- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 16. Nomader - Payen /
267-268

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nyköping - Nyköpings automobilfabrik, ab. - Nyköpings domsaga - Nyköpings gästabud

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

267 Nyköpings automobilfabrik, ab.—Nyköpings gästabud 268

lig mark och i skydd av en i närheten belägen
kungsgård. Möjl. fanns redan på noo-talet
permanent bebyggelse. Till skydd för denna och
infartsvägarna till bygderna kring
Nyköpings-och Kilaån uppfördes på en klippa vid
åmynningarna vid n oo-talets slut en kastal.
Utbyggandet av denna till en borganläggning, N y
köpi ngshus, påbörjades sannol. av Birger Jarl.
Enl. en uppgift skall Magnus Ladulås 1267 ha
anslagit hälften av alla kyrkotionden i Strängnäs
stift till byggandet av en kyrka i N. De äldsta
delarna av S:t Nicolai kyrka kunna av andra skäl
dateras till denna tid. 1280 grundades i N. ett
franciskankloster (rester av detta påträffades vid
utgrävningar 1925). Även ett mynthus fanns i
N. före 1285. Magnus Ladulås residerade ofta
på Nyköpingshus och höll där sin bror, kung
Valdemar, fången. Det medeltida Nyköpingshus’
ruiner ha genom 1921 och följande års grundliga
undersökningar och konserveringsarbeten kommit
i dagen. Den mest bekanta händelsen i
Nyköpingshus’ historia är det s. k. Nyköpings gästabud
1317, efter vilket borgen belägrades och
stormades samt delvis förstördes av hertigarnas
anhängare. Gustav Vasa förstärkte slottets
befäst-ningsanläggningar med bl. a. två kanontorn på
n. sidan. Sedan hertig Karl blivit regerande
hertig och Nyköpingshus hans residens, påbörjades
1573 en om- och tillbyggnad av borgen, så att
den blev en av de största och praktfullaste i
riket. Jämte den inre borggården tillkom även
en yttre; vidare flera bostadshus och v.
vallporten. Slottet omgavs med en yttre vall. 1665
härjades hela staden och slottet av eldsvåda.
Staden återuppbyggdes ganska snart efter en av
Jean de la Vallée uppgjord plan. Under
ryssarnas härjningar 1719 hemsöktes även N. Efter
1665 års eldsvåda uppgjorde Jean de la Vallée
planer på att iståndsätta även Nyköpingshus, men
dessa planer stannade på papperet, och i ett k. br.
av 1699 gavs befallning, att tegelmurarna skulle
rivas och materialet föras till slottsbygget i
Stockholm. Kungstornet inrättades emellertid 1716 till
spannmålsmagasin och har därför underhållits och
bevarats till vår tid. Landshövdingarna hade
alltifrån ämbetets inrättande på 1630-talet bott på
slottet, men efter 1665 års brand måste de skaffa
sig lokaler i staden. På 1720-talet uppfördes
innanför slottsvallarna ett landshövdingresidens,
delvis med användande av kvarstående murar
från gamla slottet. Detta hus beboddes av
landshövdingarna till 1700-talets slut, men ännu vid
1800-talets början satt länsstyrelsen kvar där,
1808 blev det uppfostringsanstalt för vanartiga
barn och 1862 arbetsinrättning. Numera är
Södermanlands länsmuseum inrymt där. — Först
under förra årh:s sista årtionden och under
1900-talet har staden utvecklat sig i hastigare tempo.
1877 öppnades Oxelösund—Flen—Västmanlands
järnväg, men först 1913—15 blev statsbanelinjen
(Stockholm—)Järna—Norrköping färdig. Vi
1950 inkorporerades en del av Nikolai sn med N.,
varigenom stadens areal ökades från 12,74 km2
till den nuv. och invånarantalet med 2,108
personer.

