- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 16. Nomader - Payen /
521-522

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oppunda härad - Oppunda och Villåttinge domsaga - Oppunda tingslag - Oppunda västra kontrakt - Oppunda östra kontrakt - Oprioriterad - OP-rör - Ops - Opsoniner - Optant - Optativ - Optera - Optik - Optiker - Optimal - Optimater - Optimeter - Optimism - Optimist - Optimum - Optimus, ab. - Option - Optionsrätt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

521

Oppunda och Villåttinge domsaga—Optionsrätt

522

by-Oppunda, Vrena, Bettna, Lerbo, St. Malm, ö.
Vingåker, V. Vingåker och Österåker. Tillhör
O. och Villåttinge domsaga samt Flens och
Katrineholms fögderier.

Oppunda och Villåttinge domsaga i
Södermanlands län, under Svea hovrätt, omfattar
Oppunda och Villåttinge härader samt städerna Flen
och Katrineholm. O. utgör sedan 1948 ett
tingslag med tingsställen i Katrineholm (tillika
kansliort) och Malmköping.

Oppunda tingslag i Södermanlands län,
omfattande Oppunda hd och Katrineholms stad,
uppgick 1948 i Oppunda och Villåttinge domsagas
tingslag.

Oppunda västra kontrakt i Strängnäs stift
omfattar 5 pastorat: Julita, St. Malm, V.
Vingåker, ö. Vingåker och österåker.

Oppunda östra kontrakt i Strängnäs stift
omfattar 6 pastorat: Bettna, Vrena och Halla;
Vadsbro och Blacksta; Floda; Husby-Oppunda;
Lerbo samt Sköldinge.

Oprioritèrad [ö’-] säges den fordran vara,
som ej äger förmånsrätt.

OP-rör, elektrotekn., oisolerat pansarrör (för
elektrisk ledningsdragning bl. a. i murar),
kännetecknat av att gänga finns i rörlängdernas bägge
ändar och att den ena gängan är försedd med
muff. Motsvarande rör utan gängor och med släta
hylsor som skarvelement kallas S P-r ö r.

Ops, rom. myt., den ymniga skördens gudinna
(kallad C o n s i v a som förbunden med
Con-sus), senare sammanställd med grekernas Rhea
och fattad som maka till Saturnus.

Opsoniner (av grek. opsonei’n, göra smaklig),
i normalserum och immunserum förekommande
antikroppar, som befordra fagocytosen genom
verkan på bakterierna i positivt kemotaktisk
riktning. Mängden av o. i serum kan bestämmas
genom att efter blandning av bakterier, leukocyter
och serum räkna antalet bakterier, som upptagits
(fagocyterats) i ett visst antal leukocyter. O
p-son inindex, som anger förhållandet mellan
detta fagocytostal hos immun (patient)-serum och
hos normalserum, har tillagts stor betydelse vid
bedömmandet av en infektions förlopp. — Jfr
Immunitet.

Opta’nt, se Optionsrätt 1).

O’ptativ, gramm., se Modus 4).

Optèra (lat. optäre), välja, genom val besluta
sig för; efter eget val ansluta sig till (bibehålla
sitt medborgarskap i) den fädernestat, som
avträtt ens land till en segrande stat.

Optik (av grek, optikè, näml. theori’a, läran
om seendet). 1) Fys., läran om ljuset. O. är en
av fysikens huvuddelar. Den indelas i geometrisk
och fysikalisk o. Den geometriska o.
bygger på 4 fundamentallagar: lagen om ljusets
rätliniga utbredning i ett homogent medium,
lagen om strålarnas oavhängighet av varandra samt
reflexions- och brytningslagarna. Erfarenheten
har emellertid visat, att dessa lagar ej gälla exakt.
Inom den geometriska o. skiljer man mellan 3
olika avbildningsläror: Gauss’, Abbes och
Gull-strands. Gauss behandlade ett endimensionellt
system, i det han studerade avbildningen för tråd-

formiga, axiala strålknippen av oändligt liten
öppningsvinkel. Abbe undersökte avbildningen
genom plana strålknippen, alltså enl. den
2-dimen-sionala skalan. Gullstrands avbildningslära
behandlar det allmänna problemet, avbildning i de
3 dimensionerna. Den fysikaliska o. går, i
mots. till den geometriska o., närmare in på
kropparnas fysikaliska förhållanden gentemot
ljusfenomenen. Inom den fysikaliska o. falla sådana
fenomen som ljusets interferens och böjning, de
magneto- och elektro-optiska effekterna, ljusets
dispersion, dess polarisation och
dubbelbrytning. För förklaring av hithörande fenomen
har man måst tillgripa särskilda hypoteser över
ljusets natur. Från den fysikaliska o:s ståndpunkt
utgöra den geometriska o:s 4 fundamentallagar
endast en vittgående approximation. Ang. o:s
historia se Fysik. Se vidare Ljus, Elektroteknik,
Elektrooptik och Magnetooptik.

2) Allmän benämning (även i sms., ss
elektronoptik) på de optiskt verksamma (huvud-)delarna
i t. ex. en kamera, projektor, kikare el. ett
mikroskop, företrädesvis om objektivet och (i
förekommande fall) okularet, varemot
kondenseringslin-ser, sökare o. s. v. sällan räknas till den
egentliga o.

O’ptiker, tillverkare av optiska instrument.
Optimal, som avser optimum, bästa möjliga.
Optimäter (lat. optimätes el. bo’ni vi’n), ”de
välsinnade”, i det republikanska Rom anhängarna
av en konservativ politik, som ville upprätthålla
senatens makt och stödja nobilitetsoligarkien.

Optimäter, optiskt instrument för jämförelse
av längder och mätning av ytjämnhet.

Optimfsm (av lat. o’ptimum, det bästa), filos.,
åsikten, att tillvaron är övervägande god.
Radikal o. betraktar tillvaron som den bästa möjliga,
moderat o. el. meliorism (av lat. me’lior, bättre)
som dock bättre än intet. Motsats: pessimism.
O. har särskilt försvarats av Leibniz. — O.
brukas även utan filosofisk betydelse som
betecknande en förhoppningsfull sinnesstämning. —
Adj.: O p t i m i’s t i s k.

Optimi’st, anhängare av optimismen; person,
som ser ljust på tillvaron.

O’ptimum, lat., ”bäst”, inom
naturvetenskapen beteckning för det tillstånd (temperatur, tryck
o. s. v.) hos ett föremål, under vilket inom
detsamma en (kemisk, fysikalisk el. fysiologisk)
process försiggår bäst, d. v. s. fullständigast el.
fortast. Inom matematiken avses med o. det värde
hos en oberoende variabel, som svarar mot ett
extremvärde hos en beroende variabel. Inom
nationalekonomien talar man om att en
produktionsfaktor är optimalt utnyttjad, när
produktionsresultatet per enhet av densamma befinner sig
vid sitt maximum. Se även Befolkningsoptimum.

O’ptimus, ab., Upplands-Väsby, grundat 1899,
äger mekanisk verkstad och metallfabrik samt
tillverkar bl. a. fotogenkök, lödlampor,
campingkök, glödnätslampor, smörj kannor, hänglås och
cykellås.

Option (lat. o’ptio), val, valfrihet.

Optionsrätt, valfrihet. 1) Folkr. O. betecknar
oftast rätt att välja mellan olika möjligheter,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:20:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffp/0339.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free