- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 16. Nomader - Payen /
725-726

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Paleolitiska kulturer, paleoliticum

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

725

Paleolitiska kulturer

726

Schematisk profil genom de kvartära avlagringarna i Sommedalen samt i dessa gjorda arkeologiska och
pale-ontologiska iakttagelser. Enl. H. Breuil.

och en naturligt rundad nacke. Den har av allt
att döma icke varit skaftad.

Många förslag ha under tidernas lopp framlagts
till indelning av p. Det, som mest använts,
framlades av G. de Mortillet, omfattande perioderna
préchelléen, chelléen, acheuléen,
moustérien, aurignacien, solutréen
och magdalénien, av vilka de fyra första
sammanfattas som äldre, de övriga som y n
g-r e p. Denna indelning har numera omarbetats till
ett tekniskt system, som utgår ifrån de skilda
sätt, på vilka flintverktygen framställts, i k ä r
n-kulturer, skivkulturer och s p å n
kultu r e r. Handkilen, som tillverkats genom att man
från en naturlig flintknuta slagit bort flisor, tills
flintstycket fått den önskade formen, är ett
typiskt ”kärnredskap”, och den hör hemma inom den
s. k. a b b e v i 11 i e n-a c h e u 1 é e n-kulturen, som
i Europa börjar i Günz-Mindel-interglacialen och
sträcker sig fram till Riss-Würm-interglacialens
slutskede. Man kan i materialet från detta bortåt
400,000-åriga skede skönja en klar utveckling från
grova till välutformade och eleganta typer.
Abbe-villien-acheuléen-kulturen har tydligen varit spridd
över stora delar av världen och varit så enhetlig
över stora områden, att det kan vara omöjligt
att skilja på handkilar, hittade i Indien, Kenya,
Sydafrika, Frankrike el. s. England ur andra
synpunkter än att de äro gjorda av olika
bergarter. Fynden av djurben visa, att starka
skiftningar i klimatet förekommit. I början och slutet
av kulturens tid kunde utpräglat värmeälskande
arter, t. ex. Elephas antiquus, Mercks noshörning
(Rhinoceros merckii) och den sabeltandade tigern,
jagas, men dessa arter försvunno under
Riss-istiden och avlöstes av mammut (Elephas
primi-genius) o. a. köldhärdiga djur. — Vid sidan av
kärnkulturen började skivkulturen redan
under Mindel-istiden, och i stort sett kan man

säga, att dess äldsta variant, clactonien, är
samtidig med acheuléen. Clactonien karakteriseras
av små redskap, grova skrapor och runda skivor,
och i fyndmaterialet ingå också bearbetade block
av flinta. Betydligt större utbredning än
clacto-nien-kulturen hade levalloisien. Dess
material, som naturligtvis i främsta rummet består
av levalloisien-skivor, hittar man i Västeuropa
tillsamman med handkilar av acheuléen-typ men
också med moustérien-material. Den tidiga
levalloisien hittas samman med lämningar av en
icke-arktisk fauna. — Redskapsbeståndet inom
den rena moustérien-industrien utgöres mest
av verktyg, tillverkade av skivor. Särsk. typiska
sådana äro levalloisien-skivor, spetsar och
kantskrapor. Också ben ha ofta använts. Den
verkliga moustérien-kulturen påträffas blott ytterst
sällan på öppna boplatser, då det arktiska klimatet
gjorde, att människan föredrog att leva i grottor
och rock-shelters (fr. abn). Det förefaller
sannolikt, att den s. k. övergångskulturen, m i c
o-q u i e n, icke representerar någon kulturfas utan
blott en sekundär blandning av
acheuléen-mousté-rien-redskap. Sitt största intresse har moustérien
därigenom, att dess redskapsindustri utgör
resultatet av neanderthalrasens verksamhet.

De kronologiska studierna över de äldre p.
bygga framför allt på stratigrafiska
undersökningar av de nordvästeuropeiska flodterrasserna.
Viktigast äro de undersökningar, som företagits
vid floden Somme. Den äldsta av dess terrasser,
45-m-terrassen, antages ha bildats vid
övergången mellan Günz-istiden och
Günz-Mindel-intergla-cialen. I de inom denna terrass avsatta
sedimenten spårar man tydligt jordflytningsfenomen
(so-lifluktion). I dessa lager har man påträffat fynd
från dels abbevillien-kulturen, dels, på högre
nivå, clactonien-kulturen, dels, i ännu högre
liggande lager, fynd från den äldsta acheuléen-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:20:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffp/0463.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free