Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Paleozoologi, zoopaleontologi - Palermo - Palestina, Israels land - Geologi och terrängformer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
733
Palermo—Palestina
734
Domen i Palermo.
ning av paleontologiska avd. (inrättad 1864) vid
Riksmuseet i Stockholm skapades där (1885) en
avd. för p., som förestås av en intendent med
prof:s tjänsteställning.
Pale’rmo [-å], huvudstad i prov. Palermo
(4,977 km2, c:a 1,005,000 inv.) vid Palermobukten
på Siciliens nordkust; 492,143 inv. (1950). P.
är Siciliens största stad och en av Italiens
viktigaste hamnstäder. Staden är måleriskt belägen
närmast s. om det isolerade, 606 m höga
kalkstensberget Monte Pellegrino. P. (grek.
Pan’ormos, lat. Panor* mus) gr. av fenicierna, tillhörde
senare kartagerna och var under 1 :a puniska
kriget operationsbas för deras flotta. 254 f. Kr.
erövrat av romarna blev P. romersk koloni
under Augustus, var från 535 östromerskt, 831
intaget av araberna och 1072 av normannerna. —
Under 2:a världskriget blev P. och särsk. dess
hamnområde mycket svårt hemsökt genom
allierade bombräder våren 1943. Staden intogs 24A.
De berömda normanniska byggnadsverken
förblevo i allm. oskadda; totalt förstördes 6
kyrkor, och ett 20-tal blevo mer el. mindre svårt
skadade. — Med sin färgprakt, sina ståtliga
planteringar och sin rika och skiftande arkitektur
är P. en särdeles tilldragande stad. Från hamnen
löper längs bukten den praktfulla gatan Foro
Umberto I fram till Villa Giulia el. La Flora;
härintill ligger botaniska trädgården. P:s främsta
kyrkliga byggnad är domen, anlagd 1169 och
tillbyggd i slutet av 1700-talet med sidoabsider och
en stor kupol. Den innehåller ett stort antal
furstliga och biskopliga gravmonument, bl. a.
över kejsar Fredrik II och hans familj; bland
de rika skatterna märkes f. ö. den heliga
Rosa-lias silver sarkofag. Något äldre är Santa Maria
del!’ Ammiraglio (”La Martorana”). San Cataldo
och San Giovanni degli Eremiti visa blandning
av västerländsk romansk stil och arabisk (resp,
morisk). Kyrkan San Francesco d’Assisi, en
basilika från 1200-talets senare hälft men i det
inre helt omändrad under 1600-talet, lades genom
2:a världskriget delvis i ruiner; oskadade
förblevo den gotiska fasaden och de vackra
renässanskapellen. En ny, rik blomstring upplevde
arkitekturen i P. under barocken (1500-talets slut
—1600-talet); här framstår särsk. jesuitkyrkan
med praktfull marmorutsmyckning (nästan
förstörd). Under den normanniska och franska
tiden florerade också palatsbyggnaden. Palazzo
reale anlades redan under 1000-talet; detta slott
innesluter det berömda Cappella Palatina med
guldmosaiker och härliga marmorarbeten. Under
2:a världskriget blevo delar av palatset skadade
vid eldsvåda. Under normannisk tid tillkommo
lustslotten La Zisa och La Cuba v. om staden.
Här ligger även ett kapucinkloster med ryktbara
katakomber. Bland saml. står nationalmuseet
främst med antika och nyare skulpturer samt
tavelgalleri; kulturhistoriskt museum. — P. har
univ., grundat 1779, handels- och teknisk högsk.,
lantbruksinst., navigationsskola, konst- och
musik-akad.; stora bibi, och flera teatrar, däribland
den kolossala Teatro Massimo. Ärkebiskopssäte.
P:s förnämsta inkomstkällor äro handel och
turisttrafik. Hamnen skyddas av två väldiga
våg-brytare. Främst utföras sydfrukter, vin, svavel,
frukt- och fiskkonserver. Flyglinjen
Rom—Neapel—Tunis går över P. Industrien omfattar
maskin-, glas-, läder-, tobaks- och
parfymfabrikation, livsmedelsindustri samt varv. — Litt.: G.
Falzone. ”P.” (1950).
Palestina (arab. Falastin), Israels land
(hebr. E’res Ji’srä’él), i biblisk och historisk tid
landet mellan s. delen av Medelhavets ö. kust
och den syrisk-arabiska ökenstäppen i ö. (se karta
vid Israel). I n. ansågs P. nå ung. till Jordans
källor (330 40’ n. br.), i s. nådde det strax s.
om en linje mellan Döda havets sydligaste vik
och el-Arishs mynning i Medelhavet. Det
brittiska mandatet P., vilket bildades efter 1 :a
världskriget, omfattade området mellan Medelhavet i
v. och Jordandalen i ö. och mellan Libanon i n.
och Egypten i s. 14/s 1948 proklamerades den
judiska staten Israel (se d. o.).
Geologi och terrängformer. P. består av 4
huvuddelar: 1) Kustslätten, 2) Västjordanska
berglandet, 3) Jordan-dalen och Döda havets bäcken,
4) Negeb-området. Kustslätten är bredast i s.
(20 km) mellan egyptiska gränsen och Ghaza.
Den är 180 km lång, uppbyggd av kvartära och
sentertiära lager och slutar i n. vid Karmels s.
fot. S. om Lydda heter den Sahl Sefela el.
Ju-déen-slätten och mellan denna stad och Karmel
Sahl Saron (Sarons slätt). Utom längst i s. är
den rik på grundvatten och kan till större delen
uppodlas. N. om Karmel utbreder sig en vid
bukt, kantad av ängs- och sumpmarker. Det inre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
