Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Osborne, Sir Thomas - Osby (Ousby) - Osbyholm (Ousbyholm) - Oscar (Academy Award) - Oscàr, 1. Anna - Oscàr, 2. Martin - Oscar, Oskar (församling) - Oscar Fredrik - Oscaria, Skofabriks-ab. - Oscarshall - Oscarsstad - Oscarsteatern - Oscillation - Oscillator - Oscillera - Oscillograf, oscilloskop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
609
Osby—Oscillograf
610
den t of the Privy Council, dock utan något
särskilt inflytande. — Litt.: Biogr. av A. Browning
(1913 och 1944—51, 3 bd).
Osby (Ousby). 1) Kommun i ö. Göinge hd
i Kristianstads län, n. n. ö. om Hässleholm och
omslutande O.2); 169,52 km2; 2,493 inv. (1953).
Osby församling omfattar även O.2) och utgör
ett pastorat i ö. Göinge kontrakt av Lunds stift.
Kommunen ligger kring Helgeå och O s b y s j ö n
(72 m ö. h., 5,2 km2, 6 m djup) och tillhör
Sydsvenska höglandets småkuperade, mossrika
skogsbygd. 1,972 har åker. Här finnas spinneri,
torvströ- och snickerifabriker. Tuberkulosbarnhem.
Egendom: Jonstorp. Om kyrkan se O.2). — Litt.:
P. Johnsson, ”O.” (1923).
2) Köping, omsluten av O.i), vid S. stambanan
och Osbysjöns nordända; 6,94 km2, 4,362 inv.
(1953). O. blev 1887 municipalsamhälle, 1937
köping (med 2,100 inv.), som 1948 utvidgades till
den nuv. O. har privat samrealskola med
halvin-ternat samt lantmanna- och lanthushållsskola,
förlossningshem samt vårdhem för sinnesslöa
kvinnor, båda tillh. landstinget, apotek,
provinsialläkare och häradsskrivare. Bland industrierna
märkas snickerifabriker, tillh. Bröderna Ivarsson ab.,
(330 anställda; varumärke ”Brio”), ab.
Vatten-värmare-kompaniet (250 anställda), Osbyverken
och ab. Osby pumpindustri. Tryckeri, kuvert- och
kontorsboksfabrik, tillh. ab. W. Erikson & co. Av
den romanska stenkyrkan från omkr. 1200
kvarstår blott det absidförsedda koret. Vid en
restaurering i slutet av 1930-talet blev bl. a. det gamla
koret inrett till kapell; altartavlan av O.
Hjortz-berg.
Osbyholm (Ousbyholm), gods i Hörby
kommun, Malmöhus län, 1 km ö. om ö. Ringsjön;
600 har, därav 400 har åker. Slottet uppfördes
trol. omkr. 1680 och har restaurerats 1853, 1915
och 1931. O. har ägts av bl. a. ätterna Thott,
Brahe och Ramel samt tillhör f. n. norske
skeppsredaren och advokaten A. Jahre.
Oscar [å’ska], populär benämning på Academy
Award, den amerikanska filmakademiens,
Academy of Motion Picture Arts and Sciences,
förnämsta utmärkelse. Sedan 1927 utdelas den årl.
i form av en Chaplin-statyett.
Oscar [åskä’r], 1) Anna Dorothea O., f.
Thulin, operasångerska (1875—1915), elev av
Signe Hebbe och I. Dannström. Efter anställning
vid Stora teatern i Göteborg (1892—94) och
Va-sateatern i Stockholm debuterade hon vid Kungl.
teatern 1895 och anställdes där 1896. Hon var
en högt uppburen sopransångerska. Hennes
föredrag var präglat av stor pregnans och frisk
naturlighet. — G. 1907 m. O.2).
2) Carl M a r t i n O., den föreg:s make,
operasångare (1879—1921). Han debuterade vid Kungl.
teatern 1903 och var sedan 1904 anställd där.
