Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nääs (Näs) - Nääs fabriks ab. - Nöbbele - Nöbbelöv - Nödbroms - Nöddop - Nödfallsadress - Nödfoder - Nödhjälpsarbeten - Nödinge - Nödlidande - Nödmynt - Nödrätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
337
Nääs fabriks ab.—Nödrätt
338
park, är nu museum. N., vars dokumentariskt
kända historia går tillbaka till 1529, har innehafts av
en rad adelsätter och köpmanshus, bl. a. Ulfsparre,
Natt och Dag, Oxenstierna, von Utfall och Berg,
tills det 1868 köptes av grosshandlaren August
Abrahamson. 1872 upprättade han där en
slöjdskola, som 1874 utvidgades till Nääs
slöjdseminarium och under ledning av O.
Salomon blev utgångspunkt för en betydelsefull
pedagogisk reformrörelse, det manuella arbetets
upptagande i skolundervisningen i form av
pedagogisk slöjd. Läroanstalten vann snart
internationellt anseende och drog till sig lärjungar från
alla världsdelar. Vid Abrahamsons död överläts i
kraft av hans testamente egendomen N. (med
ett dåv. taxeringsvärde av 340,800 kr) jämte ett
kapital av 380,000 kr till staten för att under
namnet August Abrahamsons stiftelse bilda en
fristående inst. för fortsatt lärarutbildning. Dess
verksamhet har under årens lopp vidgats till att
utom slöjd av olika slag omfatta utbildning i lek
och idrott, gymnastik, teckning och vävning,
varjämte även specialkurser i teoretiska ämnen
anordnas. Kurserna äro i huvudsak förlagda till
sommarmånaderna och räkna årl. c:a 350
deltagare, vilka bo i paviljonger i närheten av
läroanstalten. Stiftelsens styrelse och föreståndare
tillsättas av K. m:t. — Litt.: ”N. 1872—1942”,
under red. av R. Holm (2 bd, 1942—43).
Nääs fabriks ab., i Näs (Tollered) i Skallsjö
sn i Västergötland, gr. 1833, bolag 1880,
bomullsspinneri och -blekeri, tillv. bomullsgarn och
vigognegarn. N. driver även sågverk,
snickerifabrik m. m. samt idkar skogs- och jordbruk.
Antal anställda c:a 500. N. är moderbolag till
Alingsås bomullsväven ab. samt till ab. Nordens
textilfabrik, Borås.
Nöbbele, sn i Kronobergs län, Konga hd, s. ö.
om Växjö; 104,14 km2, 1,078 inv. (1953). Föga
kuperad skogs- och jordbruksbygd. 1,573 har
åker. Egendom: Orraryd. Nuv. kyrkan uppf.
1829. Ingår i N. och ö. Torsås pastorat i Växjö
stift, Konga kontr. Tillhör storkommunen
Linne-ryd.
Nöbbelöv, socknar, se Källs-Nöbbelöv, Norra
Nöbbelöv, Västra Nöbbelöv och östra Nöbbelöv.
Nödbroms, benämning på i järnvägsvagnar
befintlig plomberad ventil, genom vars öppnande
det genomgående bromssystemet i tågsättet
bringas att fungera (jfr Broms). N. är avsedd att sätta
passagerare och tågbetjäning i stånd att
omedelbart stoppa tåget i händelse av fara.
Nöddop förekommer, då fara för det nyfödda
barnets liv är för handen. Berättigad att utföra
n. är enl. både evangelisk och katolsk åskådning
varje konfirmerad, gudfruktig man el. kvinna.
Blir barnet vid liv, skall n. bekräftas av prästen.
Nödfallsadress kallas enl. växelrätten
anvisning till viss person att godkänna el. betala växeln,
om detta ej sker av den i första hand anvisade.
Verkan av n. är, att återgångskrav ej må före
förfallodagen göras gällande mot den, som avgivit
n., förrän växeln uppvisats och protesterats hos
nödfallsadressaten.
