Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nullifikation - Nullitet - Nullitetsbesvär - Numantia - Numa Pompilius - Numedal - Numedalslågen - Numelin, Ragnar - Numen, numenon - Numenius - Numeralia - Numeri - Numerisk - Numeriskt värde - Numero - Numers, Lorenz - Numerus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
217
N ullitet—N umerus
218
lära, men presidenten A. Jackson uttalade sig
skarpt för unionens upprätthållande under alla
omständigheter. Calhouns anhängare, nullifiers,
genomdrevo 1832 i South Carolina beslut om n. (fr.
o. m. 1833) av tarifflagen av 1828 och av en
modifierad sådan av 1832. Presidenten Jackson
begärde av kongressen befogenhet att med våld
genomdriva tariff aktens tullsatser. Ett
kompromissförslag om modifiering av tariff satserna på
ett mot sydstaterna tillmötesgående sätt antogs
mars 1833, samtidigt som Jackson erhöll den
begärda befogenheten. Då Calhoun fått sin vilja
fram i sakfrågan, återtog South Carolina sitt
nullifikationsbeslut. Nullifikationsteorien
utgjorde 1860—61 i något ändrad form det teoretiska
underlaget för sydstaternas beslut om utträde ur
unionen, vilket då ledde till inbördeskriget.
Nullitét (fr. nullité, av lat. nüllus, ingen,
betydelselös), ogiltighet; person utan all förmåga.
— Rättshandling säges vara en n., när någon av
de för dess giltighet väsentliga förutsättningarna
vid dess tillkomst icke förefunnits. Den kan i
sådan händelse icke medföra den rättsliga verkan
lagen eljest fäst därvid.
Nullitetsbesvär, besvär av part, som dömts
ohörd, el. av annan, som utan att vara part lider
sådant förfång av ett domstolsutslag, att han ägt
intervenera och i vanlig ordning klaga i målet.
Besvären skulle inom 6 mån. efter erhållen
kännedom om utslaget ingivas i vederbörande
överrätt, därvid ovannämnda förutsättningar skulle
styrkas. N. räknades till de extraordinära
rättsmedlen. Från 1940 ha n. ersatts av besvär
över domvilla. — Litt.: E. Kallenberg,
”De ordinära devolutiva rättsmedlen” (2:a uppl.
1922).
Numa’ntia, antik stad i Spanien, prov. Gamla
Kastilien, vid Duerofloden, nuv. byn Garray. I
kriget mellan keltibererna och romarna 153—133
f. Kr. spelade N. en stor roll och intogs 133 av
Scipio Africanus d. y. och förstördes. Genom
utgrävningar (1905—23) ha ruiner från
prehisto-risk, iberisk och romersk tid blottats. — Litt.:
A. Schulten, ”Geschichte von N.” (1933).
Nu’ma PompiTius, enl. sagorna Roms andre
konung, av sabinsk börd. Han ansågs ha ordnat
de religiösa bruken i Rom efter råd av nymfen
Egeria och bl. a. inrättat vestalernas, augurernas,
saliernas och fetialernas prästadömen.
Nümedal, en av östlandets stora dalgångar i
Buskerud fylke, Norge; omkr. 90 km lång.
Ge-nomflytes av Lågen el. Numedalslågen,
som kommer från Hardangervidda och i övre N.
mellan de fiskrika sjöarna Tunhovdfjorden och
Norefjorden bildar de betydande, utbyggda
fallen vid Nore. I nedre Lågen betydande laxfiske.
Genom N. går Numedalsbanan (Kongsberg-Nore).
Vid Nore delar sig N. i Opdal mot v. och
Tun-hovd-Dagali-Skurdalen i en båge mot n. och v.
övervägande skogsmark med spridd
jordbruks-bebyggelse.
Numedalslågen, se Numedal.
Numelin, Ragnar Julius, finländsk
sociolog och etnolog, diplomat (f. 1890), fil. dr vid
Helsingfors univ. 1919, inträdde i
utrikesministe
riet 1918. Efter diplomatisk tjänst hemma
och i utlandet blev N. Finlands generalkonsul i
Göteborg 1945, minister i Belgien 1947 och i
Tjeckoslovakien och Österrike 1950. N. har som
vetenskapsman bl. a. ägnat sig åt frågan om
folkvandringarna som sociologiskt fenomen. Bland
hans arbeten på detta område märkas ”The
wan-dering spirit” (1936) och ”Vandringsfolk” (1943).
1950 utkom N:s stora sociologisk-etnologiska
arbete ”The beginnings of diplomacy”, 1941
föregånget av ”Den gröna grenen. En studie i
diplomatiens förhistoria”. Bland N :s skrifter märkas
vidare ”Politisk geografi” (1927) samt
”Fältforskare och kammarlärde. Drag ur
socialantropologiens idéhistoria” (1947).
Nümen, nümenon (av grek, nus, förnuft),
”det för tänkandet givna”, den osinnliga
förnufts-verklighet, som uppfattas i tänkandet.
Motsatsen är fenomen, det för sinnena givna. Termen
n. användes redan av Platon, som betecknar
idéerna som n. I nyare tid spelar begreppet n. stor
roll hos Kant.
Numénius, zool., se Spovsläktet.
Numerälia, mat., se Räkneord.
Nu’meri, lat., 4:e Mosebok.
Numerisk (av lat. nu’merus, tal, antal), som
har avseende på bestämda tal.
Numeriskt värde av en reell storhet kallas i
matematiken dess talvärde oberoende av tecken.
Nu’mero, se Numerus.
Numers [no’-], Lorenz Torbjörn Gustaf
Gunnar von, finländsk författare (f. 1913),
red.-sekr. i Obs sedan 1949. N., som är konservativ och
traditionalist i politiskt och kulturellt avseende,
har utg. diktsaml. ”Svart harnesk” (1934),
”Porträtt med blomma” (1936) och ”Havslyktan”
(1942), romanerna ”Snäckans bröder” (1946), en
”romantiserad essay” om Fran^ois Villon, och
”Spel med fyra knektar” (1948), en
korstågsskild-ring från 1240-talets Palestina, kåserisaml.
”Tveskäggs krumelurer” (1943) och ”Ordkynne”
(1945), samt reseskildringen ”Konungariket
Mallorca” (1951).
Nu’merus (lat., plur. nu’meri, tal, siffra,
nummer). 1) Nummer, vanl. förk. nr el. n:r,
siffra, som anger ordningsföljd. Även andra former
av n. förekomma i förkortningar: nu’mer0, n:o
(plur. nu’meris, n:ris el. n:is), under det (de) el.
det (de) numret (-en).
2) Språkv. N. är den gramrnatiska termen för
språkets angivande av antal hos nomina,
prono-mina och verb. Det indoeuropeiska urspråket
hade 3 n., avseende ental (s i n g u 1 a r i s), tvåtal
(dual is) och flertal (pluralis). Dualen
har, på några enstaka rester när, försvunnit i de
nu levande språken. Teoretiskt kunde en
obegränsad mängd av antalsangivande former tänkas.
De flesta språk nöja sig emellertid med 2, högst
3. I melanesiska språk finnes ytterligare en form
för tretal (t r i al is). Formerna för tvåtal och
tretal ha dock urspr. endast avsett 2 el. 3
sammanhörande föremål. På gränsen mellan de
nämnda kategorierna stå kollektiverna och s. k.
plurälia tantum (ord med plural form men
sin-gular betydelse, t. ex. kläder, griller, brillor).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
