Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Orosius - Orozco, José Clemente - Orpen, Sir William - Orphei drängar (O. D.) - Orpheus - Orpington - Orr, Sir John Boyd (of Brechin) - Orre - Orrefors - Orrfåglar - Orrsläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
589
Orozco—Orrsläktet
590
José Clemente Orozco: Hövdingen
Zapata, 1930.
tiden från
världens skapelse
till 415 e. Kr.,
under
medeltiden använd som
lärobok.
Orozco [-[årå’-skå],-] {+[årå’-
skå],+} José
Clemente,
mexikansk
målare och
lito-graf (1883—
1949). O.
engagerade sig starkt
i de rörelser,
som arbetade
för förbättrade
sociala villkor
för massorna.
1917—19
vistades O. i U.S.A.
Sistn. år
återvände han till
Mexico, då de
politiska och
so
ciala förhållandena förbättrats. Konstnärer,
framför allt de till ”Syndikatet” anslutna, däribland O.,
inbjödos att dekorera murytor i offentliga inst.
De rytmiskt samkomponerade figurerna på O:s
fresker bilda ett flammande protestbål mot sociala
orättvisor och krigets brutalitet (Frar Hall,
Po-mona College, Calif., 1930, Baker Library,
Dart-mouth College, N. H., 1932—34, konstakad.,
Mexico City, 1934, och aulan i univ. i Guadalajara,
1936—37). — Litt.: A. Reed, ”J. C. O.” (1932).
Orpen [å^an], Sir William, irländsk
målare (1878—1931), gjorde sig tidigt känd som
porträttör. Under 1 :a världskriget erhöll han
officiellt uppdrag att måla en rad stora krigsbilder
och även fredsslutet i Versailles för Imperial
War Museum i London. Senare behandlade han
symboliska ämnen med tendentiöst syfte, ss. ”Den
okände engelske soldaten i Frankrike” m. fl. O.
utgav bl. a. ”An onlooker in France” (1921)
och ”Stories of old Ireland and myself” (1924).
O’rphei drängar [-f-] (O. D.), ett i Uppsala,
främst på initiativ av J. Widén, 1853 grundat
manskörsällskap, vars namn hämtats från dess
lystringssång, ”Hör, I Orphei drängar” (Bellman,
”Fredmans epistlar”, nr 14), och vars medl. i
första hand utgöras av särsk. utvalda
studentsångare. Även hedersled, (”farbröder”) kunna
inväljas. Som sällskapets förste dirigent
fungerade O. Arpi, vilken dock redan 1854 ersattes
av J. A. Josephson. Under Josephsons ledning
utvidgades sällskapets verksamhet att omfatta
uppförande av större körverk med orkester, en
verksamhet, som fortsattes även under
efterträdaren I. E. Hedenblad (1880—1909) men som
under senare tid frångåtts, varför kören åter blivit
en ren a cappella-kör. Efter Hedenblad har
kören stått under ledning av H. Alfvén (1910—47),
C. Godin (1947—51) och Eric Ericson (sedan
1951)- Under denna tid har kören företagit ett
flertal in- och utländska sångarfärder. — I
Stockholm bosatta O. D.-ister äro sedan 1903
sammanslutna till O. D:s Stockholms-delegerade.
— Litt.: K. Nyblom, ”Hör, I Orphei drängar” (2
bd, 1913 och 1928); årsredogörelser sedan 1928.
Orpheus, grek, myt., se Orfeus.
Orpington [å’pii3tan], se Höns, sp. 791.
Orr [å], Sir John Boyd, sedan 1949 Baron
Boyd Orr of Brechin, engelsk
näringsfysiolog, se Boyd Orr.
Orre, zool., se Orrsläktet.
Orrefors, industri- och stationssamhälle i
Hälleberga sn i Småland, 15 km n. v. om Nybro, vid
statsbanelinjen Kalmar—Nässjö och vid den lilla
Vapnebäcksån, som lämnar kraft till bruket; 743
inv. (1951). Orrefors bruk (masugn och
stångjärnshammare) privilegierades 1726 och var
ännu mot 1800-talets slut järnbruk, baserat på
sjö- och myrmalm. Orrefors glasbruk,
som anlades 1898 och som förr ägdes av
Orrefors bruks ab., tillhör nu det 1938 gr. ab. O r r
e-fors glasbruk (c:a 325 arb.). Genom den
1916 påbörjade tillv. av prydnadsglas har O.
blivit ett av världens ledande glasbruk. Se vidare
Glas, sp. 38 och bild 18—21.
Orrfåglar, Tetraoninae, underfam. av ordn.
hönsfåglar, omfattande ett femtiotal arter med
kraftig, satt kroppsbyggnad, kort, tjock, välvd
näbb, kupiga, rundade vingar och korta, starka
ben med fjäderbeklädda tarser utan sporrar och
oftast fjäderbeklädda, på sidorna fransade tår.
över ögat finnes en naken, vårtig, röd fläck. O.
höra hemma i jordens n. delar. De vistas i
skogar och häcka på marken. I Sverige finnas
järpsläktet, Tetractes, orrsläktet,
Ly-rurus, tjädersläktet, T etrao, och r i
p-släktet, Lagopus.
Orrsläktet, Lyrürus, tillhör underfam.
orrfåglar bland hönsfåglarna. I Sverige förekommer
orren, L. tetrix, med fjäderklädda tarser men
nakna tår. Tuppen är
till färgen
metallglän-sande biåsvart med vit
undergump och ett vitt
streck på vardera
vingen. Sommartiden är
färgen mindre
glänsande, strupen
vitfläckig, huvudet och
halsen brunspräckliga.
Hönan är spräcklig i
gult, grått och svart.
Hos tuppen är stjärten
djupt kluven och de
yttre stj ärtpennorna
lyrformigt utåtböjda,
hos hönan är stjärten
mindre djupt kluven. Även förekomma
vitspräckliga former av båda könen. Längden
är hos tuppen 48—59 cm, hos hönan 41—49
cm. Orren vistas vanl. i skogar, som gränsa
till ängar och myrar, vintertiden helst i
björkskog. Födan utgöres av bär, frön, knoppar
o. dyl. På våren samlas orrarna till lek, orrspel,
i en glänta i skogen, varvid tupparna med
utbredd stjärt och hängande vingar låta höra sitt
Spelande orrtupp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
