Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Papen, Franz von - Papeteri - Papiamento - Papias - Papier-maché - Papilionatae, papilionater, papilionacéer - Papilionidae - Papiljotter - Papillarlinjer - Papiller - Papillom el. papillarsvulst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
811 Papeteri—Papillom 812
ende på ett sådant sätt, att P. kom i skymundan.
I april måste P. avgå som rikskommissarie för
Preussen. Vid två tillfällen gjorde P. försök
att leda utvecklingen i moderat riktning. I juli
1933 avslöt han med påvestolen ett konkordat,
som dock gång på gång bröts från tysk sida. I
juni 1934 höll han i Marburg ett tal, som
väckte uppseende världen runt. Han tog häri avstånd
från den nationalsocialistiska rörelsens radikala
tendenser och krävde stabilisering av de politiska
förhållandena. Då Göbbels hindrade talets
publicering, vände sig P. till Hitler och begärde
rättelse el. avsked. Kort därefter inträffade den
blodiga rensningen av 30/e. Vid denna avdagatogos
tre av P:s närmaste medhjälpare, och han själv
hölls under några dagar under bevakning. Trots
detta stannade han på Hitlers uppmaning t. v.
på sin post. Kort efter mordet på Dollfuss 25/?
s. å. utnämndes han till sändebud med särskilt
uppdrag 1 Wien. På denna post sökte P. verka
för Österrikes anslutning till Tyskland på fredlig
väg och för en avspänning mellan de två
länderna. Sedan 11 h 1936 en tysk-österrikisk över- k
enskommelse slutits, ansåg P. sin mission fylld
och begärde avsked men kvarstannade på Hitlers
begäran på sin post till febr. 1938, då han
avlägsnades vid de stora förändringarna inom regering,
armé och förvaltning. Innan P. hunnit lämna
Wien, tog han initiativet till det möte i
Berchtes-gaden mellan Hitler och Schuschnigg, som gjorde
den österrikiska krisen akut och — säkerligen
emot P:s intentioner — snart följdes av tyska
truppers inmarsch i Österrike. 1939—44 var P.
tyskt sändebud i Ankara. Han sökte här verka
för fredens återställande och vädjade 1940 till
konung Gustav V i detta syfte. Efter 2:a
världskrigets slut anklagades P. inför Internationella
militärdomstolen i Nürnberg för delaktighet i
konspiration mot freden men frikändes. En tysk
domstol dömde honom 1947 till åtta års
straffarbete, men han frigavs 1949.
Papeteri (fr. papeterie), skrivpapper och
kuvert i särskilda omslag el. askar.
Papiame’nto, beteckning för den i
Nederländernas västindiska kolonier talade, med
holländska och i viss mån indianska element starkt
uppblandade spanskan.
Pa’pias, biskop av Hierapolis i Frygien
(Ga-latien). Han skrev i andra tredjedelen av
100-talet fem böcker utläggning av Jesusord, varav
blott fragment bevarats. P. återgav på grund
av muntlig tradition från apostlalärj ungar
Jesusord, som ej funnos i evangelierna. Viktiga äro
P: s notiser om uppkomsten av Matteus’ och
Markus’ evangelier. — Litt.: M. Dibelius,
”Ge-schichte der urchristlichen Literatur”, 1 (1926).
Papier-maché [papje’-ma/e’] (av fr. papier,
papper, och måcher, tugga sönder), pappersmassa,
utrörd med limämne el. linolja och pressad i
formar till galanterivaror, leksaker o. dyl. samt
torkad. Lackerad p. kallas p a p y r o 1 i t.
Papilionätae, Papilionäceae, p a p i 1 i o n
ä-ter, papilionacéer, underfam. inom fam.
baljväxter, igenkänd på den f järilslika
blomkronan och på att vanl. några el. alla ståndarsträng-
ar äro mer el. mindre sammanvuxna. De på
stärkelse, äggvita el. fett rika fröna av Pisum
(ärter), Phaseolus (bönor), Lens (linser), Arachis
(jordnötter) m. fl. spela stor roll som
näringsmedel. Medicago (lucern), Trifolium (klöver),
Vicia (vicker) m. fl. odlas som synnerligen
värdefulla foderväxter. Indigofera-arter förarbetas till
indigo, från Astragalus-arter erhålles dragant,
från Glycyrrhiza lakritsrot, från Toluifera
peru-balsam o. s. v. Många allmänt odlade
prydnadsväxter, ss. Lathyrus odoratus (luktärt), Phaseolus
coccineus (praktböna), Cytisus laburnum
(guldregn) och Caragana arborescens (sibirisk
ärtbuske), äro papilionater.
Papiliönidae, fam. bland dagfjärilarna. Hos
hithörande fjärilar äro bakvingarna tydligt
ur-ringade i innerkanten och ha blott en enda
anal-ribba. Fam. omfattar inemot 1,000 mestadels
tropiska arter, vilka i allm. äro stora och vackert
färgade; särskilt berömda i detta avseende äro
arterna av det på Sundaöarna förekommande
släktet Ornithoptera, vilka vanl. äro enfärgat
gröna, violetta el. gula, ofta praktfullt
sidenskim-rande. — Larverna, som äro växtätare, ha mycket
växlande utseende. Vanl. äro de nakna (Papilio),
stundom korthåriga (Parnassius); bakom huvudet
sitter ofta ett utstjälpbart gaffelgrenat, köttigt
bihang. Pupporna sitta vanl. i upprätt ställning,
stödda av en fin silkestråd runt kroppen, el. ligga
inneslutna i en mycket gles kokong (Parnassius).
— Fam. är i Sverige representerad av blott ett
fåtal arter, tillhörande släktena Papilio och
Parnassius. Av Papilio-arterna är blott
makaon-fjärilen, P. machaon, med säkerhet svensk
(se bild 1 å färgpl. vid Dagfjärilar). Den är
utbredd över hela landet. Dess larv, som lever
på umbellater, är grön med svarta, rödfläckiga
tvärband. P. podalirius är blott tillfälligtvis ett
par gånger anträffad i sydligaste Sverige. Av
släktet Parnassius finnas i Sverige två arter,
apollofjärilen, P. apollo (se bild 2 å
färgpl. vid Dagfjärilar), och P. mnemosyne,
vilka båda förekomma upp till mell. Norrland,
ehuru blott den förra är någorlunda allmän.
Deras larver äro svarta med röda el.
gulröda fläckar och leva på Sedum telephium
(P. apollo) el. på Corydalis (P. mnemosyne).
Fjärilarna skiljas därpå, att P. mnemosyne
saknar apollofjärilens röda ”ögonfläckar” på
bakvingarna.
Papiljotter [-jå’t-], sammanrullade
pappers-el. skinnbitar, kring vilka man virar tofsar av
håret för att få det lockigt. Modernare p. bestå
av gummi, metall m. m. Numera har i stor
utsträckning bruket av p. ersatts med elektrisk
behandling.
Papillärlinjer, de linjer, som å fingrarnas
insida bilda karakteristiska mönster.
Papi’ller, anat., se Hud, sp. 522.
Papillom [-å’m] el. papillärsvulst (av
lat. papi’lla, bröstvårta), med., en från huden el
slemhinnorna utgående svulstbildning,
karakteriserad därav, att den är begränsad, ojämn,
upphöjd, konisk el. mera trådlik, ofta förgrenad,
blomkålsliknande. Typiska p. äro de s. k. spetsiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
