Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya Amsterdam - Nya Argus - Nya asfalt ab. - Nya Britannien - Nya centern - Nya centralbryggeriet ab. - Nya Dagligt Allehanda - Nya elementarskolan i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nya Amsterdam—Nya elementarskolan i Stockholm
224
223
Nya A’msterdam, se New York.
Nya Argus, finländsk, svenskspråkig
halvmånadstidskrift, började utkomma 1908, med G.
Castrén, G. Mattsson och E. Zilliacus som
redaktörer, under namnet Argus, ändrat på grund av
en presskonflikt 1911 till N.
Nya asfalt ab., Stockholm, grundat 1875, nuv.
bolag sedan 1896, utför asfalt- och
byggnadsarbeten, isoleringar, husbyggnader, bro-, väg- och
vattenbyggnader m. m. Vid en filialfabrik i
Örebro tillverkas cementrör samt plattor och
trappsten av cement och cementmosaik.
Nya Brita’nnien, ö i Bismarcksarkipelagen.
Nya centern, namn på svenska riksdagspartier:
1) Centern i A. K. (se Intelligensen) splittrades
i febr. 1883. Några av dess mot ministären Posse
starkt oppositionella medl. sammanslöto sig och
antogo som formligt partinamn Nya centern. N.
räknade c:a 50 medl. och existerade som parti
t. o. m. 1886 års riksdag, men beteckningen N.
föll alltmer ur bruk, enär den andra
centergruppen (Centerns ”höger”) nästan omedelbart råkat
i upplösning. N:s ledare var framför allt S.
Wieselgren. Bland dess övriga framskjutna medl.
märkas E. J. Sparre, Ch. Dickson, O. Melin, H.
L. Rydin och A. Rundbäck (lämnade partiet
1884). — 2) Den i A. K. 1889 bildade Centern
(de frihandelsvänliga stadsrepresentanterna)
räknade från början en grupp högersinnade. Ju mer
Centern i sin helhet drogs åt vänster, dess mer
markerades dess särställning. .Vid 1893 års
riksdag skedde en faktisk utbrytning under
borgmästaren G. Svanbergs ledning. Det efter honom
uppkallade Borgmästarpartiet utgjorde kärnan i
ett 1895 bildat parti av omkr. 30 medl., som tog
namnet Nya centern. Det utgjorde de
frihandelsvänliga högersinnade stadsrepresentanternas parti.
Ordf, var riksarkivarien Odhner. Bland övriga
medl. märkas Svanberg, O. M. Höglund och G.
Lagerbring. Partiet överlevde icke 1896 års
riksdag.
Nya centralbryggeriet ab., Linköping, stiftat
1918 på grundval av en 1899 etablerad rörelse,
tillverkar malt, maltdrycker och läskedrycker vid
bryggerier i Linköping, Mjölby, Motala,
Oskarshamn, Vimmerby och Västervik. Bolaget övertog
1947 ab. Motala bryggeriers rörelse.
Nya Dagligt Allehanda, aftontidning, utg. i
Stockholm, började utkomma 1859 som ett slags
forts, av Svenska tidningen. Dagligt Allehanda i
Stockholm, (utg. 1851—1859 av översten J. A.
Hazelius), i sin tur en forts, av Bore. Dagligt
Allehanda i Stockholm (se Dagligt Allehanda).
Red. för N., som var avsedd att utgöra en
konservativ motvikt till det liberala Aftonbladet, blev
K. A. Lindström, som energiskt vände sig bl. a.
mot frihandelssystemet samt motsatte sig alla
eftergifter mot Norge. Tidn:s strängt konservativa
inställning upprätthölls av de följande red., jur.
kand. W. A. Bergstrand (1885—91), J. A.
Björklund (1891—1905), J. A. Wigforss (1905—06)
och Leon. Ljunglund (1906—36). 1908 förenades
Vårt land med N. under namnet Nya Dagligt
Allehanda —■ Vårt land. 1912 återfick tidn. sitt
tidigare namn. Under Ljunglunds ledning erhöll
tidn. en starkt personlig prägel. Under mitten av
1930-talet visade tidn. sympatier för
nationalsocialismen. Ljunglund efterträddes 1936 av Harald
André, 1938 efterföljd av Carl Björkman, som
från 1934 redigerat tidn:s söndagsbilaga.
Björkman, som förvärvat aktiemajoriteten i Nya
dagligt allehanda ab., överlät redan s. å. äganderätten
till tidn. till ett konsortium högermän, varvid
Ragnar Ekman inträdde som chefred. Han
efterträddes 1942 av Eric Wästberg. Tidn. nedlades
1944. Bland medarbetarna märkas Nils Erdmann,
Herman Seldener, Annie Åkerhielm, E. N.
Söderberg, Knut Hagberg, S. Neander-Nilsson och
Ivar öman.
Nya elementarskolan i Stockholm, statens
provskola. Den av regeringen 1825 tillsatta s. k.
stora uppfostringskommissionen framlade ett
motiverat förslag till upprättande av en p r o v s k
o-1 a, där nya grundsatser inom pedagogiken
kunde praktiskt tillämpas. K. m:t gillade 20 juni
1827 kommitténs förslag och tillsatte en särskild
direktion för organisationen och ledningen av en
sådan skola (J. O. Wallin, J. P. Lefrén, N. M.
af Tannström och G. F. Smerling; den senare
ersattes dock snart av A. von Hartmansdorff).
Sedan direktionen med de av denna tillsatta 5
lärarna (bland dem märktes C. J. L. Almquist
och A. Fryxell) överenskommit om läroplan och
lärokurser, började Nya elementarskolan 15 sept.
1828 sin verksamhet. De nya grundsatser N.
skulle förverkliga voro: tillfälle till klassiskt lärd
och högre medborgerlig bildning i samma
läroverk under en för alla gemensam undervisning,
”ämnesläsning” för såväl lärare som lärjunge,
d. v. s. undervisning av samme lärare i samma
ämne hela skolan igenom i förening med
lärjungens rätt att fritt fortgå i ett ämne (rätt att när
som helst under läsåret undergå examen samt
omedelbart därefter övergå till högre kurs, ”fri
flyttning”), detta i motsats till den då rådande
”klassläsningen”; växelundervisning och
moni-törsystem; utvidgning av de moderna språkens
studium, som började före latinläsningen. Eget
lärohus erhöll N. 1859; en större byggnad
tillkom 1897—99. — N. har spelat en betydande
roll för undervisningsväsendet, i det här olika
lärometoder och -ämnen kunnat undergå
prövning, vilket blivit till gagn för skolväsendet i
dess helhet. Bland de många nya försök, som
gjorts vid N., må nämnas: lättandet av det
skriftliga hemarbetet genom de skriftliga provens
förläggande till skolan, vissa läxfria dagar,
tillgodoseende av valfriheten inom vissa
ämnen, försök med s. k. nyspråklig linje och
försökslinje med franska i st. f. engelska
o. s. v. Skolans karaktär av statlig försöksskola
har dock numera så gott som upphört.
Eforal-styrelse är Direktionen för Stockholms stads
undervisningsverk. På gr. av citybildningen i
skolans omgivningar kom småningom N :s
elevområde att förändra karaktär, varför redan på
1930-talet frågan om skolans utflyttande till Bromma
aktualiserades. Det dröjde dock till 1943, innan
definitivt beslut fattades, innebärande att
skolan skulle successivt nedläggas. Samtidigt
starta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
