Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Palmerston, John Temple - Palmes académiques - Palmett - Palmettofiber - Palmfett - Palmgren, Axel - Palmgren, 1. Edvard - Palmgren, 2. Valfrid, f. Munch-Petersen - Palmgren, Nils - Palmgren, Selim - Palmgren, Joh., ab.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
759
Palmes académiques—Palmgren, Joh., ab.
760
1863 vägrade han att i samverkan med Napoleon
III draga svärdet till förmån för polackerna, och
1864 sökte han förgäves vinna denne för ett
gemensamt uppträdande till Danmarks hjälp mot
Preussen och Österrike. — Litt.: Biogr. av H.
Lytton-Bulwer (1—2, 1870), fortsatt av E.
Ash-ley (3—5, 1874—76), revid. uppl. av den sistn. (2
bd, 1879) och P. Guedalla (1926); H. C. F. Bell,
”Lord P.” (2 bd, 1936); ”Papers”, utg. av P.
Guedalla (1928); Ch. Webster, ”The foreign
policy of P. 1830—41” (2 bd, 1951); W. B.
Pemberton, ”Lord P.” (1954).
Palmes académiques [pa’lmz akademi’k], fr.,
se Orden, sp. 545.
Palme’tt (fr. palmette, dimin. av palme,
palmblad). 1) Ofta förekommande ornament,
sammansatt av smala, solfjäderformigt ordnade blad, vanl.
sammanhållna vid basen av ett slags fäste, som
stundom åt båda sidorna fortsättes i spirailagda
band. Motivet förekommer under många former,
både som fristående avslutning, i relief och som
målning, inom den grek.-rom. konsten ofta
omväxlande med andra växtmotiv, särskilt liljeartade
blommor eller knoppar, och med dessa bildande
s. k. anthemier. Från den antika konsten har p.
upptagits av medeltidskonsten samt, framför allt,
av renässansen och därpå följ, stilarter. — Se
bild vid Kyma.
2) Spaljéträd med parallella grenar, utdragna
från en rak huvudstam. Nu vanlig form är
verrierpalm etten, där grenarna först utgå
vågrätt och därefter på en bestämd punkt äro
uppåt böj da i rät vinkel.
Palme’ttofiber, bot., benämning på olika slag
av palmfibrer, t. ex. afrikansk palmetto
(kroll-splint), cabbage palmetto of Florida (till
borstar m. m.), royal palmetto (hattar, sandaler) och
scrub palmetto (stoppning och papperstillv.).
Palmfett, se Oljepalm.
Palmgren, Axel Jakob, anatom (f. 1892 4/s),
fil. lic. 1918, fil. dr i Stockholm 1921, assistent
vid Oslo univ:s biologiska laboratorium 1921—26,
prof, i anatomi och histologi vid Veterinärhögsk.
sedan 1929 (t. f. fr. 1927). P. har bl. a. behandlat
hjärnans anatomi hos ryggradsdjur.
Palmgren. 1) Karl Edvard Abraham
Henning P., skolman (1840—1910), föreståndare för
Norrköpings enskilda elementarlärov. 1869—71,
upprättade 1876 Palmgrenska samskolan och var
till 1907 dess rektor. Bland P:s skrifter märkas
”Praktiska arbetsskolan för barn och ungdom”
(1889) och ”Palmgrenska samskolan” (1892).
Ett urval av hans viktigaste pedagogiska
uppsatser har samlats i H. Lindegrens ”Palmgrenska
samskolan 1876—1901” (1901).
2) Alfhild Valfrid Mathilda P. M u n c
h-Petersen, den föreg:s dotter, svensk-dansk
pedagog (f. 1877 3/a), fil. dr i Uppsala 1905,
lärarinna i svenska vid Statens lærerhöjskole i
Köpenhamn 1914—47, lektor i svenska vid univ.
där 1916—49. Hon har bl. a. ägnat sina krafter
åt bibi.- och folkbildningsarbete, stiftade 1911
Stockholms barn- och ungdomsbibl., led. av 1911
års folkbibi.-kommitté, ordf, i Svenska
föreläs-ningsfören. i Köpenhamn 1917—37 m. m. samt
har i Danmark verksamt (även med kurser i
radio) bidragit till kännedom om svenskt språk
och svensk litteratur. Bland hennes skrifter
märkas ”Förslag ang. de åtgärder som från statens
sida böra vidtagas för främjande af det allmänna
bibl.-väsendet i Sverige” (1911). Sedan 1941 utger
P. (tills, m. Ellen Hartman och M. Borup)
”Svensk-dansk ordbog” (hittills 14 h.). — G. 1911
m. danske prof. Jon Julius M u n c h-P
etersen (1873—1939).
Palmgren, Nils Oscar Emanuel,
konstforskare (f. 1890 V2), lärare vid Sigtunastiftelsens
folk-högsk. 1917—20, 1923—26, 1932—36, vid
Birka-gårdens folkhögsk. 1927—33, konstanmälare i
olika tidn., amanuens vid Östasiatiska saml. 1926
—34, intendent för Gustav VI Adolfs Kinasaml.
sedan 1931; fil. dr vid Stockholms högsk. 1934.
P. har deltagit i grävningarna vid Asine 1923—24
samt gjort forskningsresor i Sydeuropa 1920—
24, i Östasien 1934—35. Han har publicerat
konsthistoriska arbeten rörande dels östasiatisk konst,
”Svenska insatser i östasiens konsthistoria och
arkeologi” (i Tidskr. för konstvetenskap, 12,
1928) och ”Selected Chinese antiquities from the
collection of Gustaf Adolf, Crown Prince of
Sweden” (1948), dels svensk konst och svenska
konstförhållanden, ”Helmer Osslund” (1937; tills,
m. H. Granberg), ”Leander Engström” (1939),
”Konstskojare” (1944; tills, med H. östlund),
”Det moderna svenska måleriet” (1945) och
”Einar Jolin” (1947), samt en diktsaml., ”Tro
och ångest” (1932).
Palmgren, S e 1 i m, finländsk tonsättare,
pianist och dirigent (1878—1950• P- genomgick
Helsingfors musikinst. 1895—99, studerade som
statsstipendiat i Tyskland
och Italien, var 1909
—12 dirigent i Åbo
och 1921—26
komposi-tionslärare i Rochester,
U.S.A. Från 1927 var
P. konservatorielärare
i Helsingfors, från
1939 prof, i
komposition vid Sibeliusakad.;
hedersdr vid
Helsingfors univ. 1950. P.
har givit konserter
både i hemlandet
och utomlands samt
skrivit talrika
kom
positioner för piano, därav 5 konserter,
operan ”Daniel Hjort” (1911), orkester- och körverk
m. m. — P. utgav 1948 sina memoarer, ”Minusta
tuli muusikko, eli op. m” (”Jag blev musiker,
el. op. m”). — G. 1) 1910 m. sångerskan Maikki
Järnefelt och 2) 1930 m. sångerskan Minna
Tal-wik.
Palmgren, Joh., ab., Stockholm, Sveriges
största sadelmakeri, gr. 1896 av dåv.
sadelmakar-gesällen, sedermera hovsadelmakaren Johannes
Palmgren (1869—1947). Rörelsen, som 1945 erhöll
bolagsform, omfattar bl. a. tillverkning och detalj
-försäljning av sadlar, lädergehäng, väskor o. a.
reseffekter, etuier, sportutrustningar, inrednings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
