Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nödmynt - Nödrätt - Nödsignal - Nödvärn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
339
N ödsignal—Nödvärn
340
Karl XII:s nödmynt. I övre raden fr. v. ”Kronan”, ”Publica fide”, ”Vett och vapen”, ”Flink och färdig”,
”Jupiter”; i undre raden fr. v. ”Saturnus”, ”Phoebus”, ”Mars”, ”Mercurius”, ”Hoppet”.
ingrepp i annans rätt, som efter skäligt
bedömande finnes nödigt, t. ex. fälla träd, anlägga
moteld, riva el. spränga hus (brandlag 1944).
Utpräglade fall av n. föreligga, då man
äger rikta ett motangrepp mot angripare,
ehuru nödvärn icke är tillåtet, t. ex. därför
att angreppet endast avser allmänna intressen el.
ännu icke är omedelbart förestående el. angriparen
är otillräknelig; även mot angrepp av djur får
man värja sig enl. reglerna för n. Emellertid
består n., till skillnad från nödvärnsrätten, ofta
även mot annan än en angripare. N. förutsätter
över huvud icke något angrepp, utan det är nog
med en fara: vid en abnorm förlossning må t. ex.
fostrets liv offras för att rädda moderns; för
att rädda sig undan en hotande gasförgiftning
el. dyl. kan man vid behov ha lov att krossa en
fönsterruta i ett hus, vars ägare ej haft något
att göra med farans uppkomst; vid ett plötsligt
sjukdomsfall skulle man någon gång under
särskilda omständigheter kunna vara berättigad att
utan tillstånd bruka en annans båt el. automobil,
om detta är enda utvägen att snabbt skaffa
läkarhjälp o. s. v. — Fastän en handling, som sker
till utövande av n., är lovlig och alltså straffri,
skall den i regel medföra skadeståndsskyldighet.
Nödsignal, flygv., sjöv., signal, avgiven av
fartyg el. luftfarkost i nöd för att påkalla hjälp från
andra fartyg el. land. Internationellt fastställda n.
äro optiska: internationella signal tecken N C,
en fyrkantig avståndsflagga med vävkula över el.
under, raketer el. andra vita fyrverkssignaler,
avskjutna en i sänder med korta mellanrum;
akustiska: mistsignaler, kanonskott; r a d i o
telegrafi: morsetecknet ...––––––... jämte far-
tygets igenkänningssignal och position;
radio-t e 1 e f o n i: nödanropet ”Mayday” (anglisering
av fr. m’aidez, hjälp mig).
Nödvärn, fur., gärning, som, ehuru i allm.
straffbelagd, i särskilda fall är straffri, därför att
den sker till avvärjande av ett brottsligt angrepp;
även den situation, i vilken man äger rätt till
sådan gärning. Enl. den gällande svenska rättens
regler (Strafflagen 5 kap. 7—11 §§, senast
änd
rade 1945) skall det brott, mot vilket n. må äga
rum, rikta sig mot någon enskilds person,
egendom el. hemfrid; n. får alltså, frånsett polismäns
m. fl. befattningshavares tjänsteåtgärder, ej
användas mot brott, som allenast kränka allmänna
intressen, ej heller mot sådana mindre brott mot
enskild som t. ex. ärekränkning i tal el. skrift.
Betr, egendomsbrott märkes, att n. är tillåtet
endast mot brott, som innefattar en kränkning
av besittning, t. ex. tjuvnad, däremot icke mot
vad en brottsling kan utföra inom sitt eget
faktiska besittningsområde, ss. förskingring. Vidare
skall det brottsliga angreppet vara aktuellt, d. v. s.
å ena sidan påbörjat el. omedelbart förestående,
å andra sidan icke redan avslutat; n. är tillåtet
endast för att hindra men ej för att öva hämnd
för ett brott. — Den avvärjande handlingen, som
till sin yttre natur i regel liknar misshandel el.
annat våld, får i regel icke vara hur kraftig som
helst; städse kräves, att man icke överskrider
gränserna för vad som behöves till brottets
avvärjande (”större våld än nöden kräver”),
därvid man emellertid icke behöver taga i
betraktande sådana utvägar som flykt el. eftergift för
den brottsliges syfte. I allm. (vid s. k. mindre
n.) gäller ytterligare den begränsning, att man
icke får som n. göra något, som till sin
svårighetsgrad avsevärt överskrider el., som lagen
uttrycker det, ”står i uppenbart missförhållande till
den skada, som av angreppet är att befara”. Sistn.
begränsning gäller icke vid det s. k. s t ö r r e n.:
då man blir överfallen med våld el. hot, som
innebär trängande fara; då vid egendomsbrott
angriparen sätter sig till motvärn mot den, som ”sitt
värja el. å bar gärning återtaga vill”; samt då
olovligt inträngande hos annan sker nattetid.
För den, som befinner sig i en n.-situation men
överskrider de nu angivna gränserna för n. (s. k.
nödvärnsexcess), må straffet nedsättas,
och om omständigheterna voro sådana, att han
svårligen kunnat besinna sig, skall han lämnas
straffri. Om någon på gr. av misstag felaktigt
antager, att han befinner sig i en n.-situation, och
tillfogar den förmente angriparen kroppsskada,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
