Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pacius, Fredrik - Packar Motor Car Co. - Packhus - Packhuskarlslag - Packis - Packning - Pactum - Padang - Padda - Paddel el. pagaj - Paddfiskar - Paddington - Paddla - Paddock - Paddsläktet - Paddtorsk, paddål - Paddy - Paddödla - Paderborn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
705
Packard Motor Car Co.—Paderborn
706
ständigt entusiastisk och livande. Hans
tonsättningar till Runebergs, Topelius’ m. fl:s dikter
blevo av stor betydelse för den fosterländska
väckelsen, särskilt ”Vårt land” samt
”Soldatgossen” och ”Suomis sång”. Till Topelius’ text
skrev P. operan ”Kung Carls jagt” (1852; uppf.
i Sthlm 1856) och sångspelet ”Prinsessan af
Cypern” (1860). Hans sista större tonverk var
operan ”Loreley” (1887). Han blev prof. 1860
och fil. hedersdr 1877. — Litt.: Maria
Collan-Beaurain, ”F. P.” (1921). O. Andersson, ”Den
unge P.” (1938); J. Rosas, ”F. P. som
tonsättare” (1949).
Packard Motor Car Co. [pä’käd måu’ta kä’
ka’mponi], Detroit, amerikanskt företag för
biltillverkning, grundat 1909. P., som äger ett
fabri-kationsbolag även i Canada, tillverkar personbilar,
taxibilar, skåpvagnar, ambulansbilar m. m.,
dessutom marin- och industrimotorer. Under 2:a
världskriget framställdes även flygmotorer, bl. a.
av reaktionstyp.
Packhus, se Tullpackhus.
Packhuskarlslag, av ålder bestående
arbetslag vid tullhamnsavd. i Stockholm, Göteborg och
Malmö samt vid tullkammaren i Norrköping med
uteslutande rätt till handräckningsbestyret vid
tullklarering av gods. Även på en del andra
tullplatser finnas p., som anställas av vederbörande
handelskammare. Medl. i p. lyda under
tullanstalten men äro ej befattningshavare i tullverket.
P. uppbär som ersättning för sitt arbete s. k.
dra-garpengar (se d. o.). I frihamnarna handhas
motsv. bestyr av magasinsarbetare, anställda hos
frihamnsbolagen, vilka senare påföra
varuhavar-na avgifter för tullhandräckning.
Packis, mer el. mindre sammanfrusna ismassor
i havet, som, sedan det primära istäcket
sönder-brutits till drivis, sammanskjutits av vind el.
ström till större el. mindre mäktighet. P.
uppträder huvudsaki. i polartrakterna, där
packisfälten utbreda sig över ofantliga områden.
Packning, tekn., medel för åstadkommande av
gas- el. vätsketät anliggning mellan ytor. Den
kan vid fasta tätningar utgöras av oljat papper
el. impregnerad papp, bly, grafitimpregnerat
asbestgarn el. t. o. m. av stålringar, som härvid
försetts med ringformiga eggar, vilka tränga in i
de ytor, mot vilka p. skall åstadkomma tätning.
— Vid rörliga tätningar, t. ex.
kolvstångstät-ningar, anbringas p. i en s. k. p a c k b o x, ett
hylsformigt maskinelement med ansättbar gland.
Vid s. k. packningsfria ventiler saknas
packbox för ventilspindeln. I stället skiljes
spindeln från ventilkäglan och därmed från
högtrycket medelst ett tätande membran el. en i
ventilhuset inlödd metallbälg.
Pa’ctum, lat. (plur. pa’cta), avtal, se Paktum.
— P. tu’rpe, neslig överenskommelse.
Padang, stad i Indonesien, på Sumatras v.
kust; c:a 60,000 inv. Flygstation. Hamnstaden
Emmahaven (Telukbajur) ligger 6 km söderut.
Centrum för odling av kautschuk, ris, te, tobak
och oljeväxter.
Padda, zool., se Paddsläktet.
NF XVI — 23
Vanlig padda.
Paddel el. paga’j, kort åra med brett blad,
som brukas på sådana farkoster, vilkas bredd ej
medger bruket av vanlig åra med stöd på
relingen. P. med blad i båda ändarna kallas
dub-belpaddel. Se Kanot.
Paddfiskar, Batra’chidae, fam. bland de
tagg-feniga benfiskarna, omfattande klumpiga, rätt
långsträckta former med stor mun och breda
bröstfenor; rovfiskar. Gällocket bär ofta taggar
i förbindelse med giftkörtlar. P. finnas vid de
varma havens kuster, europeiska p a d d f i
s-k e n, Batrachus didactylus, 45 cm lång, i
Medelhavet.
Paddington [päMiqton], stadsdel i London.
Paddla, att ro med paddel (se Kanot).
Paddock [pä’dok], eng., inhägnat område för
hästar, vanl. invid stall.
Paddsläktet, Büfo, tillhör fam. Bufönidae av
ordn. groddjur. Hos dess former saknas tänder,
bakbenen äro tämligen korta och huden i regel
starkt vårtig
med ett par
körtelansvällningar bakom
öronen. Hithörande
arter krypa mer
än de hoppa,
äro i rörelse i
skymningen och
under natten
samt leva av
insekter, larver,
sniglar o. dyl.
Äggen läggas i vatten och hänga samman i långa
strängar. I Sverige finnas tre arter. Vanliga
paddan, B. bufo, har njurformad öronkörtel
och blir 9 cm (i Sydeuropa ända till 20 cm) lång.
Färgen är växlande, ovan mörkbrun-gråbrun,
under gulbrun-gråvit, ofta med mörka fläckar.
Hannarna, som igenkännas på svarta hornvårtor på
tre fram tår, låta höra ett gällt kväkande under
parningstiden. Denna padda är allmän i s. och
mell. Sverige, dock sällsynt på Öland.
Stinkpaddan, B. calamita, blir 5—7 cm lång, har
platt, trekantig öronkörtel och är grönbrun med
ett gult streck längs ryggen. Simhud saknas
nästan h. o. h. Den hoppar ej utan springer och
avger, då den oroas, en obehaglig lukt. Hannen
har en stor strupsäck. Stinkpaddan förekommer
i kustlandskapen från Blekinge t. o. m. Bohuslän.
Grönfläckiga paddan, B. viridis, blir 7
—8 cm lång, är ovan vitgrå med talrika gröna
fläckar, under vit och ofta brunfläckig samt har
äggformig öronkörtel. Den finnes, ehuru
sparsamt, i de s. ö. landskapen.
Paddtorsk, p a d d å 1, se Torskfiskar.
Paddy [pä’di], dimin. av Patrick (Irlands
skyddshelgon), eng. öknamn på irländare.
Paddödla, zool., se Leguaner.
Paderborn [-bå’rn], stad i Westfalen i
Tyskland, nära ö ändan av Teutoburger Wald; c:a
40,000 inv. Redan Karl den store grundade ett
biskopssäte här, ett av de förnämsta i n.
Tyskland; det sekulariserades 1802. Under 2:a
världskriget blev P. en av Westfalens svårast
krigs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
