Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Partner - Partout - Parturiunt montes, nascetur ridiculus mus - Partus - Party - Partåiga fåglar el. klätterfåglar - Partåiga hovdjur - Parus - Parusi - Parveny - Paryr - Pas - PAS, paraaminosalicylsyra - Pasadena - Pasargadae - Pascal, Blaise - Pascals princip - Pascalska trehörningen - Pascals snäcka - Pasch, släkt - Pasch, 1. Lorentz, d. ä. - Pasch, 2. Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
897
Partner—Pasch
898
Partner [pä’tna], eng., deltagare, kompanjon,
medspelare. — Sparring partner [spä’riu],
motståndare vid träning i boxning.
Partout [-to’], fr., ”allestädes”; i sv. betyder
p. ovillkorligen, nödvändigtvis.
Parturiunt montes, nascetur ridiculus mus
[pa’rturiu’nt måntè’s naskè’tur ri’dikulu’s mus],
lat., ”bergen äro i födslovånda: en löjlig liten
råtta skall födas”, m. a. o. mycket väsen för
ingenting. Uttrycket (en hexameter) är hämtat
ur Horatius (”De arte poetica”, v. 139).
Pa’rtus, lat., förlossning.
Party [pä’ti], eng., bjudning.
Partåiga fåglar el. k 1 ä 11 e r f å g I a r,
Zygo-da’ctyli, i den nyare systematiken har gruppen
uppdelats på två ordningar, Cuculiformes
(gökfåglar) och C oracii formes (blåkråkartade
fåglar), omfattande bl. a. hackspettar, kolibrifåglar,
nattskärror, blåkråkor och ugglor.
Partåiga hovdjur, se Hovdjur, sp. 507 f.
Pärus, zool., se Messläktet.
Parusi (grek, parusüa, eg. närvaro), teol., i
N. T. uttrycket för Kristi andra ankomst till
jorden (”Kristi tillkommelse”); fil., idéns
närvaro i tingen.
Parveny (fr. parvenu, av parvenir, komma
fram), uppkomling.
Paryr (fr. parure), (hår)prydnad, ”stass”.
Pas [pa], fr., steg, danssteg. — Pas de
quatre [pa da ka’tr], teaterdans av fyra
personer; sällskapsdans (pardans) i 4A takt och
fördelade repriser.
PAS, paraaminosalicylsyra, ett vitt
pulver med smp. 1400, föga lösligt i vatten, lösligt
i alkaliska lösningar. P. verkar, enl. vad som
visats av J. Lehmann, hämmande på
tuberkelba-cillernas ämnesomsättning och tillväxt och har
prövats mot olika former av tuberkulos i Sverige
och utomlands sedan 1944. P. och dess
natriumsalt (NA-PAS) användas i form av granulat el.
dragéer för intagning samt i lösning för bl. a.
lokalbehandling av tuberkulösa sår, empyem m. m.
Erfarenheterna av p. äro gynnsamma,
biverkningarna få och i regel betydelselösa, men p.
är lika litet som något annat hittills framställt
ämne ett radikalmedel mot tuberkulos.
Pasadena [päsadfna], stad i Kalifornien,
U.S.A., vid foten av San Gabriel Range och n. ö.
om Los Angeles, vars största förstad P. är;
c:a 105,000 inv.
Pasa’rgadae, fornpersiska rikets äldsta
huvudstad. Kyros segrade där över Astyages (550
f. Kr.). I ruinerna vid Murghab, 30 km n. ö.
om Persepolis, har man återfunnit det forna P.,
och en gravbyggnad där anses vara Kyros’ grav.
Pascal [paska’l], B 1 a i s e, fransk tänkare och
matematiker (1623 14/e—62 19/s). P. visade redan
som barn en ovanlig begåvning, särskilt som
matematiker. 1640 genomgick han en religiös kris, kom
senare i beröring med jansenisterna och tog
intryck av deras stränga religiositet. 1654 drog han
sig tillbaka till klosterlik ensamhet i Port Royal.
—■ P:s mest berömda verk äro ”Lettres
provin-ciales” (1656—57), en skrift, som genom sina
sti-NF XVI — 29
listiska förtjänster räknas bland den franska
litteraturens främsta klassiska verk och i vilken han
med överlägsen kvickhet kritiserade jesuiternas
moral, samt de efter hans död utg. fragmentariska
anteckningarna ”Pensées sur la religion” (1669;
fullst. uppl. 1844 av P. Faugère).
Som filosof ansluter sig P. till Cartesius och
bekämpar likt denne i sina tidigare skrifter
dogmatismen, hävdande den matematiska
bevisföringen som den ideala vetenskapliga metoden. I
”Pensées” märker man dock, hur religiösa behov
småningom oemotståndligt driva honom över till
mysticism. Den matematiska kunskapen är
begränsad, och människan, själv ändlig, förmår
icke med sitt förnuft fatta det oändliga. Vetandet
ter sig intigt inför våra religiösa behov. I stället
finner P. i känslan en kunskap av annan art än
förnuftets. ”Hjärtat har sina skäl, som förnuftet
icke fattar”.
P. tillhörde de inom matematiken icke alldeles
ovanliga brådmogna genierna. Hans vid 16 års
ålder författade avh. om de koniska sektionerna
innehöll bl. a. den berömda satsen om den i en
konisk sektion inskrivna sexhörningens
egenskaper. P. har lämnat många andra betydelsefulla
bidrag inom geometrien (undersökningar av bl. a.
egenskaperna hos cykloiden och Pascals snäcka,
se d. o., m. m.) samt utvecklat algebran, icke
minst genom undersökningarna ang. bildningen av
binomialkoefficienterna och analysen. Den första
räknemaskinen i dess moderna form konstruerades
av P. Som fysiker bevisade P. bl. a. satsen om
den hydrostatiska paradoxen. — ”Gtuvres
com-plètes” utg. av L. Brunschvicg, P. Boutroux och
F. Gazier (14 bd, 1908—14), urval med inledn.
av F. Mauriac (sv. övers. 1947). ”Tankar och
smärre skrifter” i sv. övers, av R. Hej 11 (2 bd,
1929). — Litt.: Biogr. av T. Bohlin (2 bd, 1920
—21), G. Truc (1949), J. Mesnard (I951)-
Pascals princip [paska’ls], se Hydrostatik.
Pascalska trehörningen [paska’l-], mat., se
Binomialteoremet.
Pascals snäcka [paska’ls], en kroklinje, som
uppstår, om man från en fast punkt på en
cirkelperiferi drager räta linjer och på dessa från deras
skärningspunkter med cirkelperiferien avsätter
stycken av lika längd åt båda hållen.
Pasch, svensk konstnär ssläkt, urspr. från
Lübeck.
1) L o r e n t z P. d. ä., målare (1702—66). Han
undervisades till en början av sin far, Dankwardt
P., och av D. von Krafft, reste 1721 till London
stannade där till 1728 och studerade för M. Dahl
och H. Hysing. Efter sin hemkomst var han
verksam i Stockholm som ofta anlitad porträttmålare.
P:s porträtt återfinnas i ett flertal svenska
offentliga och enskilda samlingar. Till hans mest
representativa verk höra porträtten ay Erik Brahe,
Carl G:son Bonde och C. J. Creutz. P.
målade även sedebilder och kyrkliga kompositioner.
2) Johan P., den föreg:s bror, målare (1706
—69). Han reste 1732 till Holland och Paris,
återkom 1735. Han antogs av Hårleman att
utföra dekorationsmålningar i det nya kungl. slottet
i Stockholm, upphöjdes 1736 till ”konstmålare”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
