Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya elementarskolan i Stockholm - Nya England, New England - Nya Extra Posten - Nya filharmoniska sällskapet - Nya given - Nya Granada - Nya Guinea - Politisk indelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
225 Nya England—Nya Guinea 226
des samrealskolan i Ängby, vilken 1947, då den
första gymnasieringen kom till, fick namnet Nya
elementarskolan i Ängby. 1950 fick skolan i
Ängby överta det gamla namnet N., och
undervisningsmateriel, bibliotek och arkiv överfördes
i enlighet med riksdagsbeslutet 1947 från den
gamla lokalen inne i staden till den nya
skolbyggnaden i Bromma. — Litt.: G. Sjöberg,
”Bidrag till N:s historia” (2 bd, 1878—85); H.
Hernlund, ”Om den s. k. fria flyttningen vid N.
förr och nu” (1897), ”Vid invigningen af N:s
lärohus” (1899); H. Wijkmark, ”Från N:s
ungdomstid” (1928); ”N:s hundraårsjubileum”
(1929).
Nya England, New England, se
Förenta staterna, sp. 483.
Nya Extra Posten, halvveckotidning i
Stockholm 1819—1821, uppsatt av boktryckaren J.
Imnelius, var organ för Stockholms nyromantiker,
L. Hammarsköld, C. F. Dahlgren, P. A. Sondén
m. fl.
Nya filharmoniska sällskapet, se
Filharmonisk.
Nya given, se New Deal och Förenta
staterna, sp. 502.
Nya Granäda, se Colombia, sp. 945.
Nya Guinea [ginè’a], eng. New Guinea, holl.
Nieuw Guinee, jordens näst Grönland största ö
och den förnämsta i Melanesien, n. om
Austral-kontinenten, skild därifrån av Torres sund (se
karta vid Australien); 788,000 km2; c:a 1,7
mill. inv.
Kusterna äro i regel jämna och utan större
inskärningar; undantag utgör den av
Geelvink-bukten avskilda n. v. halvön. Störst bland
kust-öarna äro Schoutenöarna i Geelvinkbukten och
Fredrik Hendrik-(el. Dolak-)ön på sydkusten.
Ett mäktigt centralt bergssystem
genomdrager under olika namn (Charles-Louis-bergen,
Nassaubergen m. fl.) ön i hela dess längd med
brant stup mot s. Många toppar nå över 4,000
m; den högsta är Carstenszberget (5,040 m),
som t. o. m. har glaciärer. Systemet uppbygges
av eruptiv, kristallina skiffrar och
sedimentbergarter och har uppstått genom veckning. Dess n.
begränsning bildas av ett sänkningsområde,
markerat av floderna Mamberamo (med Idenburg),
Sepik och Ramu (förr Ottiliafloden); mellan
detta och n. kusten ett sönderstyckat bergland av
växlande geologisk byggnad, vars högsta del är
Saruvagedbergen i ö. (4,180 m). N:s s. delar
kring Fly River, Digoel m. fl. deltabildande
floder utgöra ett vidsträckt slättland, geologiskt en
fortsättning av Australkontinenten. Det inre av
N. tillhör jordens svårtillgängligaste delar och
är ännu ofullständigt utforskat. Klimatet är
tropiskt och till följd av hög luftfuktighet mycket
tryckande för européer. Årstiderna äro föga
utpräglade, då värmen är tämligen konstant (Port
Moresby har i aug. 25°s, i dec. 28^3). Under
maj—okt. blåser sydöstpassaden, under resten av
året nordliga och nordvästliga monsunvindar,
varför nederbörd i regel faller under alla årets
månader (Port Moresby på s. kusten har 965
mm. Kikori längst in i Papuabukten har 5,850
NF XVI — 8
mm årsnederbörd). N. täckes till största delen av
svårgenomtränglig tropisk regnskog. På
låglandet har floran malesisk karaktär med bl. a.
Ffcwj-arter, anonacéer, meliacéer och palmer
(bl. a. sagopalmer). I berglandet överväger den
australiska floran med Dacrydium, Phyllocladus,
trädartade ormbunkar m. m. Längs kusterna och
i flodmynningarna är mangroveskogen mycket
utbredd. Djurvärlden har australisk karaktär.
Däggdj ursfaunan är dock ganska artfattig och
blott representerad av några pungdjur,
myrpigg-svin, ett fåtal fladdermöss och gnagare och det
med människan inkomna papuasvinet.
Fågelfaunan åter är synnerligen artrik. Den inhemska
befolkningen tillhör dels papuas, dels de egentl.
melanesierna. De förra inneha hela det inre N.,
västerut även kusttrakterna; de senare bebo
hu-vudsakl. n., n. ö. och s. ö. kusterna men ha även
spritt sig inåt land längs floddalarna. I det inre
förekommande dvärgstammar, ss. tapiro, torde
vara rester av N:s urbefolkning. De infödda äro
splittrade i många stammar, som ligga i ständig
inbördes fejd och i regel stå på en låg
kulturnivå; kannibalism förekommer alltjämt. Deras
hyddor, uppförda på pålar och med spetsiga tak,
bilda ett pittoreskt inslag i landskapsbilden. Bland
näringsväxter märkes främst sagopalmen, som
förekommer ymnigt på sumpmark och lämnar
sagomjöl för lokal förbrukning, dessutom taro,
jams och batater. Kokospalmen odlas huvudsaki.
vid kusterna dels av infödingar, dels på plantager
och lämnar stora mängder copra, N:s viktigaste
exportartikel. Dessutom odlas kautschukväxter,
kakao, kaffe m. m. Fiske och jakt äro av vikt
för de infödda. Mineraltillgångarna äro
ofullständigt kända (guld, koppar, petroleum o. s. v.).
Samfärdseln går huvudsaki. sjöledes längs
kusterna; järnvägar och goda vägar saknas.
Politisk indelning. N. indelas i 3 områden: 1)
Nederländska N. (indonesiska Irian),
omfattande öns v. hälft v. om 1410 ö. Igd och
öarna längs n. kusten samt i s. Frederik
Hend-rik I-ön; tillsammans 412,781 km2, 333,000 inv.
Administrativt indelades Nederländska N. ända
till 2:a världskriget i 8 distr., av vilka 6 i n. och
n. v. hörde till Ternate-området under
resident-skapet Moluckerna och 2 i s. och ö. hörde till
Amboinaområdet, även det under Moluckerna (se
nedan). — 2) Papua, territorium, omfattande
N:s s. ö. del samt alla öar mellan 8° och 120
s. br. och mellan 1410 och 1550 ö. Igd.; 234,498
km2, c:a 300,000 inv. (1947; därav 3,239 vita).
Huvudstad Port Moresby. — 3) Nya Guinea
(f. d. tyska kolonien Kaiser Wilhelms land),
territorium, som omfattar n. ö. N. samt
Bis-marcksarkipelagen och Salomonöarna och
sträcker sig från ekvatorn till 8° s. br. och från 141°
till 1600 ö. Igd; c:a 240,000 km2, c:a 1 mill. inv.
(1947; därav 6,200 vita). Huvudstad var ända
till 1947 Rabaul på Nya Britannien. Territoriet N.
blev 1920 ett mandatområde under N. F. och
styrdes av Australiska statsförbundet. Sedan
1946 står det under FN:s förmynderskap men
styres fortfarande av Australien, som s. å.
införde gemensam administration för Papua-terri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
