Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oorganiska föreningar - Oorganisk kemi - Oort, Jan Hendrik - Ootacamund - Op. - O. P. - Opak - Opal - Opalescens - Opalglas - Opalina - Opalisera - Olava - Opel, Adam, A. G. - Open - Open Door International - Open market operations - Opensten (Apensten, Oppensten)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
505
Oorganisk kemi—Opensten
506
på kemiska föreningar, som icke innehålla kol.
Dock räknas i allm. till o. en del enkla
kolföreningar.
Oorganisk kemi, läran om de oorganiska
föreningarna.
Oort [ärt], Jan Hendrik, holländsk
astronom (f. 1900), prof, vid univ. i Leiden och chef
för astronomiska observatoriet där sedan 1935.
O. har utfört banbrytande undersökningar över
stjärnornas rörelser och stjärnsystemets byggnad,
bl. a. påvisade han 1927 de differentiella effekter
i rörelserna, som äro en följd av Vintergatans
rotation. Han har vidare behandlat det
inter-stellära stoftets egenskaper samt framfört nya
synpunkter på kometproblemet.
Ootacamund [ö’t-], stad i prov. Madras i
Indiska unionen, bland Nilgiribergen 2,200 m ö. h.
och 100 km ö. om Calicut på västkusten; c:a
30,000 inv. Mondän semester- och luftkurort
samt jaktcentrum.
Op., förk. av lat. o’pus.
O. P., populär förkortning av O. P. Andersons
akvavit.
Opäk (lat. opäcus, skuggig, mörk),
ogenomskinlig även i mycket tunna skikt.
Opäl (lat. o’palus}, mineral av amorf
kisel-syra (SiÖ2. nH2Ü) med vanl. 3—13% vatten.
Färglös el. på olika sätt färgad, klar el. svagt
mjölkig (opaliserande) till ogenomskinlig, glas- el.
fettglänsande, spröd med mussligt brott och i
friskt tillstånd hårdheten 5V2—6V2 samt spec. v.
2,1—2,2. O. uppträder som ådror el.
hålrumsfyll-nader i ungvulkaniska bergarter, som
sinterbild-ningar vid heta källor (kiselsinter) och som
försteningsmedel för trä (t r ä o p a 1) och kan
även bilda konkretioner i sedimentära bergarter.
Jämte chalcedon är o. sålunda en beståndsdel i
flinta. Likaledes bestå de kiselskelett efter
växter och djur, som ingå i t. ex. bergmjöl, gyttja
och polerskiffer, av opalsubstans. Bland o:s
va-rieteter märkas f. ö.: H y a 1 i t, glasliknande,
färglös. E 1 d o p a 1, hyacintröd till vingul,
genomskinlig, starkt glänsande. Ä d e 1 0 p a 1,
likaledes vackert glänsande, bekant för sitt praktfulla
färgspel i grönt, blått, rött och gult. Vanlig
o., fettglänsande, genomlysande till
ogenomskinlig, på många olika sätt färgad. Hydrofan
är en o., som förlorat en stor del av sin
vattenhalt samt blivit porös och ogenomskinlig; om
en sådan o. genomdränkes med vatten, så att
luften bortgår, blir stenen åter genomskinlig,
stundom med vackert färgspel. — Ädelopalen är en
högt uppskattad ädelsten; som sådan brukas dock
även eldopal, hydrofan m. fl. varieteter.
Opalescens [-fä’ns el. -sä’ns], ett fenomen,
som beror på att ljuset försvagas vid passage
genom ett medium, därigenom att det endast
diffust genomsläppes. Härvid förefaller mediet
ogenomskinligt el. halvgenomskinligt likt en opal.
Mediet säges o p a 1 i s e r a el. vara
opaliserande (opalskimrande). O. härrör från ljusets
böjning kring partiklar av samma
storleksordning som det synliga ljusets våglängd, vilka äro
suspenderade i det opaliserande mediet. —
Fenomenet kan iakttagas vid mjölkglasplattor och
opalglasplattor, i vissa lösningar samt även i en
vätska i närheten av det kritiska tillståndet.
Opälglas, se Glas, sp. 32.
Opalina, zool., se Infusionsdjur, sp. 8.
Opalisèra, se Opalescens.
Opava [å’p-], ty. Troppau, stad i Mähren i
Tjeckoslovakien, 25 km v. n. v. om Ostrava
helt nära schlesiska gränsen; c:a 30,000 inv. O:s
glansperiod som handelsstad inföll under senare
medeltiden. 1849—1918 var det huvudstad i
österrikiska Schlesien.
Opel, Adam, A. G. [å’pal... [-a’ktsiangazä’1-Jaft],-] {+a’ktsiangazä’1-
Jaft],+} Rüsselsheim a. M., en av Tysklands
största bilfabriker. Företaget grundades 1862
av Adam Opel (1837—95) för tillverkning
av bl. a. symaskiner ocb upptog därnäst
cykeltillverkning på sitt program; firmans
första provbil, en Opel-Darracq, tillverkades
1897. Aktiemajoriteten förvärvades 1928 av
General Motors, och företaget nådde 1939
en fabrikationskapacitet av c:a 120,000 vagnar
per år, varvid arbetsstyrkan utgjorde 27,000 man.
Dessa siffror innefattade även tillverkning av
lastbilar, bussar m. m. av märket Opel Blitz,
vilka framställdes i en särskild fabrik i
Brandenbur g. — Anläggningarna exproprierades 1942 av
nazistregimen, varvid verksamheten partiellt
om-lades till fabrikation av krigsmateriel, bl. a.
delar till V 2-bomber. Detta föranledde de
allierade att precisionsbomba maskinverkstäderna, som
nästan belt lades i ruiner. Efter krigsslutet
skedde en nödtorftig restaurering, och 1947 upptogs
biltillverkningen återigen, samtidigt med att
äganderätt och driftledning återgingo till General
Motors.
Open [åu’pan], eng., öppen, sportv., dels i
tennis om tävling, där villkoren äro lika för alla
deltagare, dels i golf (t. ex. i England) om
mäs-terskapstävlingar, öppna för amatörer och
professionella samt i Sverige för svenska och
utländska amatörer.
Open Door International [åu’pan då’ [-inta-nä’Jnl],-] {+inta-
nä’Jnl],+} kvinnoförening, bildad 1929 vid
Internationella kvinnorösträttsalliansens kongress i
Berlin. Den verkar för samma arbetsmöjligheter
och arbetsvillkor för kvinnor — gifta och ogifta
— som för män. O. har nationella avd. i ett
flertal länder, bl. a. i Sverige.
Open market operations [åu’pan mä’kit [-åpa-réi’/anz]-] {+åpa-
réi’/anz]+} (eng., operationer på öppna marknaden),
centralbanks köp och försäljning av obligationer
och övriga värdepapper i syfte att reglera
räntenivån. Under senare år har Riksbanken
regelbundet sökt reglera räntenivån med hjälp av o.
Opensten (Apensten, Oppensten),
medeltida fäste, beläget på en fordom kringfluten
moränkulle i S. Åsarps sn, Kinds hd,
Västergötland, omnämnes f. ggn i samband med Valdemar
Atterdags framryckning i Västergötland 1366. O.
utgjordes av en 4-sidig barfred med tillhörande
utanverk. 1376 överlämnades O. till drottning
Margareta i Danmark. 1383 innehades det som
förpantning av Bo Jonsson. Efter dennes död
återgick det till Margareta. Under Eriks av
Pommern regering intogs det 1434 och brändes av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
