Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pašić, Nikola - Pasifaë - Pasigrafi - Pasionaria, La - Paskevitj, Ivan Fedorovitj - Paskill - Pasma - Pasquino - Pass (urkund) - Pass (byggnadskonst) - Pass (jaktväsen) - Pass (ridkonst) - Pass (spelterm) - Pass. - Passa - Passabel - Passacaglia - Passad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
901
Pasic—Passad
902
Pasic [pa’jitj], Ni ko la, serbisk statsman
(1845—1926). Han utbildades i Zürich till
ingenjör och gick efter återkomsten i statstjänst. 1878
invaldes P. i riksdagen och grundade 1881 det
mäktiga, ryssvänliga radikala partiet. För
deltagande i ett upprorsförsök dömdes P. 1883 till
döden men lyckades fly till utlandet. 1891—92 var
han ministerpresident, 1893—94 sändebud i
Petersburg och 1895—97
borgmästare i Belgrad.
Efter en förment
sammansvärjning mot
furst Milan dömdes P.
1899 till fem års
fängelse men
benådades genom rysk
mel-lankomst. Under Peter
I:s regering var P. en
av Serbiens ledande
män, flera ggr ut- el.
inrikesminister, 1904—
05, 1906—08, 1909
— 11 konselj president
och hade under Bal-
kankrigen och 1 :a världskriget samma post (1912
—1918). Under serbiska regeringens landsflykt
uppdrog P. 1917 på Korfu jämte kroaten
Trum-bic grundlinjerna till Jugoslavien. 1919 ledde han
Serbiens delegation vid fredskonferensen i Paris.
I det nya Jugoslavien arbetade P. skickligt men
skrupelfritt på att skapa ett centraliserat
Stor-Serbien; han var jan. 1921—juli 1924 samt nov.
1924—april 1926 jugoslavisk konseljpresident.
Pasi’fae (grek. Pasifa’e, lat. Pasi’ phae), se
Minotauros.
Pasigrafi, skrift, som är så inrättad, att den
kan läsas och förstås av alla (som känna
systemet), ehuru de tala skilda språk. Till p. kunna i
första hand räknas de i matematik, kemi,
lingvistik o. a. vetenskaper brukliga skrivtecknen.
Pasionäria [pasjå-], La P., populärt namn
för Dolores Ibarruri Gömez, spansk
kommunistledare (f. 1895). P. var gift med en
gruvarbetare, som stupade vid resningen i
Astu-rien 1934, under vilken P. själv var en av ledarna.
Hon blev led. av cortes 1936 och spelade en
framträdande roll under spanska inbördeskriget, särsk.
genom sina eldande tal. Senare blev P. led. av
Kominterns exekutivkomitté. P. valdes 1945 vid
en kongress i Tolouse till det spanska
kommunistpartiets sekr.
Paskevitj [pasjkje’vjitj], Ivan
Fedoro-vi t j, greve av Erivan, furste av Warszawa, rysk
militär (1782—1856). Han deltog 1805 och 1812
—13 i Napoleonkrigen och blev 1813 general men
användes mest i krigen mot Turkiet och Persien.
1826 besegrade P. perserna, erövrade 1827
persiska Armenien och Erivan och avslöt 1828 fred
med Persien. I kriget mot Turkiet intog han 1828
Kars, 1829 Erzerum och blev fältmarskalk. 1831
avslutade P. kuvandet av resningen i Polen och
blev därefter vicekonung i Polen, där han
härskade med ytterlig stränghet. 1849 förde han befälet
över ryska interventionskåren i Ungern och
mottog Görgeys kapitulation i Vilågos.
Paski’11 (jfr Pasquino), smädeskrift, nidvisa.
— P a s k i 11 a’n t, paskillförfattare.
Pasma, se Garn och Garnmått.
Pasquino [paskæi’nå], namn på en stympad
antik marmorfigur, som 1501 uppställdes på Piazza
Navona i Rom; nu står den vid Palazzo Braschi.
— Upphovet till dess namn är obekant. På statyn
brukade man uppfästa anonyma satiriska epigram,
riktade mot kända personligheter el. berörande
förhållanden, i vilka man önskade få ändring.
Svar på epigrammen plägade fästas på en annan
staty, kallad Mar for io. Av P. härledes ordet
paskill.
Pass (fr. passeport), av vederbörlig myndighet
utfärdad legitimationsurkund, genom vilken
innehavaren styrker visst förhållande. — Med p.
avses vanl. en handling, varmed en resande vid
utrikes resa styrker sin identitet och nationalitet.
För svensk medborgare, som icke utan pass
får resa ur riket till annat land än Üanmark,
Finland el. Norge (k. k. 7/u 1941), utfärdas p.
av utrikesministern, svensk beskickning el.
konsulat, länsstyrelse, poliskammare el. magistrat (k. k.
31/s 1940). För sjöman, som icke är befäl, kan
utfärdas p. enl. särskilt formulär, s. k.
sjömans-pass. Utlänning skall vid sin ankomst till och
uppehåll i Sverige ha p. el. annan
legitimations-handling, som gäller som p. (Utlänningslagen 15/s
1945). Om förordnande därom meddelas, får
utlänning icke inresa till riket, utan att svensk
myndighet därtill givit tillstånd (visum).
Tillståndet instämplas i allm. i passet, som då är
viserat. Saknar utlänning av behörig myndighet
i hemlandet utfärdat p. (hemlandspass) el.
vederbörligt p. från annat land, kan svensk myndighet
utfärda s. k. f r ä m 1 i n g s p a s s. — S. k. f r
i-hetspass utfärdas för den, som utskrivits på
prov från förvaring el. internering i
säkerhets-anstalt, och avser att underlätta tillsynen över den
utskrivne.
Pass, byggnk., se Näsa.
Pass, jaktv., plats, där man under stövarjakt
väntar, att det drivna djuret skall gå fram, och
därför ställer sig i förhåll. Man talar om att stå
på pass, springa i pass (även springa i håll), att
en plats är ett gott harpass o. s. v.
Pass, ridk., dets. som passgång (se d. o.). .
Pass, spelterm, jag gör intet bud.
Pass., förk. för passat0, passim, passiv.
Passa, jaktv., uttaga inälvorna på ett skjutet
djur. — Passa upp, springa i pass och ställa
sig i förhåll vid stövarjakt.
Passabel (fr. passable), som går an; hjälplig.
Passacaglia [-ka’lja] (it.; sp. pasacalle, eg.
livlig marsch), mus., en framför allt under
barocktiden flitigt använd form av
instrumentalmusik, vanl. i långsam tretakt (fr. o. m. Händel
även i andra taktarter) med ett kort, ständigt
upprepat bastema (basso. ostinato). P. är
synnerligen närbesläktad med chaconne.
Passad (holl. passaat, möjl. av it. passata,
genomgång), passad vind, hela året om mot
ekvatorialområdet blåsande vind. På n. halvklotet
komma p. från n. ö. och på s. halvklotet från
s. ö. I högre nivå över p. blåsa de s. k. a n t i-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
