Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oljeindustri - Oljekakor - Oljekläder - Oljekvarn - Oljelund, 1. Ivan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
445
Oljeindustri—Oljelund
446
Oljeindustri, utvinning av oljor och fett av
vegetabiliskt el. animaliskt ursprung samt
framställning av mineraloljor. Största delen av de
oljor, som användas för industriellt ändamål,
härstamma från växtriket. För margarin-,
såp-och tvålindustrien utgöra de viktiga råvaror.
A) De fasta och flytande vegetabiliska
oljorna framställas genom pressning och
ex-traktion. Vid olj eutvinning genom pressning
finfördelas först utgångsmaterialet, fröer o. dyl.,
som innehåller oljan innesluten i cellerna, genom
krossning i särskilda valsverk med flera valspar
liggande över varandra. Under passagen sprängas
cellväggarna, så att oljan vid de efterföljande
processerna kan flyta ut. Det erhållna mjölet
behandlas under omröring med ånga i
dubbelmant-lade värmepannor. Genom värmetillförseln blir
oljan tunnflytande och kan lätt pressas ut.
Samtidigt koagulera en del i fröet befintliga
äggviteämnen och avskiljas tills, m. limämnen och
växt-lim. Den efterföljande pressningen sker numera
så gott som uteslutande i hydrauliska pressar av
sluten el. öppen konstruktion (étagepressar). —
De vid pressningen som biprodukt erhållna
olje-kakoma begagnas som fodermedel.
Oljeutvinning genom extraktion sker
efter olika system, varvid de apparattyper, som
arbeta efter motströmningsmetod, numera äro
vanligast. Extraktionsmaterialet krossas i
valsverk med endast ett valspar. Efter valsningen
erhålles ett mjöl i form av tunna blad, som
möjliggör en stor extraktionsyta.
Extraktionsmaterialet fördelas jämnt på en rost, beklädd med
filtermassa i slutna behållare, som äro förbundna med
varandra genom rörledningar. Som
extraktions-vätska begagnas numera så gott som uteslutande
bensen (bensol) el. bensin. I moderna
extraktions-apparater kan praktiskt taget all olja utvinnas
och endast någon obetydlig procent av
oljeinne-hållet i fröet förloras. Den filtrerade, med fett
mättade lösningen uppsamlas i särskilda behållare,
varefter fettet och extraktionsvätskan skiljas
genom destillation.
De två olj eutvinningsmetoderna, pressning och
extraktion, användas sida vid sida inom den
moderna o., ofta på så sätt, att huvudmängden fett
först pressas ut, varefter de sista olj eresterna
utvinnas genom extraktion. Den vid pressningen,
resp, extraktionen erhållna råoljan måste ofta
renas, vilket sker genom särskild
raffinering.
B) Viktigast av animaliska fetter äro
talg och fett av oxar, får och svin, i den
form de levereras från slakterierna. Råtalgen
etc. smältes medelst ånga i särskilda pannor, el.
också kokas fettet ut med vatten, varefter det
genom skumning uppsamlas på ytan. Resterna,
”grevarna”, ben och knotor m. m. utsmältas med
ånga el. direkt eldning i autoklav, då de sista
resterna fett tillvaratagas. Extraktionsmetoden
har också kommit till användning för utvinning
av animaliskt fett, ”destruktionstalg” m. m. Va
1-o 1 j a erhålles på liknande sätt genom utsmältning
av valfett. Denna olja användes i stor
utsträckning inom läder- och textilindustrien. Genom
härdning av valolja har man lyckats framställa
en produkt, som både vad färg, lukt och smak
beträffar är av hög kvalitet och som med
fördel användes inom margarinindustrien. Fiskolja
utvinnes genom kombinerad kokning och
pressning av råmaterialet, varefter den renas och
blekes. Genom härdning av denna olja har också
en betydligt högre kvalitet åstadkommits, vilken
fått stor teknisk användning.
C) Om mineraloljor se Brännoljor,
Oljor, Petroleum och Smörjmedel.
Oljekakor, lantbr., se Foderkakor.
Oljekläder, regnskyddande överdragsplagg av
gul, gulbrun el. mörk färg och bestående av
med linolja och vissa vaxarter impregnerat
bomullstyg. Materialet undantränges alltmer av de i
kyla smidigare plastimpregnerade vävnaderna. —
Den till o. hörande huvudbonaden av oljetyg
o. s. v. kallas sydväst.
Oljekvarn, se Oljeslageri.
Oljelund, i) Lars Ivan O., författare (f.
1892 3o/4). O. växte upp i fattig förstadsmiljö i
Stockholm och prövade flera yrken. Han anslöt
sig tidigt till den
ungsocialistiska rörelsen,
uppträdde som
agitator och skribent och
debuterade 1915 med
”Skärseld”, en saml.
skisser. Han var 1916
—18 red. för Brand.
Jämte E. Hedén och
Z. Höglund
anklagades O. 1916 för
förräderi, sedan han på
en kongress deltagit
i en debatt om
storstrejk som medel
att förhindra en ev.
mobilisering, och avtjänade 7 V2 månads fängelse.
Fängelsetiden medförde en nyorientering hos O.
i konservativ och religiös riktning. Denna
förändring kan följas från ”Färla och fantom”
(1917), satiriska skisser, över ”Äska” (1919),
dikter, ”1 ny jord” (1920) och ”Med stort G”
(1921), två bildnings- och resonemangsromaner,
samt ”Doctor Biblicus” (1923), ett skådespel.
Den nye traditionalisten vände sig också till
naturen, som han gång på gång hämtat motiv från,
först i ”Saltstänk och strömoln” (s. å.), skisser
och dikter. En del av sina kåserier, meditationer
och artiklar har han utg. i flera samlingar. Den
självbiografiska skildringen i romanform
fullföljdes med ”Gröna riddare” (1926). Han skrev
vidare romaner, ”Afrodite går förbi” (1935)
och ”Kranholm tar makten” (1937), en satir mot
en uppkomling inom arbetarklassen, skisser och
noveller, ”Krönt och okrönt” (1932), ”Gubbar jag
mött” (1934, ny utvidgad uppl. 1950) och ”Eros
i förhör” (1936). Under 1940-talet skrev han
flitigt för teatern, bl. a. ”Karl XI” (1943; uppf.
1945) och en rad lustspel, ss. ”Fritiden” (uppf.
1942), ”Bröllop i eftermiddag” (uppf. 1945) och
”Aldrig en kvinna” (uppf. 1946). Av O:s senare
produktion kunna nämnas ”Utanför min
gärds
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
