Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oxford University - Oxgroda - Oxhackare - Oxhare - Oxhuvud - Oxialdehyder - Oxibensoesyra - Oxibensen, fenol - Oxicellulosa - Oxid - Oxidaser - Oxidation - Oxidationsmedel - Oxider - Oxidera - Oxiderat silver - Oxiderivat - Oxido-reduktioner - Oxidul - Oxie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
693
Oxgroda—Oxie
694
Clarendon Press. — Litt.: ”O. handbook”; C. E.
Mallett, ”History of the Univ. of Oxford”
(1927); C. Hobhouse, ”Oxford” (1939).
Oxgroda, zool., se Grodor.
Oxhackare, Büphaga, fågelsläkte av fam.
sta-rar med två arter från Afrikas stäppområden.
O. uppträda alltid i närheten av större däggdjur,
från vilkas hud de plocka insekter.
Oxhare, mört, benfritt köttstycke, beläget längs
ryggraden från revsteken till rostbiffen på
nötkreatur.
Oxhuvud, äldre svenskt rymdmått för våta
varor = 2,35 hl.
Oxhyvel, större hyvel av fogbankstyp, avsedd
att betjänas av två man och nyttjad spec. för
hyvling av golv.
Oxialdehyder, kemiska föreningar, som
innehålla en hydroxyl- och en aldehydgrupp och ha
såväl alkohol- som aldehydegenskaper. Viktigast
av o. äro aidolerna. Sockerarterna äro
polyoxial-dehyder med flera hydroxylgrupper.
Oxibe’nsoesyra, se Salicylsyra.
Oxibensén, fenol, kem., se Fenoler.
Oxicellulösa, kem., se Cellulosa, sp. 577.
Oxid, kem., se Oxider.
Oxidäser, kem., enzym, som katalytiskt
påskynda en oxidationsprocess.
Oxidation, kem. Sedan gammalt förstår man
med o. ett ämnes förening med syre el. ett
borttagande av väte. Det finns emellertid en mängd
reaktioner, som äro analoga med o., t. ex. en
metalls förening med klor, brom, svavel el. liknande
element. Så förbrinner t. ex. antimon i
kloratmo-sfär på analogt sätt som luft. Man har kommit
därhän, att man med o. förstår icke blott ett
ämnes förening med syre utan även en sådan
process, där ett ämne förenar sig med ett annat
av elektronegativ karaktär, ss. fluor, klor, brom,
svavel och jod. En oxidationsprocess i vidare
bemärkelse består enl. W. Ostwald i en ökning
av den positiva el. en minskning av den negativa
laddningen hos ett ämne, som är elektrolytiskt
dissocierat i joner el. i ett elektriskt laddat
tillstånd. Generellt uttryckes detta enklast som
en överföring av elektroner från det
oxiderade ämnet till oxidationsmedlet. De
viktigaste oxidationsmedlen äro, förutom
syre, väteperoxid, klor, hypokloriter, kromsyra,
kaliumpermanganat och koncentrerad
salpetersyra; mindre starkt verkar utspädd salpetersyra,
och som ex. på svaga oxidationsmedel kan
nämnas kopparoxid. — Vid s. k. autoxidation
rnöj liggöres o. med luftens syre av att något
lätt oxiderbart ämne är närvarande, som upptar
den ena syremolekylens ena atom.
I den kemiska tekniken äro oxidationsprocesser
mycket vanliga. I den oorganisk-kemiska
industrien användes luft som oxidationsmedel för o. av
svaveldioxid i svavelsyratillverkningen och av
ammoniak i salpetersyratillverkningen. Båda
reaktionerna genomföras med hjälp av katalysatorer.
Även i den organisk-kemiska industrien oxideras
vanligast med luft. Sålunda oxideras naftalen i
gasfas med luft över vanadinpentoxid som
katalysator till ftalsyraanhydrid vid c:a 4000,
meta
nol, likaledes i gasfas, över en koppar- el.
silverkatalysator till formaldehyd vid 550—6oo°.
Formaldehyd tillverkas även genom o. av
naturgas el. metan. Adipinsyra för tillverkning av
nylon erhålles genom kraftig o. av cyklohexanol.
Alkohol oxideras tekniskt till acetaldehyd vid
5500 över en silverkontakt. Acetaldehyden kan
oxideras vidare till ättiksyra. Medelst bikromat
och svavelsyra oxideras antracen till
antraki-non. Toluen oxideras tekniskt med brunsten til!
bensoesyra.
Oxidationsmedel, kem., se Oxidation.
Oxider, gemensam benämning på
grundämnenas föreningar med syre (lat. oxyge’nium). Man
skiljer mellan sura, basiska och indifferenta o.
Sura o. kuuna betraktas som syraanhydrider och
basiska o. som basanhydrider. Om ett och
samma grundämne kan ge flera o., särskiljer man
dessa genom att kalla dem monoxid, dioxid,
t r i o x i d o. s. v. Vid särsk. syrerika o.
användas ofta benämningarna superoxid,
peroxid och hyperoxid och vid syrefattiga
suboxid. Oxidul kallas en sådan förening
mellan syre och en metall med växlande valens,
där metallen har den lägre valensen. Föreningen,
motsvarande metallens högre valens, kallas oxid.
— O. kallas även vissa organiska syreföreningar,
CH2x
t. ex. | /O, etylenoxid.
. CH2Z
Oxidera, verb till oxidation (se d. o.).
Oxiderat silver för utsirningar på silverarbeten
åstadkommes genom att det väl rengjorda och
polerade föremålet doppas ned i en starkt
utspädd lösning av ammoniumsulfid el. svavellever,
el. genom behandling med svavelväte i fuktig luft.
Behandlingen avbrytes, när önskad färgton
erhållits, varefter föremålet torkas och försiktigt
poleras. Den erhållna tunna beläggningen har
blå-svart färg och består av silversulfid. Jfr Niello.
Oxiderivät, organiska föreningar, som kunna
tänkas bildade av andra genom substitution av
väte med hydroxyl (OH).
Oxido-reduktioner kallas reaktioner el.
reak-tionskomplex, genom vilka en molekylart
uppdelas i en högre oxiderad och en lägre oxiderad
molekylart. Acetaldehyd undergår t. ex. en
oxido-reduktion enl. följ, formel:
2 CH3. CHO = CH3. COOH + CH3 . CH2OH
acetaldehyd ättiksyra etylalkohol
O. av denna typ inträda hos aromatiska
al-dehyder och hos formaldehyd mycket fullständigt
under inverkan av alkali; de betecknas som
Can-niz.zaros reaktioner efter den italienske kemisten
Cannizzaro. O. kunna även inträda genom
omlagring inom en enda molekyl; det mest bekanta,
visserligen mycket komplicerade fallet utgöres av
alkoholjäsningen. Inom växt- och djurvärlden
spela oxido-reduktiva processer en synnerligen
viktig roll.
Oxidül, kem., se Oxider.
Oxie, sn i Oxie hd, på Söderslätt, s. ö. om
Malmö; Ii,i8 km2, 795 inv. (1953). 979 har åker;
skog saknas. Egendom: Fredriksberg. Tätorter:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