O. sjöng tills, m. sin hustru i Amerika 1909.
Han hade en omfångsrik, smidig baryton och
livligt, vinnande föredrag.
Oscar, Oskar, församling i Stockholm,
omfattande ö. Östermalm och s. Djurgården; 45,658
inv. (i953)-
Oscar Fredrik, Oskar II :s författarnamn.
NF XVI — 20
Oscäria, Skofabrik s-a b., se
Skofabriks-ab. Oscaria.
Oscarsha’ll, lustslott på Bygdöy vid Oslo,
uppf. 1847—52 av arkitekten J. H. Nebelong
för Oskar I och av Karl XV sålt till norska
staten 1863. Restaurerat 1911.
Oscarsstad, 1811—21 namn på Arvika.
Oscarsteatern, i Stockholm, uppförd efter
ritningar av A. Anderberg och rymmande över 1,200
åskådare, invigdes V12 1906 med Offenbachs
”Fri-hetsbröderna”. Sedan har teatern omväxlande
varit operett- och talscen; operettscen under ledning
av A. Ranft intill 1926, Hj. Lundholm 1932—37
och G. Wally från 1942, talscen under ledning
av J. och P. Brunius 1926—32, intill 1931 tills, m.
G. Ekman, och 1938—42 under E. Eklunds
direktion.
Oscillatiön [å/i-], pendlande svängning.
Oscillätor [å/i-], svängande system. Jfr
Elektriska svängningar.
Oscillèra [å/i-] (lat. oscilläre), svänga, göra
svängningar, dallra.
Oscillograf [å/i-], oscilloskop, apparat
för okulär iakttagelse el. fotografisk registrering
av spännings- el. strömstyrkevariationer vid
växelströmmar. Den vanligaste mekaniska o., b i f
i-laroscillografen (Blondels, Duddel,
Weh-nel), består av två tunna, parallella metalltrådar,
vilka befinna sig på ringa inbördes avstånd från
varandra mellan polskorna av en kraftig
permanent magnet el. elektromagnet. Trådarna äro
i den ena ändan fastgjorda, i den andra förenade
med varandra över en trissa och hållas spända
med en fjäder. Mitt på trådarna finnes en liten
spegel anbragt. Ledes en elektrisk ström i
motsatta riktningar genom trådarna, påverkas dessa
av krafter, som verka i motsatt led och
förorsaka, att spegeln vrides. Spegelns svängningstid
kan göras mindre än 1/5,000 sek. Då den ström,
som skall undersökas, ledes genom trådarna,
kommer spegelns vridning att variera i takt med
strömstyrkan, och om strömstyrkevariationerna ej
äro alltför snabba, kan spegeln noggrant följa
dessa. Ljuset från en punktformig ljuskälla
reflekteras mot spegeln, och ljuskällan avbildas på en
skärm el. på en fotografisk plåt, som befinner sig
i likformig rörelse i en riktning vinkelrät mot
bildens. Man kan även betrakta det från spegeln
reflekterade ljuset i en roterande spegel. —
Glimljusoscillografen (Gehrcke)
består av ett urladdningsrör, innehållande förtunnad
gas och försett med två trådformiga
aluminiumelektroder. Då en elektrisk ström går genom
röret, överdrages katoden av det negativa
glim-Ijuset, som bildar en fritt svävande slöja, vars
längd är proportionell mot strömstyrkan. Vid o:s
användning ledes den ström, som skall
undersökas, genom röret, och det i en roterande spegel
reflekterade glimljuset iakttages okulärt el.
fotograferas. —
Katodstråleoscillogra-f e n, katoskopet, är i det närmaste tröghetsfri.
De moderna o. av denna art kunna sägas vara
förbättrade braunska rör (se Katodstrålar). Ett
smalt katodstråleknippe får passera mellan
plattorna av en plattkondensator, till vilka den spän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
