Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Paris (prins) - Paris, greve av, 1. Ludvig Filip - Paris, greve av, 2. Henrik - Paris, Gaston - Paris, John (Frank Ashton-Gwatkin) - Parisbäckenet - Parisdeklarationen - Parise, Erich - Pariserblått - Parisersmörgås - Pariset, Georges - Parish - Pariskanonen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
873
Paris—Pariskanonen
874
(se d. o.). Homeros skildrar i Iliaden P. som
en god bågskytt, vilken med Apollons hjälp med
sin pil tillfogade Akilles det dödande såret, men
också som feg, vankelmodig, sinnlig och veklig.
Enl. yngre sagor blev han kort före Tröjas
intagande sårad till döds av Filoktetes med en
förgiftad pil. I den bildande konsten brukar P.
framställas som en skön ung man i frygisk dräkt.
P:s skiljedom var ett av antikens konstnärer
omhuldat ämne.
Paris, greve av. i) Ludvig Filip (fr.
Louis Philippe), fransk tronpretendent (1838—
94), sonson till konung Ludvig Filip, son till
Ferdinand av Orleans, blev vid dennes död 1842
fransk tronföljare, efter febr.-revolutionen
orlé-anisternas tronpretendent. Vid grevens av
Cham-bord död 1883 blev han tronpretendent för
Frankrikes samtliga monarkister (”Filip VII”).
2) Henrik (fr. Henri), fransk
tronpretendent (f. 1908), greve av Paris 1929, vid faderns,
hertig Jeans av Guise (”Johan III”), död 1939
de franska legitimisternas tronpretendent
(”Henrik VIII”).
Paris [-ri’s], Gaston, fransk språkforskare
och litteraturhistoriker (1839—1903). Han
studerade två år vid univ. i Göttingen och Bonn, där
han blev lärjunge till
den romanska
filologi-ens mästare Diez.
1862 blev han
archi-viste-paléographe vid
École des chartes och
1865 fil. dr. 1867 blev
han lärare i fransk
historisk grammatik
vid Sorbonne. Fr.
o. m. 1868 var P.
efter vartannat
répé-titeur, directeur-adjoint
och directeur d’études
i romanska språk vid
den 1868 stiftade École
pratique des hautes études, där bland hans stora
lärjungekrets även svenskarna under årens lopp
varit talrikt företrädda. Han blev 1872 prof,
efter sin fader, språk- och litteraturforskaren
Paul in P. (1800—81) vid Collège de France
och 1895 institutionens administratör. 1896
invaldes han i Franska akad. På P:s initiativ
stiftades 1875 Société des anciens textes franqais.
Han är även grundläggaren av tidskrifterna
Re-vue Critique (1866) och den romanska filologiens
främsta organ, Romania (1872). Det inflytande
P. både som lärare och författare utövat på
den franska filologien inom och utom Frankrike
kan knappt överskattas. Bland P:s lärda
arbeten må nämnas ”Histoire poétique de
Charle-magne” (1865), den epokgörande texteditionen
”La vie de Saint Alexis” (1872), ”Les miracles
de Nostre Dame” (8 dir, 1877—93), ”La poésie
du moyen åge” (2 bd, 1885—95), ”La poésie
franqaise au quinzième siècle” (1886), ”La
lit-térature franqaise au moyen åge” (1888),
”Fran-qois Villon” (1901) samt en mängd ytterst
viktiga art. och rec. i bl. a. Romania och Journal
des Savants. — Några av P:s litteraturhistoriska
uppsatser föreligga på sv. (”Studier öfver
medeltida sagor”, 1903). — P:s storartade
romanska bibliotek, skänkt av en mecenat till École
des hautes études supérieures, förvaltas där av
den av hans lärjungar bildade Société amicale
Gaston Paris. Genom dess försorg ha utgivits
”Bibliographie des travaux de Gaston Paris” (av
J. Bédier och M. Roques) samt P:s viktigaste
tidskriftsartiklar: ”Mélanges linguistiques” (1906
—09) och ”Mélanges de littérature franqaise du
moyen åge” (1912). Se P. A. Geijer, ”G. P.
Några minnesblad” (i Nyfilologiska sällskapets
”Studier i modern språkvetenskap”, III, 1905).
Paris [pä’ris], John, pseud. för Frank
A s h t o n-G w a t k i n, engelsk författare (f.
1889), verksam som diplomat i Fjärran östern
1913—21. P. har väckt uppmärksamhet genom
flera romaner med kärvt realistiska skildringar
från Japan: ”Kimono” (1921; sv. övers. 1923),
”Sayonara” (1924; sv. övers, s. å.), ”Banzai”
(1925; sv. övers. 1926), ”The island beyond
Japan” (1929; sv. övers. ”Kejsarens tempel”, s. å.)
och ”Matsu” (1932; sv. övers, s. å.).
Parisbäckenet (fr. Le bassin de Paris), ett
sänkningsområde i n. Frankrike (se d. o., sp. 11).
Parisdeklarationen av 16 april 1856 är en av
de flesta sjömakter (dock icke U.S.A.) biträdd
överenskommelse rörande sjöf artsrätten under
krig. I P. förklarades kaperi avskaffat och
erkändes bl. a. grundsatserna om att blockad måste
vara effektiv för att erkännas samt om s. k.
fritt gods. Under världskrigen följdes dock ej
reglerna.
Parise [-ri’z], E r i c h, fransk medaljgravör,
(d. omkr. 1666). P. anställdes 1649 i svensk
statstjänst, övergick 1663 i M. G. De la Gardies tjänst
och levde ännu 1666. P. har utfört medaljer för
Kristina och Karl X Gustav.
Pariserblått, kem., se Berlinerblått.
Parisersmörgås, varm smörgås av vitt bröd
med påbredd färs av oxkött, blandad med stötta
skorpor, hackade rödbetor, kapris m. m. Den
stekes på båda sidor.
Pariset [parizä’], Georges, fransk
historiker (1865—1927), var 1891—1919 prof, i Nancy
och därefter till sin död i Strassburg. Skrev bl. a.
”L’état et les églises en France” (1897) och det
värdefulla sammanfattande arbetet ”La
conven-tion, le directoire, le consulat et 1’empire”
(II—-III i samlingsverket ”L’histoire de France
con-temporaine”, 1920—22).
Parish [pä’rij], eng., socken. Se
Storbritannien, förvaltning.
Pariskanonen, ”12-milskanonen”, en
”superkanon”, med vilken tyskarna ^/s—9/s 1918 besköto
Paris på 120 km avstånd. 7 dylika pjäser lära
ha tillverkats. Vid krigets slut torde 3 ha
funnits kvar i brukbart skick utan att dock falla i
segrarnas händer. — Kalibern var omkr. 21 cm,
eldrörets längd nära 30 m, projektilen, som
vägde 120 kg, hade en utgångshastighet på 1,500 å
1,600 m/sek. Maximiskottvidd: 130 km. — Omkr.
300 granater träffade Paris, därav 183 inom
vallarna. Verkan: 256 döda, 620 sårade; den
ma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
