Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nunnefjärilar - Nunneört - Nuntie - Nuolja - Nuova Antologia - Nuphar - Nuragh - Nureddin - Nurmes - Nurmi, Paavo - Nurmijärvi - Nursia - Nus - Nusvensk ordbok - Nut - Nutation - Nutriaskinn - Nutrition - N. V. - Ny (astronomi) - Ny (Jösse härad) - Ny (Värmland) - Ny (Östergötland) - N. Y.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221
Nunneört—N. Y.
222
Nunneört, Corydalis
cava.
förekommer i Götaland och s. Svealand, är den i
allm. sällsynt och har ej mer än en gång anställt
svårare skadegörelse, näml. 1898—1902, då den
härjade över 3,000 har i Södermanland och
Östergötland (Kolmården). Nunnan utmärkes av röd,
svartfläckig bakkroppsspets samt vita men med
svarta, tandade tvärlinjer tecknade framvingar.
Bakvingarna äro vanl. ljusgrå, stundom svartgrå, i
vilket fall framvingarna ha mörkbrun grundfärg.
Äggen äro tillplattade, runda, ej fullt 1,5 mm
breda, till färgen glänsande gråvita. De läggas i stora
samlingar i ojämnheter el. under barkflisor, lavar
o. dyl., företrädesvis på trädstammarnas nedre del.
Larverna, som vanl. i maj framkläckas ur de
övervintrande äggen, leva mest på barrträd, helst
gran. De äro brungula el. grågröna med fyra
rader blå, hårbärande vårtor samt en långsträckt,
vit ryggfläck bakom mitten.
Nunneört, Cory’dalis, släkte av fam.
vallmoväxter, mycket närstående jordrökssläktet men
med enrummig
kapsel (ej nöt).
Vilda i Sverige
äro fem arter,
tidigt på våren
blommande,
fleråriga lundväxter
med knölrot el.
underjordisk
stamknöl.
Vanligast är C.
inter-media. Som
prydnadsväxt odlas
här och där den
högvuxna,
gulblommiga C.
no-bilis (från
Sibirien), även
förvildad i parker.
Nuntie [-[nu’n-tsia]-] {+[nu’n-
tsia]+} (lat.
nu’n-tius, sändebud),
fast påvlig
ambassadör. —
Nun-t i a t ü r, en
nun-ties syssla och
beski
ckningsper-sonalen.
Nuo’lja, fjäll
i Lappland, se
Njulja.
Nuova
Antologia [noå’va [-an-tålåd$i’a], italiensk halvmånadsskrift-] {+an-
tålåd$i’a], itali-
ensk halvmånads-
skrift+} för
litte
ratur, vetenskap och konst, gr. i Florens 1866,
sedan 1878 utg. i Rom.
Nüphar [-f-], bot., se Näckrosväxter.
Nuragh (it. nuraghe), benämning på väldiga
förhistoriska byggnader på Sardinien i form av
runda torn, byggda bikupformigt av grova
stenblock; övervåning och sidokamrar finnas
stundom; ofta löpa spiralformiga gångar inuti de
tjocka murarna. N., som ha sammanhang med
den egeiska kulturens kupolbyggnader, ha tjänat
som befästa boningshus. De ha byggts från
bronsålderns början fram till 3:0 årh. f. Kr.
Nureddin, trollkarl, se Aladdin.
Nurmes [no’r-]. 1) kommun i n. Karelen,
Kuopio län, Finland; 1,478 km2, 12,800 inv.,
finsktalande. 2) Köping i N.i), ändpunkt för
Karelska banan och för järnväg från Uleåborg;
1,500 inv.
Nurmi [no’rmi], Paavo, finländsk
idrottsman (f. 1897), en av världens bästa medel- och
långdistanslöpare med en synnerligen god löpstil.
N. har satt 20 världsrekord i löpning och
framgångsrikt representerat Finland, bl. a. vid
Olympiska spelen 1920, 1924 och 1928, varvid han
sammanlagt vann 7 guld- och 3 silvermedaljer i
individuell samt 3 guldmedaljer i lagtävling.
Förklarad professionell av Internationella idrottsförb.,
förhindrades han att deltaga i Olympiska spelen i
Los Angeles 1932, för vilka han specialtränat i
maratonlöpning och på uttagningstävling löpt
distansen (40,200 m) på 2 tim. 22 min. 3,8 sek.
(inofficiellt världsrekord). N. har senare verkat
som amatörtränare i Finland.
Nurmijärvi [no’r-], kommun i Nylands län,
Finland, n. om Helsingfors, 362 km2, 10,800 inv.,
finsktalande.
Nursia [no’rsia], stad i Umbrien, Italien, nära
Spoleto, Benedictus’ av N. födelseort. Heter nu
N o r c i a, biskopssäte, c:a 3,500 inv.
Nus, grek., förnuft.
Nusvensk ordbok, se östergren, K. O.
Nut, egyptisk himmelsgudinna, maka till
jordguden Keb. Enl. en myt skilde luftguden Schu
vid skapelsen de bägge makarna från varandra
och lyfte upp N. i rymden, där hennes kropp
bildade himlavalvet. Med Keb hade hon barnen
Osiris, Isis, Seth och Nephtys. N. räknades även
till dödsgudomligheternas krets. På mumiekistorna
avbildades hon ofta med utsträckta armar och
vingar såsom skyddsgudinna.
Nutatiön (lat. mitätio, vaggande, vacklande).
1) (Astron.) Oscillerande rörelse hos jordens
axel, varav verkan ger sig till känna som en
skenbar, periodisk förändring i stjärnornas läge.
2) (Bot.) Autonom rörelse el. krökning hos
växterna (jfr Retnings fysiologi).
Nütriaskinn, se Sumpbäver.
Nutrition, näring. — Nutritiv, närande;
som hänför sig till näringen.
N. V. [an ef], förk. för holl. naamlooze
vennootschap — aktiebolag.
Ny, astron., dets. som nymåne.
Ny, sn i Värmlands län, Jösse hd, n. v. om
Arvika; 105,35 km2, 1,432 inv. (1953). Småbergig
och sjörik skogs- och jordbruksbygd. 1,475 hai
åker. Kraftstation vid Kroppstadfors. Kyrkan av
tegel uppf. 1889. Ingår i Ärvika v. förs:s, Älgå
och N. pastorat i Karlstads stift, Jösse kontrakt.
Tillhör storkommunen Älgå.
Ny, socknar i Värmland, se Norra Ny och
Södra Ny.
Ny, socknar i Östergötland, se Västra Ny och
östra Ny.
N. Y., förk. för staten New York.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
