- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 16. Nomader - Payen /
439-440

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olivecrona, 3. Karl - Olivehult (Hult) - Olivekrans (Olivecrantz), Johan Paulin - Olivfamiljen - Olivflugan - Olivier, Sir Laurence - Olivin, peridot

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

439

Olivehult—Olivin

440

civil- och romersk rätt 1928, jur. dr s. å., allt
vid Uppsala univ., prof, i processrätt i Lund
1933. O., som i sitt juridiska tänkande rönt
inflytande av A. Hägerström, har bl. a. utg.
”Studier över begreppet juridisk person i romersk
och modern rätt” (1928), ”Bevisskyldigheten och
den materiella rätten” (1930), ”Förfarandet vid
exekutiv försäljning av fast egendom” (2:a uppl.
1941), ”Inteckningsförordningen” (3:e uppl. 1946),
”Om lagen och staten” (1940), ”Döma till
konung” (1942), ”Domen i tvistemål” (1943),
”Ut-sökning” (1945), ”Penningenhetens problem”
(i953) och ”Rättegången i brottmål” (1953). —
G. 1929 m. författarinnan Birgit Lange.

Olivehult, urspr. Hult, gods i Kristbergs sn,
Östergötland, 6 km n. om Borensberg, vid sjön
Stråken; 2,537 har, därav 551 åker. Köptes 1642
av överste H. Oliveblad och har sedan tillhört
bl. a. släkterna Skytte, Linnerhjelm och von
Plåten.

Olivekrans (Olivecrantz), Johan
Paul in, diplomat, ämbetsman (1633—1707),
son till Laurentius Paulinius Gothus. O., som
tidigare kallat sig Paulin, adlades 1654 under
namnet O., blev s. å. aktuarie i Kansliet. 1674
blev han kansliråd. Hans stora diplomatiska
smidighet gjorde, att han 1676 sändes som
ambassadör till kongressen i Nijmegen. 1681 blev han
led. av likvidationskommissionen och s. å.
guvernör över drottning Kristinas underhållsländer.
O. hade även tidtals visst inflytande på
riksdags-politiken och var en av Johan Gyllenstiernas
bittraste motståndare. O. var bl. a. latinsk skald.
Nyare forskning torde ha fastslagit O:s
författarskap till de berömda ”Anecdotes de Suède”
(se d. o.).

Olivfamiljen, Oleäceae (Ligustrineae), hör till
sympetalerna och karakteriseras av strålformigt
byggda, i regel tvåkönade blommor med vanl.
fyrtaligt hylle och endast två ståndare samt
inomsittande, tvårummigt fruktämne. Frukten är
kapsel, bär, stenfrukt el. nöt. Hithörande omkr.
400 arter äro buskar el. träd med i regel
motsatta blad. Huvudmassan tillhör Asien. I Sverige
växa två arter vilda (ask och liguster). Många,
t. ex. syren och jasmin, odlas som prydnadsväxter.
Om olivträd se d. o.

Olivflugan, Däcus o’leae, en till borrflugorna
inom ordningen tvåvingar hörande fluga, vars
larver leva i olivernas fruktkött. O:s
skadegörelser kunna bli mycket omfattande.

Olivier [åli’via], Sir Laurence, engelsk
skådespelare och regissör (f. 1907). O., som
genomgått The Central School of Dramatic Art i
London, fick 1928 sitt genombrott på Stage
So-ciety i London i Robert C. Sheriffs ”Journey’s
end”. Han hade sedan engagemang vid olika
London-scener, kom 1931 till U.S.A., där han
dels spelade teater i New York, dels filmade i
Hollywood. 1933 återvände han till England, där
han från 1935 införlivade en rad
Shakespeare-roller med sin repertoar. 1939 for O. ånyo till
U.S.A., där han i New York följ, år regisserade
och spelade Romeo i ”Romeo och Julia”. Sam-

tidigt var han även verksam i Hollywood men
återvände 1941 till England och fullgjorde där
frivillig tjänstgöring som löjtnant i The Fleet
Air Army under två år. 1944—46 ledde han tills,
m. Ralph Richardson Old Vic Company. Under
senare år har han vid sidan av utländska
gästspel och filmarbetet varit verksam som
skådespelare och regissör vid olika London-scener. —
Sitt genombrott på vita duken fick O. först i
amerikansk film. Hans bästa filmer i U.S.A.
voro William Wylers
”Svindlande höjder”,
Hitchcocks ”Rebecka”
och ”Lady Hamilton”.

I engelsk film spelade
han i ”49:e
breddgraden” samt ”Han kom
som en främling”, en
fin och rolig rysk
satir. 1944 kom O:s
hittills märkligaste film,
Shakespeares ”Henrik
V” i technicolor, vars
framgång över hela
världen ställde O.
i främsta rummet

bland världens filmskapare. 1947—48 gjorde han
ett försök att överflytta ”Hamlet” till film.
Filmen gjordes i svartvitt med O. i titelrollen. O.,
som adlades 1947 för sina förtjänster om engelsk
teater och film, anses vara nutidens främste
engelske skådespelare. Som Shakespeare-tolkare
anses han vara världens främste. — G. 1) m.
skådespelerskan Jill Esmond; 2) 1939 m.
skådespelerskan Vivien Leigh. — Litt.: ”The film
Hamlet”, utg. av Brenda Cross (1948).

Olivin, peridot, miner., (Mg,Fe)2SiO4,
bildar tills, m. några andra mineral en grupp
rom-biskt kristalliserande normala ortosilikat av
magnesium, järn och mangan samt deras isomorfa
blandningar. Enstaka led innehålla också
kalcium, zink, bly och i ringa mängd nickel, t. ex.
roepperit, (FeMnZn)2SiO4. O:s kristallgitter är
uppbyggt av självständiga SiO4-tetraedrar,
sammanbundna med metallatomer. Alltefter kemisk
sammansättning urskilj as:

monticellit CaMgSiO<

glaukroit CaMnSiOi

Morfologiska och fysikaliska egenskaper av alla
dessa varieteter äro mer el. mindre lika. O.
kristalliserar prismatiskt el. tavelformigt, färgen är
gulgrön el. olivgrön, sällan brun el. rödbrun.
Glasglans med mussligt brott. Hårdhet 6—7, spec.
v. 3,2—4,2. O. förekommer allmänt i basiska
erup-tivbergarter (basalter, peridotiter och
gabbro-bergarter), även i kristallina skiffrar och i
kristallin kalksten samt i stenmeteoriternas
kondri-ter och uppstår i vissa järnslagg. O. vittrar lätt
och övergår oftast till serpentin, vid högre temp.
och tryck till strålsten, talk o. s. v. Vid
olivin-bergarternas vittring uppstå stundom genom
anrikning brytvärda nickel-, krom- och
platinamalmer. Rena forsteritbergarter ha ibland an-

forsterit MgiSiOi

krysolit (Mg, FehSiO»

fayalit FeaSiCh

knebelit (Fe, Mn)sSiOi

tefroit MnaSiOi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:20:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffp/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free