N:s lugna utveckling har gjort, att det ännu
finnes mycket kvar av den stad, som byggdes
upp på ruinerna efter 1665 års eldsvåda och
ryssarnas härjningar 1719, och att N. delvis
alltjämt har en ålderdomlig småstadsprägel. Stora
torget är synnerligen vackert. Vid det ligga
rådhuset (från 1720-talet), Indebetouska huset
(Apoteket Fenix; från samma tid som rådhuset),
länsresidenset (från 1800-talets början) samt S:t
Nicolai kyrka, som i sina äldsta delar kan
dateras till 1260-talet. Den har till- och ombyggts
under 1300-talets senare hälft, under 1400-talet,
1579—83 och efter 1665 och 1719 års eldsvådor;
nuv. tornhuven från 1790-talet; restaurerad 1923
—25. På en bergknalle (Borgarberget) v. om
kyrkan reser sig dess kraftiga klockstapel (byggd
1692). Allhelgona kyrka i stadens s. ö. del går
tillbaka till 1200-talets sista tredjedel, har
om-och tillbyggts flera gånger samt fick sitt nuv.
utseende vid en restaurering 1909.

1950 funnos i N. 86 industriföretag med
sammanlagt 3,333 arb. Bland de större
industriföretagen märkas ab. Nyköpings automobilfabrik, ab.
Skandinaviska glödlampfabriken (gr. 1898; 320
arb.), Wedholms ab. (press- och förtenningsverk,
plåtslageri och mekanisk verkstad; 1879; 225
arb.), Charles Westerberg & co. ab.
(elektro-mekanisk verkstad; 1919; 170 arb.), ab.
Nyköpings träindustri (1941; 100 arb.), ab. Nordiska
kompaniets snickerifabrik, sågverk, metall- och
tapetserareverkstad (1903; 400 arb.), ab.
Exportlist (ram- och tapetlistfabrik m. m.; 1915;
100 arb.), Hargs fabrikers ab. (bomullsspinneri
och -väveri samt sytrådsfabrik; 1843; 300 arb.),
ab. Periodens bomullsspinneri (1872; 140 arb.),
ab. Fors ullspinneri (1886; 285 arb.), ab.
Sun-lights tvättmedelsfabrik (1925; 325 arb.),
valskvarn och bryggeri. Åmynningen har utbyggts till
hamn med en sammanlagd kaj längd av 555 m,
därav 440 vid 5,2 m djup. N. har högre allmänt
läroverk, kommunal flickskola, länslasarett,
fång-vårdsanstalt, en daglig tidn., Södermanlands
Nyheter, och länsmuseum (på Nyköpingshus). N. är
tingsställe i Nyköpings domsaga, och 5 km n. v.
om N. (Skavsta) är Södermanlands flygflottilj
(F. 11) förlagd. I kyrkligt avseende är N.
uppdelat på två pastorat i Nyköpings v., resp. ö.
kontrakt av Strängnäs stift: Nyköpings v. och
S:t Nikolai förs, samt Nyköpings ö., Helgona
och Svärta förs. — Litt.: A. E. Falck,
”Hant-verksskrån och fabriksväsen i N. från äldre
tider” (1928); E. Bohrn, ”N.” (1937), ”N:s
renässansslott och Herkules Mida” (1941).

Nyköpings automobilfabrik, ab., Nyköping,
grundat 1937, äger fabrik för hopsättning av
bilar och lastvagnar och för tillverkning av
låg-tryckspannor. N. samarbetar med Chrysler Corp.,
The Standard Motor Co. Ltd, Coventry, och
Kovo Ltd, Prag.

Nyköpings domsaga i Södermanlands län,
under Svea hovrätt, består av Jönåkers, Rönö,
Hö-lebo och Daga härader samt städerna Oxelösund
och Trosa. N. utgör ett tingslag med tingsställen
i Nyköping (tillika kansliort) och Gnesta.

Nyköpings gästabud, vedertagen benämning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:20:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffp/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free