Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Opossum - Oppau - Oppboga ab. - Oppboga ström - Oppeby (socken) - Oppeby (gods) - Oppeln - Oppenheim - Oppenheim, Edward Phillips - Oppenheim, Max von - Oppenheimer, 1. Franz - Oppenheimer, 2. Carl - Oppenheimer, J. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
517
Opossum—Oppenheimer
518
Avenida dos Aliados och Praqa da Liberdade i Oporto.
Opossum, [-å’s-], zool.,
se Pungråttor.
Oppau [å’pau], stad i
Tyskland, sedan 1938
införlivad med Ludwigshafen.
Oppboga ab.,
kartongfabrik med träsliperi i
Fellings-bro sn, Örebro län, vid
Är-bogaån; (gr. 1901, c:a 100
arb.). Var urspr.
stångjärns-bruk, gr. 1641.
Oppboga ström, lokalt
namn på Arbogaån nedom
sjön Väringen.
Oppeby, sn i s.
Östergötland, Kinda hd, kring n.
delen av sjön Åsunden; 130,65
km2, 853 inv. (1953).
Naturskön bergstrakt. 1,101 har
åker. Egendomar: Stjärnevik,
Basunda och Utdala,
Villasamhället Björkfors har
250 inv. (1951). Sågverk.
Nuv. kyrkan (Karlskyrka)
är från 1761. Ingår i
Hägerstads och O. pastorat
i Linköpings stift, Kinds
kontrakt ; tillhör storkommunen
Norra Kinda.
Oppeby, gods i Bälinge sn i Södermanland,
16 km v. s. v. om Trosa, omfattar med
underlydande i Västerljung och Lästringe 1,420 har,
därav 300 åker. Huvudbyggnaden uppf. 1680 och
restaurerades senast 1926. Godset härstammar
från medeltiden och har ägts huvudsaki. inom
ätterna Grip, Gyllenstierna, Bonde och
Gripen-stedt.
Oppeln [å’p-], po. Opole, stad i Oberschlesien,
vid Oder 80 km s. ö. om Breslau; 52,806 inv.
(i939)- O. blev stad 1228 och var till 1532
huvudstad i hertigdömet Oppeln. Av det gamla
slottet kvarstår bl. a. på en ö. i Oder ett torn från
1300-talet. Kyrkan S:t Adalbert räknar sina anor
från 900-talet.
Oppenheim [å’panhäim], stad i Rhenhessen i
Tyskland, vid Rhen, 20 km s. om Mainz; c:a
5,000 inv. Ovanför O. ligga ruinerna av den på
uoo-talet uppförda borgen Landskron, vilken
jämte staden förstördes av fransmännen 1689. På
andra Rhenstranden reser sig Die Schwedensäule,
ett minnesmärke över Gustav II Adolfs övergång
över Rhen 1631. Berömd vinodling.
Oppenheim [å’panhaim], Edward
Phillips, engelsk-j udisk detektivromanförfattare
(1866—1946), vann stor popularitet genom sina
många av spännande händelser och
skräckromantiska motiv fyllda äventyrsromaner, de flesta
tillhörande den lättare förströelselitteraturen.
Oppenheim [å’panhäim], Max von, tysk
forskningsresande och arkeolog (1860—1946),
företog flera resor i Främre Asien samt
Nord-och Östafrika. Mellan 1911 och 1929 ledde han
de arkeologiska utgrävningarna av det av honom
upptäckta Tell Halaf i Mesopotamien. O. var
även verksam som diplomat. Han skrev bl. a.
”Vom Mittelmeer zum Persischen Golf” (2 bd,
1899), ”Rabeh und das Tschadseegebiet” (1902),
”Der Tell Halaf” (1908 och 1931) och ”Die
Beduinenstämme in Mesopotamien und Syrien”
(1939).
Oppenheimer [å’panhäimar]. 1) Franz O.,
tysk nationalekonom och sociolog (1864—1943),
prof, i Frankfurt a. M. 1917—29. O. började sin
bana som läkare. Hans första skrifter bade ett
socialreformatoriskt innehåll (”Die
Siedlungsge-nossenschaft”, 1896, och ”Grosseigentum und die
soziale Frage”, 1898). De följande arbetena voro
kritiska mot den klassiska nationalekonomien. I
sin bok ”Wert und Kapitalprofit” (1916)
utvecklar han tanken på en komparativ statik, som
sedan blivit ett metodologiskt huvudbegrepp i den
ekonomiska teorien. Mest känd är O. för sina
åsikter betr, jordäganderätten: om
”jordmonopolet” bröts, skulle kapitalismens alla sociala
problem vara lösta. I sin statsteori (”Der Staat”,
1907) hävdar O., att alla stater vila på
konflikter mellan sociala grupper. Politiskt ledde dessa
tankar honom till en ståndpunkt, vilken han själv
betecknar som ”liberal socialism”. I sociologien
var O. encyklopediskt inriktad (”System der
So-ziologie”, 4 bd, 1922—32). — Litt.: E. Heimann,
”F. O:s economic ideas” (i Social Research,
1944).
2) Carl O., den föreg:s bror, biokemist (1874
—1941), från 1908 prof, vid lantbrukshögsk. i
Berlin, utgav en mängd biokemiska arbeten,
hand-och uppslagsböcker, bl. a. om ferment och
toxi-ner, samt facktidskr., ss. Biochemisches
Zentral-blatt (sedan 1902) och Enzymologia (sedan 1936).
Oppenheimer [å’ponhaimar], J. S., se Jud
Süss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
