Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olof (konung av Danmark) - Olof Hunger (konung av Danmark) - Olof Haraldsson (konung av Danmark) - Olof (konung av Danmark) - Olofsborg (Bohuslän) - Olofsborg (Finland) - Olofsmässan - Olofsskolan - Olofsson, Pierre - Olofstorp - Olofström - Olof Trätälja - Olomouc - Olow, John - Olovlig kårverksamhet - Olovligt brukande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
455 Olofsborg—Olovligt brukande 456
Danmark, i) Olof (da. Oluf), svensk
vikingahövding, dansk konung, omtalas av Adam av
Bremen. Han kom enl. denne från Sverige,
be-mäktigade sig omkr. 900 Danmark och
efterträddes av sina söner Giurd och Gnupa. Då den
sistn. ej kan visas ha härskat i hela Danmark
men bevisligen varit herre över landet kring
He-deby, anses O:s välde ofta ha omfattat endast
denna del av riket.
2) Olof Hunger, konung (d. 1095), son till
Sven Estridsson. O. framträdde under Knut den
heliges regering som talesman för folkets
önskemål gent emot konungen, blev av denne fängslad
och sänd mot Flandern, frigavs efter Knuts mord
och hyllades som Danmarks konung 1087. O. lät
utnämna Asker till biskop i Lund. Från hans tid
är eljest endast känd den långvariga hungersnöd,
varav han fick sitt vedernamn. Hans anhängare
voro sannolikt främst att söka på Jylland.
3) Olof Har al ds son (d. 1142), son till
Harald Kesja, hyllades 1139 av skåningarna som
konung, residerade i Lund, där han lät utnämna
till ärkebiskop en klerk vid namn Eskil (ej
identisk med ärkebiskop Eskil, d. 1181), låg i
långvarig kamp med Erik Lamm och stupade slutl.
i en strid med honom vid Tjuteån i Skåne.
4) Olof, konung (1370—87), se Olav 4).
Norge, se Olav.
Olofsborg, fäste i Bohuslän, se Olsborg.
Olofsborg, fi. Olavinlinna, fäste i S:t Michels
län, Finland, på en holme i Kyrönsalmi sund vid
staden Nyslott. Fästet grundlädes 1475 av
slottsherren på Viborg Erik Axelsson Tott. Genom
sitt utmärkta strategiska läge vid den dåv.
gränsen mot Ryssland kom O. att spela en viktig
roll vid de ständiga fejderna i slutet av
1400-talet och under följande sekel. Vid freden 1473
blev O. rysk gränsfästning och uthärdade 1788
belägring av svenska trupper. 1847 indrogs
garnisonen. Fästet användes därefter tidvis till
fängelse. Det är numera ett av Finlands ståtligaste
historiska minnesmärken, livligt besökt av
turister. — Se bild 2 å pl. vid Finland, konst. — Litt.:
N. Cleve, ”Sankt O.” (i ”Finlandia. Årsb. utg.
av Turistbyrån Finlandia”. 1928).
Olofsmässan, se Olsmässan.
Olofsskolan i Stockholm, examensfri
försöksskola, grundad 1927 av arkitekt C. Malmsten,
nedlagd 1941. Skolan, som fullt utbyggd
omfattade 4 förberedande klasser, 7 samrealklasser och
2 gymnasieklasser, betonade individualisering,
självverksamhet, social fostran, samarbete med
hemmen och samläsning av ämnen.
Olofsson, Pierre, målare och grafiker (f.
1921 V2), studerade vid Otte Skölds målarskola
1937—38, vid Konsthögsk. 1938—44 och har
företagit studieresor till Schweiz, Italien och
Frankrike. O. visar i sin konst en utveckling från
figurativt kubiserande måleri mot extremt
konkret. N. är representerad i Nationalmuseum,
Stockholm.
Olofstorp, samhälle i Bergums sn i
Västergötland.
Olofström, köping i Listers hd, v. Blekinge,
och kyrkobokföringsdistrikt i Jämshögs förs, i
Lunds stift, Listers och Bräkne kontrakt; 27,15
km2, 4,091 inv. (1953). Själva samhället ligger
vid statsbanelinjen Älmhult—Sölvesborg. I O.
Svenska stålpressnings a b : s
betydande anläggningar med kraftstation vid
Holje-ån. Bolaget, vari ab. Separator är
huvudintressent, grundades 1887 och sysselsätter omkr. 1,500
arb. Tillverkningarna bestå av galvaniserade och
förten ta artiklar, bl. a. separatordelar, samt
projektiler och automobilmateriel (karosseri för
Volvo). I O. finnes kommunal realskola. — Det
första järnverket (Peterfors) anlades vid O. 1735.
Olof Trätälja, konung av Ynglingaätten, var
enl. den isländska traditionen son till Ingjald
Illråde, den förste konungen av Ynglingaätten,
som ej härskade i Uppsala. I stället skall han ha
vunnit ett rike i Värmland, där han bröt ny bygd;
han skall där ha blivit innebränd av sitt folk.
Tillnamnet Trätälja sätter sagan i förbindelse
med O:s nyrödj arverksamhet. Genom honom
räknade de norska kungarna sin härstamning
från Ynglingaätten.
Olomouc [å’låmåuts] (ty. Olmütz), stad i
Mähren i Tjeckoslovakien, vid Morava 60 km
n. ö. om Brno; 58,617 inv. (1947). 1063
grundades här ett biskopssäte, som 1777 upphöjdes till
ärkebiskopssäte. O. blev stad i mitten på
1200-talet; det intogs 1642 av svenskarna under
Lennart Torstenson och var till 1886 en stark
fästning. Ett univ. fanns här 1581—1854. Av den
från äldre medeltiden härstammande borgen
finnas rester kvar; den bredvidstående romanska
domkyrkan är ombyggd i gotik med tre torn.
Rådhuset, vari stadsmuseet är inrymt, är från
1400-talet och har ett märkligt konstur från
1422. Ett nytt univ. upprättades 1947;
handels-akad. O. har bl. a. berömd choklad- och osttillv.
— IO. sammanträffade 1850 preussiske ministern
v. Manteuffel med österrikiske ministern furst
v. Schwarzenberg och undertecknade
”Olmütz-punktationerna”, varigenom Preussen gav vika
för Österrike och t. v. uppgav sina försök att
taga ledningen av de tyska enhetssträvandena i
spetsen för en union av tyska stater.
Olow, John Olof, läkare (1883—1948), doc.
i obstetrik och gynekologi i Lund 1913, prof, i
samma ämnen i Uppsala 1923 och i Stockholm
1931, överläkare och dir. vid Allmänna
barnbörds-huset; led. av univ.-beredningen 1934, medl. i
1934 års abortkommitté. O. var en synnerligen
framstående kliniker och gav viktiga bidrag till
sin vetenskap.
Olovlig kårverksamhet, jur., utgör fr. o. m.
1949 en särskild typ av s. k. högmålsbrott,
straffbelagt i Strafflagen kap. 9 § 7. För o. straffas
den, som bildar el. deltager i sammanslutning
(kår), som måste anses vara avsedd att utgöra
ett sådant maktmedel som militär trupp el.
polisstyrka men som ej med vederbörligt tillstånd
förstärker försvaret el. ordningsmakten, ävensom
den, som på visst sätt understödjer
sammanslutningen. Straffet är högst straffarbete i 2 år.
Olovligt brukande, jur., förmögenhetsbrott,
som utmärktes av att gärningsmannen utan lov
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
