Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nål - Nåldamm - Nålkort - Nålmikrofon - Nålpengar - Nårunga - Nås - Nås och Malungs domsaga - Nås tingslag - Nåt - Nåtling - Näbb - Näbbdelfin - Näbbdjur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
299
Nåldamm—Näbbdjur
300
varmed förstås en i nära i8o° böjd n., vars spets
kan fasthakas vid den motsatta, omböjda eller
metallskodda nåländen, tillverkas vanl. av ståltråd
i helautomater och vitkokas härefter i en särskild
etapp.
Nåldamm, lätt, vanl. provisorisk spärrdamm,
vid vilken vattnet uppdämmes ett stycke medelst
en rad ändställda, lutande plankor (”nålar”), som
under vattenytan stödas av en bottentröskel och
ovan vattnet vila mot t. ex. sidan av en
brokonstruktion. Även en på analogt sätt utförd
påbyggnad av en spärrdamm benämnes n.
Nålkort, ett manuellt statistik- och
sorteringssystem, som på senaste år fått användning bl. a.
vid olika forskningsinst., laboratorier och
sjukhus. I kortens kanter ha hål stansats, vilka
motsvara vissa ordnings- el. klassificeringsbegrepp.
Genom att ett hål uppklippes gives kortet en
bestämning, motsvarande hålets markering. Själva
sorteringsarbetet sker med en sorteringsnål.
Nålmikrofon, se Grammofon.
Nålpengar, den summa hustrun erhåller av sin
man till kläder (eg. med nålen förfärdigade
saker) m. m.
Nårunga, sn i Älvsborgs län, Gäsene hd, ö. om
Alingsås; 50,27 km2, 431 inv. (1953). N.
genom-flytes i n. av övre Säveån. 400 har åker. Nuv.
kyrkan från 1851. Ingår i N., Skogsbygdens,
Ljurs, Ornunga, Kvinnestads och Asklanda
pastorat i Skara stift, Kullings kontrakt. Tillhör
storkommunen Vårgårda.
Nås, kommun i Nås och Malungs domsaga i
Dalarne, Kopparbergs län; 529,80 km2, 2,002 inv.
(1953). Huvudbygden ligger i Västerdalälvens
dalgång. Storkuperade skogstrakter (intill c:a 550
m ö. h.). 1,322 har åker; stora skogsdomäner tillh.
St. Kopparbergs bergslags ab. I Nås kyrkby
och stationssamhälle finnas tingshus, sjukstuga,
apotek och provinsialläkare m. m. Snickeriindustri.
Från N. har Selma Lagerlöf hämtat motivet till
”Jerusalem”. Nuv kyrkan från 1795. Pastorat i
Västerås stift, Västerdals kontr.
Nås och Malungs domsaga i Kopparbergs
län, under Svea hovrätt, omfattar socknarna
Säfs-näs, Floda, Nås, Järna, Äppelbo, Malung, Lima
och Transtrand; ett tingslag med tingsställen i
Malung (tillika kansliort) och Nås. N. tillhör
Västerdals fögderi.
Nås tingslag i Kopparbergs län uppgick 1948
i Nås och Malungs domsagas tingslag.
Nåt, se Bordläggning.
Nåtling, sammansyning av de olika delarna av
skoovanläder.
Näbb (lat. röstrum) kallas hos fåglarna det
förlängda, hornklädda käkpartiet, övernäbben
(överkäken) bildas av de stora mellankäksbenen
jämte överkäks- och näsbenen, undernäbben
(underkäken) av ledben jämte flera par täckben.
Undernäbben ledar mot kvadratbenen och dessa mot
tinningbenen. Vid underkäkens rörelser påverkar
kvadratbenet dels okbenen, dels ving-(pteryoid-)
benen och gombenen, varigenom övernäbben kan
böjas uppåt, starkast hos papegojorna,
övernäb-bens bas är ofta klädd av mjuk, känslig hud,
Olika näbbformer.
I flamingo, 2 skedstork, 5 gulsparv, 4 trast, 5 jaktfalk,
6 storskrake, 7 pelikan, 8 skärfläcka, 9 saxnäbb, 10
duva, 11 träskonäbb, 12 gapnäbb, 13 pepparätare, 14
sadelstork, 15 ibis, 16 tornsvala.
vaxhud. Hos många vadar- och simfåglar
fortsätter denna ända ned mot spetsen. N. saknar hos
alla nutida fåglar tänder. Näbbliknande bildningar
finnas även hos sköldpaddor och näbbdjur.
Näbbdelfin, Platani’sta gangètica, tillhör fam.
floddelfiner bland tandvalarna. I motsats till
övriga valar har n. huvudet något avsatt från bålen.
Nosen är lång och näbblikt utdragen. N. blir 2
m lång, förekommer i de stora ostindiska floderna
och lever av fisk. Köttet ätes.
Näbbdjur, fam. av kloakdjuren med ett släkte,
Ornithorhynchus, omfattande en art, n ä b b d j
u-ret, O. anatinus (paradoxus). Detta har plattad
kropp, täckt av en tät, brun päls, och korta ben.
Tårna äro korta, försedda med starka klor och
förenade av simhud, som på framfötterna
sträcker sig utanför klorna. Huvudet är platt, litet,
med små ögon och käkarna utdragna till en bred,
hornklädd näbb, som bakåt fortsättes av ett
sköld-liknande veck, som vid grävning skyddar pälsen
och ögonen. Hannen blir 60 cm lång, varav 14 cm
komma på svansen; honan är mindre. N.
förekommer i floder i s. och ö. Australien samt på
Tasmanien. Det simmar och dyker skickligt. Fö-
Näbbdjur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
