte
månaden med ett dagantal av 30 i den numera allmänt
giltiga kalendern.
Novemberförfattningen, den av ministären
Hall nov. 1863 genomförda grundlagen för
Danmarks och hertigdömet Slesvigs gemensamma
angelägenheter. Utåt betydde n. det slutliga
genomförandet av de nationalliberalas
Eiderpro-gram, inåt var den uttryck för samma partis
efter 1849 tilltagande ovilja mot den allmänna
rösträtten. Preussen och Österrike krävde n:s
upphävande, och Danmarks avslag ledde till kriget
1864. Efter freden bortföll n. 1866.
Novemberkåsan, se Novembertävlingen.
Novembertraktaten, det fördrag, som 21 nov.
1855 i Stockholm avslöts mellan Sverige-Norge å
ena samt Frankrike och England å andra sidan,
av huvudsakligt innehåll, att de senare makterna
ställde sig som garanter för de förra makternas
integritet gentemot Ryssland; Sverige-Norge å
sin sida förband sig att icke i någon form
upplåta någon del av sitt område till Ryssland (jfr
Krimkriget). Efter unionsbrottet upphävdes n.
för Sveriges del formellt genom en akt av 23
april 1908.
Novembertävlingen, svensk motorcykeltävling,
som årl. avhållits i nov. (1915—16, 1919—38 och
från 1946). Den består av en dag- och en
natt-körning, huvudsaki. på mindre vägar, och är
synnerligen krävande. Distansen har under de
senaste åren varit c:a 500 km, och tävlingen
omfattar nu såväl solo- som sidvagnsklass. I den
förra utdelas den s. k. novemberkåsan, ett
vandringspris i form av en gammalsvensk kåsa
i silver.
Noverre [nåvä’r], Jean Georges, fransk
balettmästare (1727—1810). Han var anställd vid
Opéra-comique i Paris och därefter vid flera
utländska scener, bl. a. i London, och slutligen
1776—80 vid Stora operan i Paris. N. var
balettens reformator. Han utgav bl. a. ”Lettres sur
la danse et sur les ballets” (1760).
Novgorod [nå’vgarat], Novgorod V e 1
i-ki j (”Stora N.” i motsats till Nizjnij Novgorod),
stad i Novgorodområdet, RSFSR, kring floden
Volchov, nära dess avflöde ur Ilmen och vid
järnvägen Leningrad—Staraja Russa; 44,000 inv.
(1939). Tegelbruk, sprit- och träindustri.
N. (fsv. Holmgård) uppstod vid en knutpunkt
av gamla handelsvägar. Urspr. var det en utpost
mot n. för handelsfurstendömet Kiev, som det
nominellt lydde under till 1100-talet. Sedan
tran-sitohandeln från Orienten förlorat i betydelse,
blevo förbindelserna österut till de rika trakterna
mellan Dvina och Volga basen för N:s mäktiga
handelsställning. Dessa trakter blevo N:s
viktigaste koloni. Härifrån erhöll det pälsverk och
underlade sig vida områden i n. Ryssland.
Handeln västerut förmedlades av gotlänningarna, som
under 1100-talet hade ett handelsfaktori
Goten-h o f i N., samt senare genom Hansan. Ehuru
till namnet ett furstendöme till 1200-talet,
styrdes N. av en representation (vetje) och en
borgmästare (posadnik). Det ledande skiktet var
bojarer och storköpmän. Från senare delen av
1100-talet började från länderna kring Östersjön,
främst från Sverige, en offensiv mot
handels-republiken. De kyrkliga organisationerna togo
livlig del häri. Krönikorna berätta om svenska
tåg mot ö., bl. a. 1240 och 1300. Samtidigt som
det västeuropeiska missionsarbetet pågick i
östersjöländerna, bedrevs från N. en stark
grekisk-ortodox motmission. Men stöten mot N. kom från
ö.; i närheten av dess gamla koloniområden
uppväxte ett nytt centrum under 1200-talet, Moskva.
1478 trängde Ivan III in i N., förintade dess
självständighet och krossade bl. a. genom
godskonfiskationer och deporteringar dess ledande
skikt; 1570 härjades det av Ivan IV. 1611—17
innehades N. av svenskarna. Jämte Kiev och
Moskva var N. den ryska stad, som hade de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