Nödfoder, se Fodermedel, sp. 712 f.
Nödhjälpsarbeten, äldre benämning på
reservarbeten.
Nödinge, kommun i Älvsborgs län, Vättle, Ale
och Kullings domsaga, vid Göta älv, mitt emot
Kungälv; 36,91 km2, 4,706 inv. (1953). N. är
huvudsaki. industribygd. 603 har åker. I N. ligga
industrisamhällena Surte (se d. o.) och Bohus
(968 inv. 1951). I det sistn. en fabrik, tillh.
Elektro-mekaniska ab. (se d. o.). Delvis
medeltida kyrka. Pastorat i Göteborgs stift,
Dom-prosteriets n. kontrakt.
Nödlidande, ekon, och jur., säges en fordran
el. ett fordringsbevis (särskilt räntekupong till
obligation) vara, när till följd av gäldenärens
insolvens betalning ej skett i rätt tid. Även en
inteckning, till vars gäldande den intecknade
egendomen visat sig otillräcklig, benämnes n.
Nödmynt, mynt, avvikande från de reguljära
och vilkas utgivande förorsakats av onormala
förhållanden, vanl. krigs- el. nödtid, som föranlett
brist på betalningsmedel. En stor grupp av n.
utgöra de s. k. belägringsmynten, slagna i
belägrade städer, t. ex. av danskarna i det av
svenskarna belägrade Kristianstad 1677. N. förekomma
även under inflationstider, då skiljemyntens
metallvärde (silver, koppar) blivit högre än deras
nominella. Sådana av t. ex. järn, zink, aluminium
utgåvos sålunda under och efter 1 :a världskriget
särsk. i Tyskland. — I Sverige bruka de
1716—19 utg. mynttecknen av koppar (diam.
23—24 mm), lydande å 1 daler silvermynt, kallas
Karl XII:s n. (el. Görtzdaler). 10 typer
utkommo, den första nämnd efter bilden, de
övriga efter den bilden förklarande inskriften: 1)
”Kronan”, daterad 1715, slagen 1715—16, vikt
3,6 g, avlyst till Vs 1717, därefter = 1 öre
silvermynt; 2) ”Publica fide”, daterad 1716, slagen
1716—17, vikt 7,2 g, avlyst till 1718, därefter
= 2 öre silvermynt; 3) ”Vett och vapen”,
daterad 1717, slagen 1717—18, vikt liksom de följ.
4,5 g, avlyst till u/4 1719; 4) ”Flink och färdig”
jämte nr 5—9 daterad 1718 och jämte nr 5—8
slagen s. å. 5) ”Saturnus”; 6) ”Jupiter”; 7)
”Phoebus”; 8) ”Mars”; 9) ”Mercurius”, slagen
?7t8—19; 10) ”Hoppet”, daterad och slagen 1719,
utlämnad att gälla 2 öre silvermynt. Av nr 1—9
slogos c:a 40,5 mill. st, varav till i april 1719 c:a
15 mill. inlösts. 23Ai s. å. nedsattes n. med 50%;
utelöpande exemplar = 2 öre silvermynt,
varjämte för varje n. erhölls en sedel å 14 öre
silvermynt att framdeles inlösas. 1719—22
ompräglades ett stort antal n. till 1 öre kopparmynt el.
V2 öre silvermynt. N., som ej före V2 1724
utbytts mot försäkringssedlar å då gällande värde,
skulle cirkulera för 1 öre kopparmynt. — Bilder
se nästa sida.
Nödrätt, jur., rätt att i särskilda fall för
avvärjande av en hotande fara vidtaga en åtgärd,
som innefattar uppoffring av ett rättsskyddat
intresse och alltså i allm. är straffbelagd el. eljest
förbjuden. N. är i huvudsak oreglerad i svensk
lag, men att den är sedvanerättsligt erkänd står
utom tvivel. Bland uttryckliga stadganden för
särskilda fall kan nämnas, att för hämmande av
brand vederb. brandbefäl må företaga sådant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
