Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Panamá - Mynt - Undervisningsväsen - Litt. - Panamáaffären - Panamahatt - Panamákanalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
775
Panamåaffären—Panamakanalen
776
Mynt. Enhet är i balboa å 100 centesimos =
i $. U.S.A :s mynt äro lagligt betalningsmedel.
Undervisningsväsen. Skolplikten gäller åldern 7
till 15 år. 1950 gingo 105,000 barn i 984
primärskolor, därav 81 privata. För den högre
undervisningen finnas 78 skolor. Nationaluniv. i P.2)
grundades 1935 och hade läsåret 1950/51 c:a 1,700
studenter. I ytterområdet till P.2) grundades i
juni 1950 ett nytt univ. — Bortsett från den
indianska befolkningen utgjorde antalet analfabeter
över 10 år 35 °/o 1940. Officiellt språk är spanska.
Litt.: A. Edwards, ”Panama, the canal, the
country and the people” (1911); E. Nordenskiöld,
”Indianerna på Panamanäset” (1928); S. Linné,
”Darien in the past” (1929); L. O. Ealy, ”The
Republic of Panama in world affairs 1903—50”
(i952).
2) Ciudad dePanamä, eng. Panama City,
huvudstad i P.i); c:a 112,000 inv. P. ligger vid
Panamåbukten, 7 km från Panamåkanalens
mynning. Staden utgör en enklav i Panamåkanalzonen
och har under de tre senaste decennierna vuxit
starkt. Vatten- och kloakledningar anlades i
samband med kanalbygget och underhållas av U.S.A.
De sanitära förhållandena äro goda. Bl. a.
ståtliga byggnader märkas katedralen och presidentens
palats. P. anlades 1519. Under 1500- och
1600-talen gick Spaniens hela handel med Peru över
staden, och den var då en av spanska Amerikas
rikaste städer. I slutet av 1700-talet råkade P.
in i en period av förfall, vilken avbröts av ett
nytt uppsving genom Panamåkanalens tillkomst.
Panamåaffären, se Frankrike, sp. 62.
Panamahatt [vanl. pa’n-], stråhatt från
Pa-namå.
Panamakanalen, kanal genom Panamånäset,
mellan Atlanten och Stilla havet (se karta vid
Mexico), öppnad l5/s 1914. På den atlantiska
sidan börjar P. i Limon Bay, strax utanför staden
Colon, där mynningen är skyddad av väldiga,
inalles 7 km långa vågbrytare. Från denna punkt
till den motsatta mynningen vid Balboa vid Stilla
havet är P:s totallängd 81,6 km med en minsta
bottenbredd av 91,5 m och ett minimidjup av 12,5
m. P. är byggd som slusskanal. Från vågbrytaren
vid Colon går den med ett minimidjup av 12,5 m
under en sträcka av u km på havets nivå fram
genom vida mangroveträsk till slussarna vid
Gatun. Här börjar Gatunsjön, skapad medelst en
spärrdamm över Chagres-f lodens dal. Sjön är
425 km2, och dess yta ligger 26 m ö. h. Vid
Alhaj uela har ytterligare byggts en damm tvärs
över Chagres-floden, varigenom Maddensjön
uppkommit. Denna sjö utgör en 623 mill. m3 stor
reservoar för att hålla Gatunsjöns nivå uppe under
torrtiden. Genom 3 väldiga dubbelslussar lyftas
fartygen på 1 V2 tim. upp till Gatunsjöns nivå.
Passagen genom sjön är 38,2 km lång. S. om
densamma har man genomskurit den 80 m höga
rygg> sona bildar vattendelaren mellan Atlanten
och Stilla havet, medelst den 13 km långa
Cule-braskärningen (Gaillard Cut). Vid Pedro Miguel
börjar en dubbelsluss, genom vilken fartygen
sänkas från 26-metersnivån till Mirafloressjön (12
m ö. h.), som bildats genom uppdämning av Rio
Lastångare och amerikansk kryssare i slussarna vid
Gatun.
Grande. Härifrån sänkas fartygen genom 2
dubbelslussar ned till den 12 km långa
utloppska-nalen, vilken mynnar i Stilla havet strax
utanför hamnstaden Balboa, 2 km v. om staden
Pa-namå. En med järnväg försedd damm leder från
Balboa till de i Panamåbukten belägna, starkt
befästa öarna Naos, Perico och Flamenco.
Kanalen passeras av fartygen på 7 å 8 tim.; rekordet
är 4 tim. 10 min. Trafikkapaciteten är 48 fartyg
av medelstorlek per dygn el. 17,000 per år.
Fartygen dragas genom slussarna av elektriska
lokomotiv. Då slusslängden är 305 m, kan P. icke
passeras av de största nu existerande fartygen.
1940 började man planera för nya slussar
parallellt med de befintliga vid Gatun, Pedro Miguel
och Miraflores, men arbetet avbröts av kriget.
1947 föreslog guvernören för Kanalzonen, att P.
skulle förändras till en nivåkanal. — T. o. m.
juni 1950 hade P. kostat i anläggning, underhåll
och drift 734,125,223 $, och nettoinkomsterna hade
uppgått till 276,826,571 $. Trafiken i kanalen
har sedan 1914/15 vuxit från 1,075 fartyg med
en sammanlagd last av 4,888,454 ton till 5,448
fartyg med en last av 28,872,293 ton 1950.
Fartygens antal är störst i riktning mot Atlanten
(2,759 1950) liksom mängden transporterat gods
(19,388,130 ton s. å.). Den genom kanalen vunna
besparingen av tid och kostnader är betydande i
jämförelse med den gamla vägen runt Kap Horn
el. med järnväg över Panamånäset och
dubbelomlastning där.
Så snart spanjorerna fingo fullständig
kännedom om att intet sund förenar de centrala
delarna av Atlanten med Stilla havet, började de
redan på Karl V:s och Filip II:s tid diskutera
möjligheten av att bygga en kanal genom
Mellanamerika, antingen över Tehuantepecnäset,
genom Nicaraguasjön, över Panamånäset el. över
Dariennäset. Särsk. brännande blev frågan efter
upptäckten av guld i Kalifornien i mitten av
1800-talet, och nu tävlade U.S.A. och
Storbritannien med varandra om initiativet till företaget.
Genom Hay-Pauncefote-traktaten av 1901,
varigenom Clayton-Bulwer-traktaten upphävdes,
avt-stodo engelsmännen från detsamma. Redan 1879
hade ett franskt bolag under ledning av F. de
Lesseps börjat ett kanalbygge här. Det slutade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
