- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 16. Nomader - Payen /
393-394

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Odets, Clifford - Odeum - Odhner, släkt - Odhner, 1. Clas - Odhner, 2. Willgodt - Odhner, 3. Herman - Odhner, 4. Teodor - Odhner, 5. Nils - Odilo - Odin - Odin, Martin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

393

Odets—Odin

394

Odets [åudä’ts], C 1 i f f o r d, amerikansk
författare (f. igo6). O. är son till judiska
immigranter från Litauen. Mot familjens önskan
utbildade han sig till skådespelare, var vid Guild
Theatre (New York) 1928—30 och blev sistn.
år en av grundarna av experimentteatern Group
Theatre, där hans egna skådespel först uppförts.
O. var starkt upptagen av tidens sociala och
politiska frågor, närmast kommunist i sin ställning,
och blev en av de främsta företrädarna för
1930-lalets sociala diktning i U.S.A. O. har bl. a. utg.
”Awake and sing!” (1935), ”Golden boy” (1937),
”Rocket to the moon” (1939), som handlar om
kärlekens trångmål i modern tid, ”Clash by night”
(1942), ”Big knife” (1949) och ”Country girl”
(1951). Flera av hans skådespel ha uppförts i
Sverige.

Odèum, lat. (jfr Odeion), kallas stundom den
i medeltida kyrkor vanl. över korskranket
an-bragta läktare, varifrån kyrkosången utfördes. I
moderna språk brukar ordet (oftast under
formen odeon) beteckna vissa teatrar, konsertlokaler
o. dyl.

Odhner, släkt, urspr. från Odensåkers sn,
Västergötland.

1) Clas Theodor O., historiker (1836—1904),
fil. dr och docent i allmän historia i Uppsala 1860,
adjunkt i historia i Lund 1865, prof, där 1871
och riksarkivarie 1887—1901; led. av Sv. akad.
(1885). Under O:s chefstid vid Riksarkivet
fullbordades den nya
arkivbyggnaden ; han
fick också börja
organisationen av
landsarkiven. Som politiker
var O. sedan
ungdomen ivrig skandinav
och varm försvarsvän.
Han var led. av A. K.
1894—97 och var då
en av ledarna för ”nya
centern”. Som
historiker var O. mångsidig.
Hans ungdomsarbete
”Sveriges inre
historia under drottning

Christinas förmyndare” (1865) bibehåller en
rangplats i svensk historisk litteratur.
Trettioåriga krigets tid behandlade han även i ”Sveriges
deltagande i Westfaliska fredskongressen” (1875)
och ”Om orsakerna till Gustaf II Adolfs
deltagande i 30-åriga kriget”. O:s huvudarbete är
”Sveriges politiska historia under konung Gustaf
HI:s regering” (I 1885, II 1896, III: 1 postumt
1905; ofullb.), ett mönster av kritiskt lugn och
lidelsefri framställning. I vidaste kretsar blev
han känd genom sina historiska läroböcker, som
i ständigt förnyade uppl. under en mansålder helt
dominerade undervisningen. —- Litt.: E.
Hilde-brand, ”C. T. O.” (i ”Levnadsteckningar över
Kungl. sv. vetenskapsakad:s led”, 5, 1915—20).

2) Wi 11 god t Theophil O., den föreg:s
kusins son, uppfinnare (1845—1905). Han studerade
1865—68 vid Teknologiska institutet i Stockholm,
flyttade därpå till Petersburg, fick anställning på

Nobelska verkstaden där och sedan på Kejserliga
statspapperstryckeriet. O. konstruerade omkr.
1875 sin första räknemaskin och grundade 1886 i
Petersburg en fabrik för tillv. av dylika m. m.

3) Herman Johan Emanuel O., den föreg:s
kusin, folkhögskolföreståndare (1853—1932),
föreståndare för Östergötlands folkhögskola i
Lunnevad 1881—1915. O. vai- en av de ledande
krafterna inom svenska folkhögskolan och
verkade mycket för sammanhållningen inom dess
lärarkår genom folkhögskolmöten m. m. Han
redigerade samlingsverket ”Svenska
folkhögskolan 1868—1918” (1921).

4) Nils Johan Teodor O., son till O. 1),
zoolog (1879—1928), fil. dr och docent i
Uppsala 1905, prof, i Oslo 1914, prof, vid
Riksmuseet och intendent för dess evertebratavd.
1918; deltog i forskningsresor i Ishavet och
Sudan. O. behandlade i sina skrifter huvudsaki.
sugmaskarnas anatomi, systematik och
släktskapsförhållanden, inom vilket område O. var en av
de ledande forskarna. Mycket allsidigt begåvad,
var O. verksam på skilda områden. Så var han
1922—26 föreståndare för Stockholms
arbetar-inst. och medl. av Commission des relations’
uni-versitaires.

5) Nils Hjalmar O., brorson till O. 2), zoolog
(f. 1884 ®/i2), fil. dr vid Stockholms högsk. 1912,
museiassistent 1926, prof, och föreståndare för
Naturhistoriska riksmuseets evertebratavd. 1946—
49, dir. för riksmuseet
1947—49. O. har

framför allt arbetat
med mollusker, är en
av de främsta nutida
kännarna av gruppen,
har särskilt ägnat sig
åt dess anatomi och
systematik och därvid
bearbetat material från
skilda delar av jorden
men även behandlat
problem rörande
mol-luskernas djurgeografi, fylogeni, ekologi
och paleontologi.

Han har också undersökt och diskuterat fossila
faunor, löst det geologiska s. k.
skalbankspro-blemet och är upptäckaren av eocena lager i
Kina efter fossil, hemsända av J. G. Andersson.
Han har vidare framlagt den s. k.
konstriktions-teorien, som förklarar bl. a. uppkomsten och
sänkningen av landbryggor mellan kontinenterna.

O’dilo, se Clunyrörelsen.

Odin, se Oden.

Odin, Martin Odin, läkare (f. 1890 13/«),
med. lic. i Lund 1919, med. dr där 1927,
lasa-rettsläkare vid Umeå lasaretts medicinska
avd. 1925, vid Borås lasaretts medicinska
avd. 1931, överläkare vid Sahlgrenska sjukhusets
medicinska avd. 1936; prof:s titel 1944, fil.
heder sdr vid Göteborgs högsk. 1950, prof, vid
Medicinska högsk. i Göteborg 1952. O. har skrivit
ett stort antal arbeten, främst i vitaminforskning
och om ämnesomsättningssjukdomar. Led. av
sty

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:20:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffp/0267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free