- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 16. Nomader - Payen /
335-336

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Näthinneinflammation - Nätmage - Nätorm - Nätra - Nätra kontrakt - Nätraån - Nätspets - Nättelduk - Nätting - Nättraby - Nätvingar, florvingar - Näva - Nävekvarn - Nävelsjö - Näver - Näveredeforsen - Nävgäld (nässkatt) - Näglinge - Nävrätt - Nääs (Näs)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

335

N äthinneinf lammation—N ääs

336

Näthinneinflammation, se Ögonsjukdomar.
Nätmage, zool., se Idisslare, sp. 829.

Nätorm, se Pytonormar.

Nätra, sn i Västernorrlands län,
Ångermanlands n. domsaga, s. om Örnsköldsvik; 382,60 km2,
6,132 inv. (1953). Höglänt kustparti med flera
stora, bergiga öar, bl. a. N. och S. Ulvön. 2,866
har åker. Vid Köpmanholmen (se d. o.) sågverk,
på öarna fisklägen (Ulvöhamn, Trysunda).
Industrisamhället Bjästa har 733 inv. (1951).
Nuv. kyrkan uppf. 1807. Pastorat i Härnösands
stift, N. kontr. Utgör tills, m. Sidensjö
storkommunen Nätra; 771,60 km2, 8,296 inv. (1953). —
Litt.: J. Westin, ”Kulturgeografiska studier inom
Nätra-, Näske- och Utbyåarnas flodområden
samt angränsande kusttrakter” (1930).

Nätra kontrakt, i Härnösands stift, omfattar
6 pastorat: Nätrå; Sidensjö; Skorped; Anundsjö;
Mo; Björna.

Nätraån, kustå i mell. Ångermanland från
Resele sn till Nätrafjärden; flodområde 1,020
km2, längd no km.

Nätspets är broderi på knutet nät. En rikare
art, i vilken ingår reliefartad sömnad, kallas filet
guipure.

Nättelduk, gammalt namn på tunn
bomulls-muslin (av Ity. Netteldök, tyg av brännässlans
stjälktågor).

Nätting, zool., se Nejonögon.

Nättraby, kommun i Blekinge län, östra och
Medelsta domsaga, närmast v. om Karlskrona,
kring Nättrabyåns nedre lopp; 43,85 km2, 2,528
inv. (1953). Tättbefolkad, av bergsryggar
uppdelad naturskön strandbygd med skärgård; i n.
hu-vudsakl. skogsmarker. 1,242 har åker. Egendom:
Marielund (se d. o.). Vid Nättraby
stationssamhälle (med Fredriksdal 898 inv. 1951)
livlig handel och industri. Romansk kyrka, av
gråsten, från noo-talet. Ingår i N., Aspö och
Hasslö pastorat i Lunds stift. Medelstads
kontrakt.

Nätvingar, florvingar, N euro’ ptera, en
insektordning med fullständig förvandling, fyra
likformiga vingar samt bitande mundelar.
Antennerna äro vanl. långa, trådformiga el.
pärlbands-lika. Larverna äro rovdjur med bitande el.
sugande mundelar och tre par bröstfötter. Före
förpuppningen spinna de en gles kokong, vari den
fria puppan vilar. Larverna ha ett mycket
växlande levnadssätt, somliga, t. ex. sävsländorna,
äro vattendjur, andra, ss. ormsländorna, leva
under barken av torkade träd, där de förtära
bark-borrelarver, andra leva på växter och livnära sig
av bladlöss, andra gräva fångstgropar i sand
(myrlejon, se Myrlejonsländor). N. omfattade
förr även nattsländor och klosländor, vilka
numera uppfattas som självständiga ordningar. De
delas i två underordn., Megaloptera, omfattande
fam. sävsländor och ormsländorna, samt
Plani-pennia, omfattande bl. a. fam. stinksländor,
flor-sländor, myrlejonsländor och Mantispidae.

Näva, bot., se Erodium och Geranium.

