Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Närke - Folkkultur - Konsthistoria - Litt. - Närkes Kvarntorp - Närkes regemente
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
317
Närkes Kvarntorp—Närkes regemente
318
som via N. fått utbredning ända bort emot ö.
Södermanland. Å andra sidan bevarar
folkkulturen i N. många drag, som föra den samman
med den uppsvenska odlingen. Så lägger man
särsk. märke till den allmänna spridningen av
den centralsvenska gårdsformen med dess
skiljelänga mellan man- och fägård. På samma sätt
ha särsk. ö. delarna av N. intill sen tid bevarat
många vackra exemplar av den för
Mälarlandskapen typiska s. k. radbyn. — N. spelar alltså
en förmedlande roll mellan kulturområden av
ganska motsatt kynne. Även inom landskapet
kommer en dylik motsättning till synes, i det
att n. v. delarna ansluta sig till den mellansvenska
bergslagen med alla dess karakteristiska
företeelser, som bottna i den roll järnhanteringen här
spelade också för allmogen. Jämväl i s. ö. finns
av ålder en bergslag, den s. k. Lerbäcks
bergslag, och även här ha vissa specifika drag levat
kvar, som närmast ansluta sig till de angränsande
delarna av Östergötland. I de centralare
delarna av N. har åter herrgårdskulturen redan på
1700-talet bidragit till att införa kulturnyheter,
som där kommit den gamla odlingen att i icke
obetydlig utsträckning förlora sin färg och
karaktär.
Konsthistoria. Konsten i N. saknar under
medeltiden den provinsiella särprägel, som
kännetecknar de s. grannlandskapen. Arten av de äldsta
kyrkobyggnaderna antyda i Mosjö funna
träkyrkorester. De romanska stenkyrkorna, av
vilka endast smärre partier i några fall bevarats,
torde i regel haft västtorn, långhus och kor
utan absid (Edsberg, Mosjö). Valv saknades; en
öppen takstol har bevarats ovan valven i Knista.
— Cistercienserna utövade från noo-talets slut
ett starkt inflytande på den kyrkliga konsten, i
N. spec. sedan Riseberga kloster i början av
1200-talet anlagts. Glanshammars och Sköllersta
kyrkor bl. a. visa inflytande från den
cistercien-siska kalkstensarkitekturen. — Även höggotiken
behöll den i N. lättåtkomliga kalkstenen som
byggnadsmaterial. Nikolaikyrkan i Örebro, en
treskeppig hallbyggnad från omkr. 1300, visar
engelskt inflytande samt i detaljerna gotländsk
stenkonst. — Under nya tiden byggdes de
förnämsta kyrkorna på stormannainitiativ, så
barockkyrkorna i Askersunds landsförs. nära Stjernsund
(Oxenstierna) och i ödeby nära Kägleholm (De
la Gardie). — Av profan arkitektur
äger N. två viktiga monument: ”Kungsstugan”
i Örebro, en timrad hallbyggnad med svalgång
från medeltidens sista år, och Örebro slott, en
medeltidsborg, ombyggd 1573—1627 till ett slott
av ”Vasatyp”. — Inom den äldsta
träskulpturen företräda madonnorna från Hammar och
Sköllersta en cisterciensisk typ (noo-talets slut).
Under höggotiken präglas särsk. den dekorativa
skulpturen av gotländsk stil. Sengotiska
altarskåp ha här som annorstädes importerats från
Tyskland och (i ödeby kyrka) från
Nederländerna. — Bland målare, födda el. verksamma
i N., må nämnas J. Sevenbom (1721—84) och
A. L. Borg (1847—1916).
Litt.-. ”Svenska turistförems årsskr.” (1930);
Sköllersta kyrka, västfasaden.
”Svenska turistfören:s resehandböcker.
Mälarlandskapen” (1939); ”Natur i N.”, red. av E.
Rosenberg och K. Curry-Lindahl (1947); M.
Sjöbeck, ”N.” (1935); B. Spong, ”Sju år i N.”
(s. å.); D. Hannerberg, ”N:s landsbygd 1600—
1820. Folkmängd och befolkningsrörelse,
åkerbruk och spannmålsproduktion” (1941). —■
”Meddelanden från N:s (resp. Örebro läns)
fornmin-nesfören.” (1896—1909), forts, av ”Meddelanden
från Fören. Örebro läns museum” (1912 ff.);
”Från bergslag och bondebygd” (1935 ff.); J.
L. Saxon, ”Ur Närikesherrgårdarnas krönika” (6
bd, 1928—35), ”N:s kyrkor i ord och bild”
(1928); ”Festskrift utg. av Fören. Örebro läns
museum till 75-årsminnet” (1931);
”Risebergabo-ken” (s. å.).
Närkes Kvarntorp, se Kvarntorp.
Närkes regemente ledde sitt ursprung från
fotfolksfänikor, som på 1500-talet uppsattes i
Södermanland, Närke och Värmland. Från det av
Gustav II Adolf här organiserade
landsregemen-tet avskildes 1627 Södermanlands-delen. I 1634
års R. F. upptogs ett fotfolksreg. från de båda
andra landskapen, vilket sedermera erhöll
namnet N ä r k e-V ärmlands regemente.
Genom Karl XI :s indelningsverk roterades 3 komp,
i Närke och 7 i Värmland med övningsplatser
vid Kristinehamn och Mosås. 1812 uppdelades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
