Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Optionsrätt - Optisk - Optiska instrument - Optisk aktivitet - Optiska villor, synvillor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Optisk—Optiska villor
523
särsk. då i folkrättslig mening rätt för invånare i
avträtt landområde att under vissa förutsättningar
avgöra, om han enl. den folkrättsliga huvudregeln
vill automatiskt, ipso jure, bli medborgare i den
förvärvande staten el. om han genom en inom
viss frist avgiven förklaring vill behålla sin
medborgarrätt i den stat han förut tillhört. I
senare fallet kallas han o p t a n t, han har
opte-rat för sitt förra hemland, och han blir i regel
skyldig att utflytta dit men bör numera, i mots.
till förr, ha möjlighet att behålla fast egendom
inom det avträdda området, såvida icke annat
uttryckligen bestämts. Har undantagsvis ingen
utvandring fordrats, får optanten ställning av
utlänning och riskerar att som icke-önskvärd
sådan blir utvisad. Mannens option har i allm.
verkan även för hustru och »myndiga barn. Om en
person opterar för sitt tidigare hemland, anses
optionen verka retroaktivt, d. v. s. optanten har
icke under optionsfristen erhållit medborgarskap
i den landförvärvande staten utan anses ha
oavbrutet ägt medborgarskap i optionslandet. Den
egentliga optionen som frihet att behålla det
gamla medborgarskapet kan förekomma överallt,
där detta finnes kvar men icke där detta helt
gått under; dock förekomma här oegentliga
op-tionsklausuler. Det har funnits bestämmelser om
o., optionsklausuler, i de flesta större
fredstraktater, från Utrechtfreden 1713 och fram
till frederna efter 1 :a världskriget. Ett aktuellt
nordiskt fall var art. 113 i Versaillesfreden 1919,
varigenom invånarna i de delar av Sönderjylland,
som av Tyskland avträddes till Danmark, erhöllo
rätt att före 15/e 1922 avge optionsförklaring till
förmån för Tyskland. Den hävdvunna ordningen
med o. vid landförvärv avbröts emellertid under
2:a världskriget genom det då tillämpade
systemet med tvångsförflyttningar. — Litt.: J. L.
Kunz, ”Die völkerrechtliche Option” (2 bd, 1925
—28).
2) Handelsv., rätt att vid viss framtida
tidpunkt till visst pris övertaga aktier el. andra
värdepapper.
3) Jur., den arrendatorer tillerkända
företrädesrätten att vid arrendetidens utlöpande på nytt få
övertaga arrendegården. O. har sedan länge
tillkommit arrendatorer av kronoegendomar samt
åtskilliga allmänna inrättningars hemman. Genom
1943 års ändringar i arrendelagstiftningen har o.
tillagts även arrendatorer av enskildas egendomar,
som falla under bestämmelserna om sociala
arrenden. Vid arrendetidens utgång äger sådan
arren-dator rätt till nytt arrende på en tid av 5 år och
därefter för nya 5-års perioder. Under vissa, i
lagen angivna förhållanden kan dock o. brytas.
O’ptisk (grek. optiko’s}, som avser ljuset och
seendet; som hör till optiken.
Optiska instrument, de instrument, medelst
vilka man kan se föremål tydligare än med
blotta ögat (glasögon, kikare, mikroskop m. fl.) el.
studera el. återge optiska företeelser.
Optisk aktivitet, vissa kristallers, vätskors och
lösningars egenskap att vrida svängnings-
(polarisations-) planet av en rätlinigt polariserad
ljusstråle vid dess passage genom dessa ämnen.
524
Optiska villor, synvillor, misstag i fråga
om varseblivningen av objektiva sakförhållanden,
därför att subjektiva faktorer och sekundära
retningar påverka uppfattningen. Dessa
förhållanden ha spec. observerats och undersökts i fråga
om geometriska figurer, s. k.
geometriskt-optiska villor, varvid olika felkällor utrönts
med skilda slag av figurer. Man har försökt
olika indelningsgrunder av o. med hänsyn till de
viktigaste faktorer, som ligga till grund för
misstagen. Bl. a. ser man, hur
vinkelstorleken kan påverka bedömningen, ss. i fig. 1
(den s. k. zöllnerska sinnesvillan), där man har
svårt att tro, att de lodräta linjerna äro
parallella. Det synes bl. a. bero på att man har en
tendens att överskatta storleken hos spetsiga
vinklar och omvänt underskatta den hos trubbiga.
I fig. 2 (Müller-Lyer-villan) äro de båda
vågräta linjerna lika långa men förefalla olika på
gr. av riktningen hos de konvergerande linjerna.
Bland orsakerna till denna o. räknar man med,
att benen i de trubbiga vinklarna förefalla
längre än i de spetsiga samt att ögonrörelserna
bromsas upp av de konvergerande linjerna t. v. men
icke av dem t. h. Müller-Lyer-villan bygger i
viss mån också på kontrastverkan. Hur
denna kan bidra till en missuppfattning, visas
klarare med andra geometriska figurer.
Uppfattningen om längden av ett par linjer kan t. ex.,
ss. i fig. 3 (Sanders illusion), bero på i vilken
figur de ingå. T bilden t. h. tror man knappast,
att diagonalerna i de båda parallellogrammen äro
lika långa, men man tvekar knappast att
beteckna triangeln t. v. som likbent. Men den är helt
enkelt inskriven i parallellogrammen.
Helhetsuppfattningen gör sig gällande i fråga om
de s. k. f i g u r-g r u n d-m o t i v e n, där
växlingar i uppfattningen inträda, ss. t. ex. på fig.
4, där man omväxlande kan se 6 el. 7 tärningar.
Liknande växlingar mellan två olika motiv ser
man också på andra reversibla bilder, ss.
i fig. 5, där man ömsom kan se en kanin,
ömsom en fågel. Växlingarna inträda automatiskt,
om man tillräckligt länge fixerar bilden, men
dessa växlingar uppträda med individuellt olika
variationer. Man räknar också med
perspek-t i v i s k a villor, som t. ex. uppträda, då ett
föremål i förgrunden är lika stort som det,
vilket enl. perspektivteckningen befinner sig på
större avstånd från betraktaren. I fig. 6 t. ex.
är figuren i förgrunden något större än den
längst bort, men man uppfattar det gärna
tvärtom. Denna villa beror bl. a. på, att det man
ser på längre avstånd uppfattas som större än
det är, därför att man är van att på avstånd
pröva storleksordningen genom jämförelse med
omkringliggande ting. — O. kan också bero på
ögonrörelserna, bl. a. därför att
ögon-musklerna bli mera ansträngda, då ögat skall
följa en uppåtstigande linje än en horisontal. Det
är en av anledningarna till att man tycker, att
den lodräta linjen i fig. 7 är längre än den
vågräta. En annan art av o. beror på i r r a
diatio n e n, ett fenomen, som huvudsaki. består däri,
att en lysande yta el. linje förefaller större el.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
