Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pansartrupper - Pansartruppernas kadettskola - Pansartruppskolan (PS) - Pansartåg - Pansarvagn - Pansarvärnsvapen (antistridsvagnsvapen, antitankvapen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
795
Pansartruppernas kadettskola—Pansarvärnsvapen
796
pansarinf. Efter genombrottet insattes såväl
stridsvagns- som pansarinf.-förbanden på djupet.
Efter hand som motmedlen mot stridsvagnarna
förbättrades, minskades dessas möjligheter att
bana väg för pansarinf. Själva genombrottet
måste därför som regel utföras av pansarinf. med
understöd av stridsvagnarna. Först därefter
kunde genombrottet på djupet ske. Inf. fick sålunda
ökad betydelse inom p., vilket bl. a.
kännetecknades av att pansarinf. inom ett pansarförband
utökades, samtidigt som antalet stridsvagnar ofta
nedgick. Efter 2:a världskriget har inom p. ej
skett några principiella vare sig organisatoriska
el. taktiska förändringar. En amerikansk
pansar-div. består (1952) av 4 stridsvagnsbataljoner, 4
pansarinf.-bataljoner och 4 art.-div., vartill
komma spanings- och ingenjörbataljoner,
underhålls-förband m. m. De olika enheterna sammanföras
alltefter behovet till stridsgrupper. Utom i p.
ingå stridsvagnar som regel i inf.-div. och -reg.
samt i motoriserade och mekaniserade förband.
Dessutom finnas självständiga
stridsvagnsför-band, avsedda att vid behov understödja
”normalinfanteri”. — I Sverige anskaffades efter 1 :a
världskriget ett mindre antal stridsvagnar;
utbildningen med dessa var förlagd till Svea
livgarde. Jämlikt 1925 års försvarsordning
organiserades en stridsvagnsbataljon, som var förlagd
till Göta livgarde. Jämlikt 1936 års
försvarsordning organiserades 1 stridsvagnsbatal] on vid
vartdera Södermanlands och Skaraborgs inf.-reg.
Enl. 1942 års försvarsbeslut organiserades p. i
fred som ett självständigt truppslag på 4
pansar-reg. (Göta pansarlivgarde, Skånska
pansar-reg., Södermanlands pansarreg. och Skaraborgs
pansarreg.). De svenska p. organiseras i krig i
pansarbrigader, bestående av bl. a. 1
stridsvagns-och 2 pansar sky ttebatal joner samt 1 art.-di vision.
Pansartruppernas kadettskola, se
Kadettskolor.
Pansartruppskolan (PS), organiserad jämlikt
1942 års försvarsbeslut, är förlagd till
Skaraborgs pansarreg. och har till uppgift att meddela
huvudsaki. praktisk undervisning (kurser) i fråga
om pansartruppernas teknik, utbildningsmetodik
och taktiska användning.
Pansartåg, järnvägståg, vilket försetts med
pansarbeklädnad till skydd för lokomotivets
ömtåliga delar och för den personal och materiel,
som transporteras i vagnarna. Vagnarna i p.
äro i allm. försedda med anordningar för att
ställa upp kulsprutor och kanoner, varigenom p.
kan givas en avsevärd eldkraft. P. användas
främst för transporter över sträckor, där
fientliga överfall kunna befaras, samt för
övervakning av dyl. områden men kunna även sättas in på
direkta stridsuppgifter.
Pansarvagn, äldre benämning på stridsvagn.
Pansarvärnsvapen
(antistridsvagnsva-pen, antitankvapen), krigsv., förk.
pv-vapen, eldvapen med huvuduppgift att bekämpa
pansrade stridsfordon. Först konstruerade
tyskarna en speciell pansarbrytande projektil med
hård stålkärna, vilken infördes i
ammunitions-utrustningen till vanliga gevär och kulsprutor.
Fig. r. 20 mm pansarvärnskanon m/39. Sverige.
Gevärskalibern visade sig emellertid snart för
liten, varför tyskarna 1918 tillförde trupperna
det första p., ett 13 mm icke-automatiskt
pan-sarvärnsgevär (vikt 16 kg,
utgångshastig-het 770 m/sek., genomslag av c:a 20 mm pansar).
— Under mellankrigstiden utvecklades p.
parallellt med stridsvagnarna, och vid 2:a
världskrigets början kunde man särskilja tre
huvudgrupper: a) 13—20 mm halvautomatiska
pansarvärns-gevär (pvg), t. ex. engelskt 13,9 mm pvg m/37,
vikt 16,3 kg; b) 20—25 mm helautomatiska
pan-sarvärnskanoner (pvkan), stundom på
lavett, som möjliggjorde jämväl
luftvärnsskjut-ning, t. ex. svensk 20 mm automatkanon m/40,
vikt 196 kg; c) 37—47 mm halvautomatiska
pan-sarvärnskanoner med delbar lavett, t. ex. svensk
37 mm pvkan m/34, vikt 375 kg, utgångshastighet
800 m/sek. Vid samtliga typer användas
pansarprojektiler, d. v. s. fullprojektiler av stål med
hög hållfasthet.
Med 2:a världskrigets utbrott påbörjades en
kamp mellan pansar och pansarvärn, som ledde
till allt kraftigare bepansring av stridsvagnarna
och allt grövre och tyngre pansarvärnskanoner.
Största kalibern växte successivt och var vid
krigsslutet 88—90 mm. Pjäserna voro vanl.
halvautomatiska. Med vanliga pansarprojektiler
uppnådde pansarvärnskanonerna en utgångshastighet
av 800—1,000 m/sek. och därmed god
träffsannolikhet mot stridsvagnar i rörelse på upp till c:a
1,000 m avstånd. Pansar av ung. samma tjocklek
som p:s kaliber kunde genomslås på 500—600 m
skjutavstånd vid 6o° anslagsvinkel. På gr. av
den stora räckvidden benämnas dessa vapen ofta
fjärrpansarvärnsvapen. Tillkomsten
under kriget av underkalibriga pansarprojektiler
med hård volframkarbidkärna ökade
utgångshas-tigheten till 1,100—1,200 m/sek. och har nästan
Fig. 2. 85 mm pansarvärnskanon. Ryssland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
