- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 16. Nomader - Payen /
527-528

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Optisk vridningsförmåga - Optisk väglängd - Optometrist - Opulens - Opuntia - Opus - Opusculum - Opus operatum - Or - Oradea Mare - Oradour-sur-Glane - Ora et labora - Orakel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

527

Optisk våglängd—Orakel

528

ämnen att vrida polarisationsplanet hos rätlinigt
polariserat ljus. O. upptäcktes (i kvarts) av D.
F. Arago (1811). Dylika optiskt aktiva
substanser äro av två former: en högervridande (d-form;
av lat. dexter, höger) och en vänstervridande
(Z-form; av lat. laevus, vänster), beroende på den
riktning, vari vridningen sker för en iakttagare,
som ser mot strålriktningen. Substansen säges
vara högervridande, om polarisationsplanet för
iakttagaren synes vridet medsols. Vridningens
storlek är beroende på skikttjockleken, ljusets
våglängd och på mediets art och dess temp. Man
skiljer mellan två olika slag av o., dels i
kristaller av organiska el. oorganiska ämnen (t. ex.
kvarts), där den optiska aktiviteten beror av
kristallbyggnaden, dels i flytande el. lösta
föreningar, där vridningsförmågan betingas av molekylens
inre byggnad el. konfiguration. — En optiskt
aktiv förening föreligger alltid, om föreningens
molekyl är asymmetriskt byggd, t. ex. i kväve-,
svavel-, fosfor-, metallammoniakföreningar samt
i talrika organiska föreningar med asymmetriska
kolatomer. — Med vridningsförmåga menar man
hos fasta kroppar vridningsvinkeln i grader för
i mm kristalltjocklek. Hos vätskor och lösningar
anger man vanl. specifika
vridningsförmågan. Om en lösning med spec. v. <5 och
procenthalten p (antal g aktiv substans i ioo g
lösning) på längden l dm vrider en vinkel a grader,
då är specifika vridningsförmågan [a]

Med molekylär vridningsförmåga
menar man specifika vridningsförmågan
multiplicerad med molekylvikten, dividerad med ioo.

Optisk väglängd, produkten av ett mediums
brytningsindex och den väg en ljusstråle passerar
i mediet. O. är proportionell mot mediets optiska
täthet.

Optometri’st, av Internationella
optikerförbundet 1933 fastställd benämning på statligt
examinerad optiker, som självständigt, med hjälp av
moderna instrument, utprovar glasögon åt sina
kunder.

Opule’ns, yppighet. — Adj.: O p u 1 e’n t,
yppig, ymnig.

Opu’ntia, bot., se Kaktusväxter.

Opus (lat. o’pus, plur. o’pera, se d. o.), arbete,
konstverk, musikalisk komposition (förk. Opj).
— O. anglicänum, ”engelskt arbete”, engelsk
medeltida konstsömnad med kedjesöm. — O.
m u s i v u m, se Mosaik.

Opus förekommer bl. a. i sammansättning med
några i byggnadskonsten förekommande
facktermer: O. ince’rtum, ”oregelbundet arbete”,
murverk av otillhuggna stenblock i murbruk, stundom
med inlagda tegelskift. — O. reticulätum (av lat.
réte, nät), murverk, där stenarna äro ställda på
hörn. — O. spicätum (av lat. spica, ax),
axlik-nande murförband.

Opu’sculum, lat., litet opus.

O’pus operätum, lat., ”verkställd el. utförd
handling”, av medeltidsskolastikerna använt
uttryck om de kyrkliga sakramentshandlingarna.
Dessa förklarades verksamma i och med det att

de utförts av prästen (ex opere operato),
oberoende av botfärdigheten el. obotfärdigheten hos
den människa, för vars skull de utfördes.

Or, zool., se Ordjur och Kvalster.

Ora’dea Mare, ung. Nagyvärad, ty.
Grosswar-dein, stad i n. v. Rumänien, nära ungerska
gränsen; 92,943 inv. (1945), mest ungrare. O. är en
gammal stad, sedan 1080 säte för en rom.-kat.
biskop och sedan 1776 grekisk-ortodoxt
biskopssäte. Viktig järnvägsknut och betydande
handels-centrum med stor import västerifrån.

Oradour-sur-Glane [åradö’r-syr-gla’n], ort
i dep. Haute-Vienne i Frankrike, 20 km n. v. om
Limoges; c:a 1,700 inv. (1939). I O. nedsköt en
tysk SS-avd. 10/e 1944, kort efter de allierades
landstigning i Normandie, samtliga påträffade
manliga inv. Kvinnor och barn inspärrades
levande i en kyrka, som sattes i brand. O.
utplånades nästan helt, och 792 personer dödades.
Dessa ogärningar voro avsedda som repressalier
för den franska motståndsrörelsens aktioner.
Några sabotage- el. guerillaföretag hade
emellertid icke utförts i O. Då det visade sig, att
tyskarna hade förväxlat orten med
Oradour-sur-Vayres, begick den främst ansvarige militären,
general v. Brodowsky, självmord.

Ora et labora [å’ra ... labå’ra], lat., bed och
arbeta!

Oräkel (lat. oräculum, av oräre, tala),
”guda-språk”, ”spådom”, ”plats, där dylika erhållas”, i
utvidgad betydelse alla sätt att med övernaturliga
medel utforska framtiden. Man skiljer mellan o.,
som inträffa av sig själva, varsel, fågeltecken,
drömmar o. s. v., och o., för vilka särskilda
åtgärder vidtagas. Gammal och viktig var
iakttagelsen av vissa inälvor hos offerdjuret och av
offerstyckenas förbränning på altaret. Orakelarterna
ökades alltjämt, lottkastning, nedkastande av
föremål i heliga källor, skådande i en skål med
vatten (liknande den moderna kristallskådningen),
t. o. m. ett slags psykograf o. s. v. Särskilt vid
läkegudarnas kult var det vanligt att sova i
helgedomen för att i drömmen erhålla uppenbarelser
(inkubationsorakel). En orakelart, som
betraktades med en viss bävan, var dödsoraklet,
nekro-manti. Präster el. siare måste anlitas för o:s
tolkning, då orakelspråken ofta voro gåtfulla el.
tvetydiga (därav ordet orakelmässig). Siare och
sibyllor kunde ge spådomar utan yttre hjälpmedel;
de uppträdde därvid ofta i extatiskt tillstånd.
Tillvägagångssättet var mycket växlande. Apollon
var orakelguden framför andra; utom Delfi hade
han berömda o. i Klaros nära Kolofon och i
Didyma. Det fanns i övrigt ett stort antal o. i
Grekland, vilka tillfrågades i alla livets
angelägenheter. Under den hellenistiska tiden råkade
orakelväsendet i förfall men återupplivades under
den romerska tiden. I Rom utövades auspicier
av en ämbetsman med självständig
ämbetsmyn-dighet, understödd av en augur. Haruspicinen var
en privat, av etruskiska haruspices utövad
orakelart. Kristendomen sökte undertrycka
orakelväsendet men förfor icke följdriktigt, då tiden var
starkt bunden av övertro.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:20:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffp/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free