Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olympiska spelen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
473
Olympiska spelen
474
Olympiska spelen, i) Under antiken
voro O. Greklands mest berömda religiösa
täv-lingsfester, som hade sitt namn efter Olympia,
där spelen ägde rum vart 4:e år till guden Zeus’
ära. O :s uppkomst förlägges enl. grekiska
myter till förhistorisk tid. Med 776 f. Kr. börjar
en förteckning över segervinnarna i O., men man
kan med ganska stor visshet antaga, att de då
pågått i minst 100 år. Urspr. deltogo endast de
do riska staterna på v. Peloponnesos, sedermera
hela Grekland, öarna och kolonierna. Endast fria
män av ren hellenisk härstamning tillätos tävla.
O. firades vid 1 :a el. 3 :e fullmånen efter
sommarsolståndet. Tävlingarna anordnades av eliska
tjänstemän, de s. k. hellanodikerna, och
genomfördes i ett tidigt stadium på 1 dag. Fr. o. m.
468 (ev. redan 488) f. Kr. utökades
tävlingsda-garnas antal till 3, och festligheterna varade
inalles i 5 dagar. Tävlingarna omfattade vid de
första O. endast löpning 1 stadionlängd (192,27
m), men undan för undan tillkommo löpning 2
stadionlängder (diaulos), löpning 7—24
stadionlängder (dolichos, 1,346—4,614,5 m),
femkamp, brottning, knytnävskamp, kappkörning med
fyrspann, pankration, tävlingar för ynglingar
under 20 år, vapenlöpning samt tävlingar för
härolder och trumpetare (i röst- och ljudstyrka)
m. m. Under den period, då spelen pågingo
under 5 dagar, ägnades 1 :a dagen åt religiösa
ceremonier, då man bl. a. offrade till Zeus och
Hera samt avlade den olympiska eden framför
Zeusstatyn. 2:a dagen ägde det högtidliga
intåget i Stadion och ynglingarnas tävlingar rum.
Under 3 :e dagen genomfördes långdistans- och
kortdistanslöpningarna, brottning, boxning och
pankration. 4 :e dagen tävlades i kappkörning,
hästkapplöpning, femkamp och till sist i
vapenlöpning. 5 :e dagen följde
avslutningsceremonier-na med prisutdelning i Zeustemplet, där segrarna
mottogo olivkransen av de purpurklädda,
lager-krönta domarna. Denna dag uppträdde även
skalder, filosofer m. fl. inför folket. —• Den
klassiska periodens O. förändrade småningom
karaktär liksom kroppskulturen i Grekland och
gingo via yrkesidrotten förfallet till mötes. Dock
bibehöllos de till namnet ända till 393 e. Kr.,
varefter de förbjödos av kejsar Teodius I
394-
2) Efter de av tyska arkeologer 1875—81
genomförda utgrävningarna av det forntida Olympia
uppkom hos fransmannen Pierre de Coubertin
tanken att i modern form uppliva O.
Uppslaget var dock ej helt nytt, ty redan under
början av 1600-talet hade engelsmannen R.
Stower sökt realisera idén, och på initiativ av
greken Zappa kommo sådana till utförande i
Grekland 1859, 1870 och 1875. Skillnaden
mellan dessa och de av de Coubertin planerade var,
att de senare i mots. till de förra skulle vila
på internationell grund. De Coubertin utverkade
1889 åt sig uppdrag av franska regeringen att
sammankalla en internationell olympisk kongress,
vilken även kom till stånd 1894 i Paris. Här
beslöts 23/e, att O. skulle återupplivas samt
anordnas vart 4:e år med början av Grekland
1896. Kongressen, som representerade 34
nationer, tillsatte den av de Coubertin föreslagna
Internationella olympiska komittén.
De 1 :a O. i Aten 1896 visade det
livskraftiga i de Coubertins idé. Det blev en
täv-lingsfest, som hela grekiska folket följde med
levande intresse. Deltagandet från övriga
europeiska stater var dock på gr. av bristfällig
propaganda ej stort. Sverige hade t. ex. ej mer än
1 representant, vilken placerade sig som 4 :e
man i höjdhopp. Största insatsen gjordes av
en trupp studenter från U.S.A., vilka i fri idrott
segrade i 9 av 15 grenar. Tävlingarna, som
varade i 10 dagar, omfattade relativt få grenar,
huvudsaki. fri idrott, men även simning,
brottning, fäktning, gymnastik, cykelåkning, tennis
och skjutning. Vid den olympiska kongress, som
avhölls i samband med spelen, beslöts bl. a.,
att Grekland skulle få hålla grekiska O.
(mel-lanolympiader) 1902, 1906 o. s. v. — 2:a O. i
Paris 1900 varade mer än 3 mån. och hade
ett omfattande program (utom de i 1 :a O.
förekommande idrottsgrenarna även fotboll,
hästpolo, ridning, rodd, rugby, segling och
vat-tenpolo men ej brottning). Sverige deltog med
en 55 man stark uppvisningstrupp i gymnastik
samt med 15 man i simuppvisning
(trampolinhopp). Av de 8 svenska deltagarna i fri idrott
erhöll en 3 :e pris i maratonlöpning. U.S.A.
dominerade även nu i fri idrott och vann 15 av
20 huvudtävlingar, medan England fick nöja sig
med 3 segrar. — Även vid 3 :e O. i S : t Louis
1904 var programmet särdeles omfattande, och
spelen utsträcktes över flera mån. De europeiska
nationerna bände endast ett fåtal representanter
(de nordiska icke några). I fri idrott segrade
U.S.A. i alla 26 grenarna, och i spelens 390
tävlingar gingo blott 14 1 :a pris till andra nationer.
— De till 1902 planerade grekiska O. avhöllos
ej av politiska skäl. 1906 försiggingo emellertid
Olympiska mellanspel i Aten.
Dessa överglänste i flera avseenden de två
föregående O., och 1906 kan betecknas som ett
genombrottsår för den internationella idrottsrörelsen.
Här deltogo 901 tävlande från 22 nationer.
Sverige hade en uppvisningstrupp i gymnastik samt
12 man i fri idrott, där det blev 3 :e nation efter
U.S.A. och England med bl. a. 2 guld- och 4
silvermedaljer. Den mest uppmärksammade
insatsen av svenskarna gjordes i spjutkastning,
femkamp och maratonlöpning. — 4:e O. i
London 1908. Urspr. hade Italien fått
uppdraget men avstod 1906, och England åtog sig trots
den knappa tid, som återstod, att anordna
spelen. Denna gång ägde spelen rum i 2 omgångar,
en i juli och en i okt. Den senare, som bl. a.
omfattade fotboll, boxning och skridskoåkning,
kallades mera oegentligt för vinterspel. Sverige
hade näst England och Frankrike den största
täv-lingsgruppen, var väl representerat på nästan alla
områden och erhöll 1 :a pris i
gymnastiktävlingarna (enl. svenska principer). U.S.A., England och
de brittiska kolonierna delade i stort sett de
olympiska medaljerna i fri idrott; Sverige blev
dock här 3 :e nation med två 1 :a och 3 3 :e
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