Nävekvarn, brukssamhälle i Tunabergs sn i
Södermanland, vid inloppet till Bråviken 18 km
s. v. om Nyköping; 801 inv. (1951). I N. finnas

mek. verkstad och gjuteri, tillh. a b. N ä f v
e-qvarns bruk, gr. 1917 (c:a 220 arb.);
tillverkar bl. a. spisar, kaminer, köksattiralj,
vinschar och gjutgods; idkar därjämte jordbruk och
skogshantering. Hamn. N. var under 1500-talet
ett frälsegods, som bl. a. drev koppargruvor.
Gruvdriften omlades senare till brytning av
järnmalm, och bruksrörelsen utvecklades på 1600- och
1700-talen av ägarna, ätten De Besche, och 1805
—1901 av släkten Sederholm, vilken sistn. år
bildade bolag. — Litt.: G. Jacobson, ”Näfveqvarns
bruk under 300 år” (1923).

Nävelsjö, sn i Jönköpings län, Östra hd, kring
övre Emån, s. v. om Vetlanda; 65,75 km2, 698
inv. (1953). Kring Emådalen höglänta, kuperade
skogsmarker. 1,387 har åker. Kyrka från tidig
medeltid, utvidgad bl. a. 1760. Ingår i Björkö
och N. pastorat i Växjö stift, östra härads
kontrakt. Tillhör storkommunen Björkö.

Näver, barken av björk, består av tunn- och
tjockväggiga korkceller i omväxlande lager, som
lätt lossna från varandra. Härpå beror n:s
uppdelning i talrika skikt, av vilka de yttersta äro
mycket tunna, de inre efter hand allt tjockare.
N. är i sina yttre delar vit, inåt gulbrun. De
första åren är den rödbrun. Den vita färgen beror
huvudsaki. på förekomsten i korkcellerna av ett
hartsliknande ämne, betulin, som gör n.
motståndskraftig mot väta och förruttnelse.

Näveredeforsen, i Indalsälven, 25 km ovan
sjön Gesunden. Är 1954 under utbyggnad för
ett kraftverk, som får två turbiner om
tillsammans 65,000 kW vid 12,4 m fallhöjd.

Nävgäld (näs skatt), medeltida svensk skatt
av okänt ursprung och okänd innebörd, omnämnd
i Magnus Ladulås’ testamente (1285).

Nävlinge, sn i Kristianstads län, V. Göinge
hd, på Nävlingeåsens högsta platå (intill 148 m
ö. h.) v. om Kristianstad, 37,08 km2, 636 inv.
(1953). 849 har åker. Nuv. kyrkan uppf. 1855.
Ingår i Vinslövs och N. pastorat i Lunds stift,
V. Göinge kontrakt. Tillhör storkommunen
Vinslöv.

Nävrätt (ty. Faustrecht) säges den öva, som
med våld själv tar el. själv försvarar sin rätt.
Urspr. kunde i många fall den, som ej i godo
utfick sin rätt, på eget ansvar med våld utkräva
densamma. Särskilt vidsträckt användning av n.
förekom i Tyskland under medeltiden. Det
till-läts näml, den, som ej genom domstols
bemed-ling kunnat utfå sin rätt, att förklara sin
motståndare ”fejd” och därefter med våld skaffa
sig rätt mot honom.

Nääs (N ä s), gods i Skallsjö sn i
Västergötland, naturskönt beläget vid sjön Sävelången 15
km s. s. v. om Alingsås, omfattar med
underlydande gårdar 1,475 har, därav 249 åker; till
huvudgården höra c:a 1,400 har, därav 100 åker.
Jordbruket utarrenderas, och skogen skötes av
Skogssällskapet i Göteborg. Slottet av sten i två
våningar uppfördes vid 1700-talets mitt på den
höga källarvåningen till ett stenhus från slutet
av 1400-talet. Sitt nutida utseende erhöll det
genom en ombyggnad omkr. 1830; restaur. 1869 och
1923. Slottet, som omges av en vacker engelsk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:20:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffp/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free