- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 16. Nomader - Payen /
839-840

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Parallax - Parallell - Parallellepiped - Parallellgrad - Parallellism - Parallellklasser - Parallellkoppling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

839

Parallell—Parallellkoppling

840

rymden, skiljer man mellan i) daglig, 2)
årlig och 3) s e k u 1 ä r parallax.

Med daglig p. menar man den
riktningsförändring, som skulle uppkomma, om himlakropparna
kunde observeras från jordens medelpunkt i st. f.
från en observationsort på jordytan. Som
framgår av bilden, synes månen för iakttagaren i
punkten P i riktningen P—M, under det att den
från jordens medelpunkt, C, skulle synas i
riktningen C—M. Då P—M’ är en med C—M

parallellt dragen linje, så är p. för M. lika med
vinkeln M—P—M’ el. P—M—C. Man finner, att
om jorden är exakt klotformig, kommer p:s
inverkan att ske i höjdriktningens led
(höjd-par a 11 a x) och att det dagliga
parallaxfenome-net minskar höj den över horisonten eller
m. a. o. skenbart pressar ned himlakropparna mot
denna. Man ser av bilden, att p. blir störst, då
himlakroppen står i observationsortens horisont
el. läget Mo på bilden
(horisontalparal-lax). Då himlakroppen M under ett dygn
fullbordar en skenbar daglig rörelse omkring jorden,
kommer den dagliga p. att antaga alla värden
från noll (i zenitläget) till maximivärdet (vid
horisonten). För månen är horisontalparallaxen i
medeltal 57 bågmin. 2 bågsek., för solen 8,so
båg-sek. För den närmaste stjärnan, a i Centauren,
är dess värde blott bågsek. Den dagliga
rörelsen har således ingen påvisbar inverkan på
riktningarna till fixstjärnorna.

Då den dagliga p. är omärklig för stjärnorna,
använder man den årliga p. för att bestämma
deras avstånd. Den kan definieras som den
synvinkel, som jordens bana kring solen upptager,
sedd från en viss stjärna. Då jordbanan är 23,000
ggr större än jordens genomskärning, är en
stjärnas årliga p. 23,000 ggr så stor som dess
dagliga. Icke desto mindre är den årliga p. så
liten för de flesta stjärnor, att den ännu icke
kan uppmätas med någon noggrannhet annat än
för några hundratal av de allra närmaste
stjärnorna.

Den sekulära p. ger sig till känna som en
rörelse hos en viss stjärna (mötus paralla’cticus),
vilken adderar sig till stjärnans individuella
rörelse (mö tus peculiäris). I enskilda fall kan man
ej skilja de bägge rörelserna åt, men däremot är

detta möjligt, så snart man har att göra med
så stort antal stjärnor, att man kan antaga,
antingen att de individuella rörelserna äro riktade
åt alla möjliga håll eller att vissa kända
rörelseriktningar dominera. För kännedomen om
avståndet till större stj ärngrupper är sekulär p. av
mycket stor betydelse.

Paralle’ll (av grek, para’, bredvid, och allèlon,
varandra), jämlöpande; i väsentliga punkter lika;
jämförelse, betonande likheter.

1) (Geom.) Två räta linjer i samma plan sägas
vara parallella, om de ej träffas, huru långt de
än utdragas. Sammaledes om två plan el. en rät
linje och ett plan. Under benämningen
parallellaxiomet förstås Euklides’ elfte axiom,
som utsäger, att två räta linjer skära varandra,
om de med en tredje skärande linje innantill på
samma sida bildade vinklarna äro mindre än två
räta. Detta axiom har spelat stor roll vid de
undersökningar ang. geometriens logiska
grundvalar, vilka sammanfattas som
parallellteori.

2) (Geod.) Parallellgrad (se Grad 3).

Parallellepipèd, en solid figur, begränsad av
sex plan, vilka två och två äro
parallella. Ett specialfall av p. är
kuben.

Parallellgrad, se Grad 3).

Parallellfsm. 1)
överensstämmelse. — 2) En formell
egendomlighet i hebreisk skaldekonst,
bestående i en ideell och rytmisk
symmetri mellan satsleder el.
sammanhängande versrader, där
sam

ma tanke omedelbart upprepas i olika vändningar.
Mycket ofta är andra leden blott en synonym till
den första (t. ex. ”Ty han sårar och förbinder;
han slår, och hans händer hela”, Job 5: 18) el.
utvecklar sig i olika bilder (”Jag är utgjuten
såsom vatten, alla mina ben skiljas åt, mitt hjärta
smälter såsom vax i mitt liv”, Ps. 22: 15) el.
uppträder först positivt, därefter negativt. Dessa
grundformer förete en oändlig rikedom på
gestaltningar och övergångar.

Parallellklasser, de särskilda men med
avseende på kurser lika och jämlöpande (”parallella”)
avd. av en årsklass i en läroanstalt. Sådana
klasser äro av nöden, då lärjungeantalet i klassen
stiger över en viss gräns.

Parallellkoppling, fys., betecknar vid
konden-satorbatterier en sammankoppling så, att en pol av
vardera kondensatorn förbundits med en ledning
och de andra polerna även sinsemellan förbundits
med en annan ledning. Batteriets totala kapacitet
blir summan av de olika kondensatorernas. — P.
vid elektriska strömkällor äger rum, då de
positiva polerna sinsemellan äro förenade och de
negativa sinsemellan. — Slutl. användes
beteckningen p., då två el. flera elektriska ledningar
äro kopplade bredvid varandra mellan två punkter
av en strömkrets. Inverterade värdet av
kombina-tionsmotståndet blir = summan av inverterade
värdena av de olika parallellkopplade
ledningarnas motstånd.

Parallell
epiped.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:20:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffp/0526.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free